Lennarts syn på börsen

Lennarts syn på börsen

Nyttigt att studera fakta och därefter fundera på framtiden. Det är just var Lennart gör. Läs vad han skriver efter drygt 60 års erfarenheter av börsen.

För ett år sedan delgav Lennart Rydberg, en trogen läsare och supporter, sin syn på ekonomin och börsen till Marketz läsare. Han kommer nu tillbaka med en ny betraktelse. Den är fullspäckad med diagram från olika källor och vi vågar inte med tanke upphovsrätten att publicera den i sin helhet. I stället återger vi några exempel på detaljer som sticker ut.

Vill du läsa hela hans analys föreslår jag att du kontaktar honom på lennart.rydberg@telia.com och presenterar vem du är så skickar han sin sammanställning. Jag lovar att det är en tänkvärd betraktelse. Nedan följer ett axplock samt våra egna reflektioner i anslutning till dessa.

Den första detaljen i hans redogörelse som sticker ut är fördelningen av Sveriges export. 73 procent går till Europa. 9 procent går till USA vilket är ungefär lika mycket som exporten till Norge. Knappt 4 procent går till Kina.

Således konstaterar vi att den direkta effekten av höjda amerikanska tullar kommer att få begränsad effekt på oss. Likaså kommer den direkta effekten av Kinas ekonomiska bekymmer att påverka oss i begränsad omfattning. Däremot ska den indirekta effekten inte negligeras. Om exempelvis Tysklands export till Kina minskar så drabbar det även oss.

Antalet konkurser i Sverige ökade dramatiskt under 2024. Ökningen är särskilt hög inom bland annat bygg (+22 %), fastighet (62 %), bilhandlare (+51 %) och bilverkstäder (+17 %). Statistiken är dock svår att tolka eftersom konkurserna kan vara olika stora. Klart är dock att krav från Skatteverket på återbetalning av krediter beviljade under pandemin blir besvärande för många företag.

Konkurserna kommer fortsätta öka eftersom nedgången i räntorna nog inte kommer att bli så stor som många förväntat sig. I fredagens DI kunde vi också läsa om en kommande våg av konkurser när 16 300 företag ska betala tillbaka sina skattekrediter uppgående till totalt 28 miljarder kronor. Bakom dessa krediter döljer sig, enligt vår mening, sannolikt många alltför vidlyftiga affärsprojekt som inte hade varit möjliga utan dessa krediter. I flera fall lär vi skattebetalare få stå för notan.

Vi känner ju till att demografin har stor betydelse. Dock var vi inte medvetna om att födelseöverskottet i år kommer att tangera noll. Redan har förändringarna inneburit att förskolor och andra skolor fått stänga. Detta gäller dock inte äldreboende.

Produktiviteten har vi behandlat i flera av våra krönikor och vi får ånyo våra iakttagelser bekräftade. USA har dragit ifrån.  Produktivitetsindex (produktion per arbetad timme) har i USA ökat från 100 år 2000 till 145 år 2024. Motsvarande ökning för EU har varit från 100 till 125. Sverige har klarat sig lite bättre och har ökat från 100 till 130. Italien har inte alls förbättrat sin produktivitet och Frankrike har bara gått från 100 till 115. Problemen med euron kommer nog att återkomma.

Produktiviteten utgör kärnan i själva välståndsutvecklingen. Mario Draghi har ju påvisat att Europa har mycket att lära av USA men även av Sverige bland annat med tanke på vår kapitalbildning.

Man kan beräkna börsens bolagsvärderingar på olika sätt. Ett sätt är att mäta med Schiller P/E som mäter börsvärdet på samtliga noterade aktier dividerat med den inflationsjusterade genomsnittliga årliga vinsten under de senaste tio åren. I USA ligger detta mätetal just nu på 37. För cirka 15 år sedan låg det på nivån 15-20 och har sedan dess kontinuerligt stigit till nuvarande nivå. Strax före IT-krisen i slutet av år 1999 låg det på 44.

Intressant är att jämföra med Shiller P/E för Sverige som ligger strax under 20. Således kan man ju, enligt vår mening, påstå att den svenska börsen har lägre fallhöjd än den amerikanska. Men vi har ju inte så många högt värderade techbolag.

Dollarkursen ligger nu på drygt 11 kronor, högre än någonsin. I början av 2000-talet, ungefär då IT-bubblan sprack, låg den dock på ungefär samma höga nivå. Under några påföljande år halverades den nästan och låg på nivån dryga 6 kronor fram till 2013 då den började sin marsch uppåt. Över detta kan man fundera mycket och vi har lärt oss att det är extremt svårt att ha någon bestämd uppfattning om valutakurser.

Svenska investmentbolag bjuder på två lysande exempel och på ett katastrofalt. Lennart noterar att ”Wallenbergsföretaget” Investor har varit ett bra val. Bolaget, som i sin tur är delägare i ett antal framgångsrika företag, ger en bra riskspridning och har ett börsvärde på ca 900 miljarder kronor. Bolaget har avkastat 19 procent per år under de senaste tio åren.

Industrivärden, som ingår i Handelsbank-Lundbergssfären, värderas till ca 150 miljarder och har avkastat cirka 13 procent per år under de senaste tio åren. Däremot har ”Stenbecksbolaget” Kinnevik haft en katastrofal utveckling. Kursen har gått ner med nästan 80 procent sedan toppen för dryga två år sedan. Dags att sätta sig in i Kinnevik och se om man skulle försöka sig på bottenfiske.

Bankerna är inte några kursvinnare men kompenserar med god direktavkastning. Handelsbankens utdelning uppgår till cirka 10 procent av börskursen. Om man tror att Handelsbanken skulle klara en eventuellt kommande finansiell kris på ett bra sätt så kan man nästan kunna jämföra bankens aktie med en väl avkastande obligation. De nya ISK-reglerna som ger skattefrihet upp till 150 000 kronor gjorde att seniors hustru i veckan köpte 900 aktier i Handelsbanken.

Lennarts största innehav omfattar Investor, Industrivärden, Volvo, Nibe och SEB. Trots smällen i Nibe har portföljen under 2024 gått upp med cirka 7 procent. Ungefär som den svenska börsen. Nibes nedgång har kompenserats med uppgången i Investor.

Lennart slår ett slag för långsiktighet och exemplifierar med Nibe. Hans hustru köpte år 2000 aktier i Nibe för 50 000 kr. Trots aktiens brutala nedgång den senaste tiden är aktierna värda 2,3 miljoner kronor idag. Det är inte någon tillfällighet att Markaryd nog är den landsbygdskommun som har flest miljardärer per capita.

Vi avslutar med några kloka ord från Lennart: ”Vår målsättning är numera inte att försöka maximera avkastningen utan ha en hygglig avkastning och inte förstöra vad vi har.” Rekvirera gärna hela hans betraktelse.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

Vi fick några kommentarer på förra söndagens krönika om Freja. Klicka här för att läsa dem.

25-01-19 Nr 3

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Missa inte söndagskrönikan

Nyhetsbrevet kommer en gång i veckan med länk till vår söndagskrönika. Marketz.se sprider inte dina kontaktuppgifter och de används endast i syfte att skicka vårt nyhetsbrev. Fyll i dina uppgifter nedan.