Under lång tid har den svenska kronan sjunkit kontra omvärlden. Den svaga kronkursen har verkat som en drog och vi har tagit den ena återställaren efter den andra. Vi har blivit invaggade i tron att vi har varit så förträffliga. Det är dags för tillnyktring. Ju tidigare desto bättre. Alternativt riskerar vi att hamna i B-laget.
Först vill vi påpeka att valutamarknaden fungerar som vilken annan marknad som helst. Utbud och efterfrågan styr priset dvs. kursen kontra andra valutor.
Exporterar vi varor eller tjänster och får betalt i t ex dollar så växlar vi dessa dollar till kronor och efterfrågan på kronor ökar. Motsatsen sker om vi importerar varor eller tjänster och betalar i t ex dollar så växlar vi kronor mot dollar och utbudet av kronor ökar.
Utländska investerare kan köpa svenska tillgångar t ex aktier eller obligationer. Investeraren växlar då till sig kronor och efterfrågan på kronor ökar. Motsatsen sker om t ex svenska pensionsfonder placerar i utländska tillgångar vilket resulterar i att man säljer kronor och köper utländsk valuta och utbudet av kronan ökar.
Vi vet ju att vår export vida överstiger vår import. Utrikeshandeln visar således på att efterfrågan på kronor överstiger utbudet och därmed borde vi ha en stark krona. Men så är inte fallet. Vi återkommer till tänkbara förklaringar.
Vi gör först några anekdotiska iakttagelser. Danska är nu ett vanligt språk i Malmö beroende på att vi har så många danska besökare som med sin starka danska krona finner priserna i de skånska butikerna väldigt låga. De skånska bönderna har numera svårt för att rekrytera lantarbetare från Baltikum beroende på att den skånske bonden erbjuder 100 kr i timmen och den danske bonden erbjuder 150 danska kronor. Ett företag i Småland tog hem en beställning av mer eller mindre manuell montering av en produkt som tidigare hade blivit monterad i Ungern. Man kan se de tre iakttagelserna som en direkt konsekvens av den svaga svenska kronan.
De svenska exportföretagen är andra exempel. Låt oss studera Volvo AB:s rapport för det första kvartalet 2023. Volvo AB rapporterade ett kanonresultat. Omsättningen ökade med +25 % och hamnade på drygt 131 miljarder kr. Om kronan inte hade försvagats under det senaste året som den gjort skulle omsättningen det första kvartalet 2023 reducerats till +17 %. Rörelseresultatet som uppgick till drygt 17 miljarder skulle varit nästan 10 % lägre om man inte haft hjälp av den försvagade kronan.
Det är svårt att analysera valutaeffekterna i ett enskilt företag. Försäljningen sker i olika valutor och i Volvos fall sannolikt mest i euro och dollar. Kostnaderna har man också i olika valutor och i Volvos fall sannolikt mest i svenska kronor och euro. Volvos exempel är nog inte det mest extrema. Det företag som i huvudsak har sin försäljning i dollar, som på längre sikt har gått ner mer än euron, och sina kostnader i svenska kronor sticker ut ännu mer.
Under det senaste året har den svenska kronan gått ner med 6 % kontra euron och med 2 % kontra dollarn. Detta plus förändringar upp och ner under det gångna året har påverkat Volvos omsättning och rörelseresultat enligt ovan.
Studerar man valutakurserna på längre sikt så blir det mer extrema iakttagelser. På 20 års sikt har den svenska kronan blivit 22 % lägre än euron och 40 % lägre än dollarn.
Skulle man räkna om Volvos försäljning och resultat till de valutakurser som gällde för 20 åren sedan skulle sifforna kanske, låt oss gissa, vara minst 30 % lägre och börskursen kanske skulle varit motsvarande mån lägre. Dock hade det nog inte blivit så utan istället skulle Volvo rationaliserat ännu hårdare och även effektiviserat sina logistikkedjor. Den verkliga utvecklingen innebär således sannolikt att vi har ett mindre effektivt och mindre konkurrenskraftigt Volvo än vi skulle haft annars.
Skalar vi upp påverkan av valutakurserna på hela samhället så har vi fått ett mindre rikt och ett mindre effektivt Sverige. Vi har fått en större industrisektor och dopade vinster i exportindustrin. Börskurserna på exportföretag har rusat i höjden. För Svensson har inflationen fått fart och utlandsresan har blivit betydligt dyrare.
Vän av ordning frågar sig varför kronan har sjunkit så kontra omvärlden. Att förstå orsakerna är inte lätt och inte någon välrenommerad ekonom har kommit med någon bra förklaring. Vi reflekterar över några troliga orsaker.
