USAs budgetunderskott – Vi hissar röd flagg

Underskottet är sannolikt större än det förefaller vara. Många utfärdar varningar. Konsekvenserna kan bli värre än många befarar. Nya fenomen förstärker svårigheterna. Frågeställningarna är komplicerade och fakta svårt att få grepp om men vi gör ett försök.

Budgetunderskottets och skuldens storlek

Underskottet i den amerikanska federala budgeten slutade budgetåret 2023/24 på 6,4 procent av BNP (cbo.gov). Alldeles för högt tycker många. Vi menar dock att detta är en förskönande siffra. Låt oss granska siffrorna lite närmare.

De federala utgifterna uppgick 2023/24 till 6 750 miljarder dollar och inkomsterna (främst skatter) till enbart 4 920 miljarder dollar. Underskottet blev därmed 1 830 miljarder dollar. (fiscaldata.treasury.gov). Utgifterna översteg inkomsterna med 37 procent.

Den federala skulden brukar man beskriva som summan av alla historiska federala budgetunderskott reducerade med mera sällan förekommande överskott. Nedan kan du se hur den har utvecklats relaterad till BNP under de senaste 20 åren:

	Federal skuld, miljarder dollar	Federal skuld/BNP
2004	12 260	61%
2014	23 630	102%
2024	35 460	123%

Maastrichtskulden

Även ovanstående siffror betraktar vi som förskönande. När vi i Europa beräknar olika länders  offentliga skuld så inkluderar vi även kommunernas och regionernas skulder plus ställningen i pensionssystemet. Vi säger att vi beräknar den offentliga skulden enligt Maastrichtdefinitionen.

Faktaruta: Maastrichtskulden är ett mått på den offentliga sektorns totala bruttoskuld, som omfattar staten, kommuner, regioner och socialförsäkringar. Skulden får enligt EU:s regler inte överstiga 60 procent av BNP. Måttet infördes genom Maastrichtfördraget för att främja ekonomisk stabilitet inom EU.

Enligt denna definition uppgår den totala offentliga skulden inom EU till 88 procent av BNP. Ligan leds av Grekland med 154 procent, Italien med 135 procent och Frankrike med 113 procent. Sverige ligger nästan i botten med 34 procent.

Vi har inte sett någon uppskattning av USA:s offentliga skuld enlig Maastrichdefinitionen. För att räkna ut den måste vi till den federala skulden lägga bland annat delstatliga och kommunala skulder. Vi hamnar nog då på minst 150 procent av BNP. Skulle vi ta med underbalanseringen av statliga pensionsprogram så blir procentsatsen sannolikt ännu högre.

Våra läsare har nog noterat att traditionella media rapporterar en lägre skuld. Ofta läser man att USA:s så kallade statsskuld ligger på ca 100 procent av BNP. Då ingår inte den del av statsskulden som är placerad hos Federal Reserve, vilket vi finner vara förskönande och missvisande. Faktum är att Fed nu efter pandemin håller på att avveckla detta innehav av statsskulden och säljer därmed ut motsvarande skuldförbindelser (obligationer) på marknaden.

USA:s framtida budgetunderskott

Innevarande budgetår (1 okt 2024 – 31 sept 2025) hamnar budgetunderskottet med hittillsvarande takt på 1 900 miljarder usd och den federala skulden ökar då med lika mycket (cbo.gov). På den vägen kommer det mer eller mindre att fortsätta om inte något görs.

Trumps ” the One Big Beautiful Bill Act” avser nu att minska budgetunderskottet till en tiondel. Hans magiska trick blir att genom låga skatter stimulera ekonomin och därmed öka skatteintäkterna. Därtill ska han kraftigt minska utgifterna och öka intäkterna med hjälp av tullar.

Många tvivlar på att åtgärderna kommer att ge önskat resultat och bedömer i stället att budgetunderskottet kommer att öka. Kongressens representanthus antog förslaget med en rösts övervikt och det ska inom kort behandlas i senaten. Vi får se hur det går då.

Budgetunderskottet finansieras nästan uteslutande med statsobligationer och vi kommer att belysa konsekvenserna på obligationsmarknaden i en kommande krönika.

Vargen kommer

Siffrorna talar sitt eget språk. Kraftig underbalansering av budgeten och därmed kraftig ekonomisk stimulans i världens största ekonomi trots att man inte är i recession. Man kan fråga sig vad man gör om recessionen verkligen kommer.

Flera finansprofiler varnar för konsekvenserna om inte något görs. Jamie Dimon, chefen för USA:s största bank säger: ”You are going to see a crack in the bond market. I´m telling you this is going to happen. And you are going to panic.” (FT 25-05-30).

Utvecklingen manar till försiktighet. Själva intar vi en defensiv hållning när vi hanterar våra besparingar. Vi har en begränsad aktieportfölj koncentrerad till aktier som vi bedömer ska kunna stå emot en nedgång och övriga pengar står på bankkonto eller är placerade i korta svenska statsobligationer.

Vi tar intryck av Warren Buffett som i sitt Berkshire Hathaway under de senaste tre åren mer än tredubblat sin kassa och andra likvida medel som nu totalt överstiger 300 miljarder usd. Det motsvarar en tredjedel av hela bolagets marknadsvärdering. Intressant är att Berkshire Hathaway nu äger ca 5 procent av samtliga korta amerikanska statsobligationer (löptid ett år eller kortare). Tala om defensiv hållning.

Vill du lämna en kommentar till dagens krönika? Klicka här.

25-06-14 Nr 24