Skulderna, både offentliga och privata, bara ökar. Över hela världen. Riskerna ökar hela tiden. Vi återkommer nu till USA:s budgetunderskott och till hur det finansieras.
USA:s federala skuld har under de senaste 20 åren ökat från 12 260 miljarder usd till nu 35 460 miljarder usd. Räknar som andel av USA:s BNP så har skulden dubblerats och ligger nu på 123 procent av BNP.
Statsobligationer
De ständigt återkommande underskotten i den amerikanska budgeten ökar hela tiden på skulden. I år kommer den sannolikt att öka med nästan 2 000 miljarder dollar och trots Trumps charader tror många att budgetunderskotten kommer att fortsätta i minst samma takt.
Det amerikanska finansdepartementet ger återkommande ut nya statsobligationer som finansierar en stor del av den federala skulden. Obligationerna har fast ränta under hela sin löptid.
Man talar om olika typer av obligationer och delar in dessa i bonds, notes and bills. Bonds kan ha löptider mellan 10 och 30 år. Notes har löptider på 2 till 10 år och bills ännu kortare. Obligationerna säljs på återkommande auktioner. Köparna kan vara banker, pensionsfonder, försäkringsbolag, obligationsfonder, hedgefonder, utländska centralbanker och andra investerare över hela världen.
Räntan på statsobligationerna
När vi till vardags talar om ränta så tänker vi ofta på den ränta som Federal Reserve eller vår egen Riksbank sätter. Denna ränta eller styrräntan, som vi kallar den, ligger idag på 4,25 – 4,50 procent i USA. Den amerikanska styrräntan sätts av Fed och avser den ränta som de privata bankerna får när de sätter in sina pengar hos Fed över natten alternativt, även över natten, lånar av Fed eller av varandra.
Man skulle kunna säga att styrräntan sätts av centralbanksbyråkrater men räntan på statsobligationer är något helt annat. Denna ränta är en marknadsränta som sätts på återkommande auktioner. Det amerikanska finansdepartementet bjuder ut ett antal obligationer och köparna bjuder. Avslut nås när köpare och säljare kan enas om en ränta.
Var räntan hamnar beror på utbud och efterfrågan. Normalt brukar obligationsauktionerna vara ganska odramatiska tillställningar men nu börjar det hända saker. Utbudet av obligationer ökar och efterfrågan sviktar. Resultatet blir att räntan stiger, främst på de långa obligationerna.
Vilka äger statsobligationerna?
Den totala federala skulden uppgick 24-12-31 till 35 460 miljarder usd. Härav finansieras ca 29 000 miljarder med statsobligationer (pgpf.org). Mellanskillnaden utgörs främst av skulder upparbetade inom systemen för socialförsäkringar och statsanställdas pensioner (intergovernmental dept).
En stor del av obligationerna innehas av olika investerare i USA. Den amerikanska dollarn är världens ledande reservvaluta vilket även gör att andra länder har amerikanska statsobligationer i sina valutareserver. Därtill kommer alla utländska privata investerare.
Fördelningen på olika innehavare är som följer (sifforna har hämtats från pgpf.org men även från andra källor och korrekt siffra kan därmed slå någon miljard hit eller dit):
| Federal Reserve | 4 629 |
| Obligationsfonder o d | 4 480 |
| Banker od | 1 853 |
| Delstater, kommuner od | 1 572 |
| Pensionsfonder | 956 |
| Försäkringsbolag | 650 |
| Övriga inhemska | 6 191 |
| Japan | 1 062 |
| Kina + Hong Kong | 1 028 |
| UK | 723 |
| Cayman Island | 455 |
| Canada | 426 |
| Luxemburg | 412 |
| Belgien | 402 |
| Frankrike | 363 |
| ….. | |
| Norge | 200 |
| ….. | |
| Tyskland | 111 |
| Övriga länder | 3 347 |
| Total | 28 860 miljarder usd |
Federal Reserves innehav byggdes till stor del upp efter Lehmankraschen och under pandemin för att därmed hålla ekonomin under armarna. Detta innehav håller sedan en tid på att minska.