Sedan 70-talet är den svenska kronan känd för att vara en devalveringsvaluta. Istället för att ta itu med problemen har vi låtit kronan falla i värde. I början hade vi en fast växelkurs och då var varje devalvering en medveten handling. Senare har vi fått rörliga växelkurser och då har marknaden tagit hand om devalveringarna. Utländska investerare som studerar vår valutahistoria blir inte imponerade och väljer att placera sina pengar i något annat land.
En annan förklaring kan vara att kronan är en liten valuta och i orostider får alltid små valutor stryk. Men vi har ju knappast konstant haft orostider sedan 70-talet och andra mindre valutor som schweizerfrancen och den danska kronan har klarat sig mycket bättre. Den danska kronans styrka beror på knytningen till euron och en sådan knytning skulle vi också kunnat haft.
Ytterligare en förklaring kan vara kapitalströmmarnas vara och inte vara. Eftersom vi har ett stort överskott i vår utrikeshandel så uppstår ett stort svenskt sparandeöverskott. En stor del av detta överskott finansierar köp av utländska aktier och obligationer. Inte minst våra pensionsfonder sitter med stora utländska tillgångar. Detta har ökat utbudet av kronor och därmed tryckt ner kursen. Denna förklaring vinner i styrka när man konstaterar att den norska kronan också är relativt svag beroende sannolikt på den stora oljefondens köp av utländska aktier och fonder.
Misstroendet mot kronan påverkar utländska investerare. Eftersom de är rädda för ytterligare kronförsvagning så placerar de sina pengar i något annat land. Våra starka offentliga finanser gör dessutom att den svenska stocken av statsobligationer är relativt liten och den utländske investeraren som placerar i statsobligationer får då köpa något annat lands obligationer.
I utlandet oroar man sig också för den mycket höga privata belåningen i Sverige. Priserna på kommersiella fastigheter och på bostäder har nått rekordhöjder. Risken skulle därmed öka för att den finansiella stabiliteten kan rubbas och att det kan uppstå stor finansiell turbulens. Just i dessa dagar ser vi tecken på att denna oro är befogad.
Till sist har naturligtvis räntorna stor betydelse för vår valutakurs. Ju högre räntor kontra utlandet ju mer intressant är det för utländska investerare att placera i Sverige vilket påverkar valutakursen uppåt. Och svenska pensionsfonder väljer i större utsträckning att placera sina pengar i Sverige istället för utomlands. Ju lägre räntor kontra utlandet ju mer intressant är det att placera utomlands vilket påverkar valutakursen nedåt.
Den svaga kronan beror ju inte enbart på oss själva. Dollarn har gått starkt mot alla valutor men euron har inte uppvisat några påtagliga styrketecken. En rimlig ambition för Moder Svea vore att ta tillbaka försvagningen kontra euron. Men en förstärkning av kronan med mer än 20 % skulle väl få väldigt dramatiska konsekvenser? Ja, sannolikt men Danmark har klarat av att följa euron så varför skulle inte vi klara det.
Vår svenske riksbankschef har deklarerat att det, som ett led i inflationsbekämpningen, är önskvärt med en starkare krona och om det inte sker så kommer det att få penningpolitiska konsekvenser. I klartext: Högre räntor och/eller ökad försäljning av statsobligationer. Inte minst det senare kommer att öka kapitalinflödet och stärka kronkursen beroende på att svenska statsobligationer är attraktiva för utländska placerare.
Om du inte redan gör det så kan du börja prenumerera på vårt nyhetsbrev här.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
Observera att om du lämnar en kommentar för första gången kan det dröja någon dag innan den blir publicerad.
23-05-13 Nr 20
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se
Tack för en intressant och tankvärd krönika. Har själv sedan 20 år tillbaka haft minst 25% av mina investeringar i Euro. Dessutom i ett par boende, utomlands. Tillsammans har det varit en mycket bra strategi och dessutom trevligt att kunna njuta av investeringarna. Inte bara stirra på dötrista värdepapper utan på sjölivet runt Medelhavet.
”Livsnjutaren”
Vi gratulerar livsnjutaren.
N-Å
ja.. Noterade att Sven Hagströmer som arbetade hårt för att se till att Sverige skulle behålla kronan för drygt ett halvår sen kommenterade ”strategin” med minusränta mm med att då hade det varit bättre med Euro trots allt. För mig som upplevt att vi ständigt joxar med att försvaga valutan i hela mitt liv röstade ju självklart på Euron just för jag aldrig litat på att vi inte väljer försvaga valutan. Ständigt fattigare har vi blivit trots att vi blivit ”rikare”. Så JA – starkare kronkurs tack.
Jag röstade också för euron och kommer att göra det igen om/när det blir aktuellt. Ska vi vara med i ett europasamarbete så bör vi vara det fullt ut. Idag omprövas mycket. Kan vi ansöka om inträde i Nato så bör vi även kunna gå med i euron.
N-ÅN