Andelen pensionsfonder förefaller låg men återkommer nog även under andra rubriker. Pensionsfonder kan exempelvis inneha obligationsfonder.
Bland övriga inhemska aktörer återfinns hedgefonder och andra investerare. Exempelvis har Warren Buffets Berkshire Hathaway en kassa överstigande 300 miljarder usd huvudsakligen placerade i korta statsobligationer.
Bland de utländska innehavarna är Kinas och Hong Kongs innehav i underkant eftersom de även har betydande innehav via bulvaner i Luxemburg och Belgien (FT 25-05-02).
Marknaden för statsobligationer
Alla dessa obligationer omsätts och handlas i stora volymer varje dag. Kontinuerligt auktionerar amerikanska finansdepartementet ut nya obligationer för att ersätta gamla som förfaller och för att finansiera nya underskott i budgeten. Samtidigt pågår en ständig handel på andrahandsmarknaden.
Räntan eller priset på obligationerna sätts inte av några centralbanksbyråkrater utan bestäms på marknaden av köpare och säljare. Utbud och efterfrågan avgör prissättningen.
Vid de återkommande auktionerna som organiseras av finansdepartementet lämnar de olika aktörerna sina bud och avslut uppnås när man har enats om en ränta.
På andrahandsmarknaden sätts nya priser på obligationerna. Detta sker indirekt genom att köpare och säljare kommer överens om ett nytt pris. Räntan är ju fast eftersom den fastställdes när den aktuella obligationen gavs ut. På andrahandsmarknaden är det i stället obligationskursen som fastställs och därmed en ny faktisk ränta.
Vi illustrerar med ett konstruerat exempel som delvis ansluter till dagens situation. Låt oss anta att en ettårig obligation ursprungligen har sålts på en auktion för 1 000 och räntan fastställts till 4 procent. Antag sedan att samma obligation säljs på andrahandsmarknaden en kort tid senare. Efterfrågan på just denna obligation har av olika anledningar minskat och obligationen säljs för 900. Den faktiska räntan har då ökat till nästan 4,4 procent.
Marknaden har nu drivit upp räntan från 4 till 4,4 procent och nästa gång finansdepartementet ska sälja en liknande obligation får man räkna med att priser har stigit och kostnaden för staten har ökat och därmed ökat på budgetunderskottet ytterligare.
Räntan på statsobligationer stiger
Det talas ju nu om att räntorna ska sjunka ytterligare och den amerikanske presidenten kräver att Federal Reserve ska sänka sin styrränta igen. Men i stället stiger räntorna på långa amerikanska obligationer. Den 30-åriga obligationen ger idag en räntan på strax under 5 procent. Sedan sommaren 2023 har den stigit med 1 procent medan Fed under samma tid har sänkt sin styrränta med 1 procent.
Vad är det då som driver de långa räntorna uppåt? Vi får återkomma nästa vecka.
Vill du lämna en kommentar till dagens krönika? Klicka här.
25-06-21 Nr 25
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se
Låter lite som ”LYX-fällan” eller klassisk Kredit-spiral… innan härdsmältan tar man dyra SMS-lån för att finansiera amorteringar och räntor på andra lån… Någon gång skall väl skulderna regleras? Hur länge kan USA fortsätta så här?
Bra jämförelse. Man skulle kunna jämföra bonds med hypotek, notes med topplån och bills med sms-lån. Det amerikanska finansdepartementet går nu alltmer över bills. Återkommer om det.
Nils-Åke
Hej Thulinare!
Jag har inte någon hög ekonomiskutbildning, men med ett sunt förnuft så undra man hur det skall sluta för vissa länder med dessa stora statsskulder.
Jag skulle kunna utveckla min syn på hur jag ser på bara hur Sveriges regering, regioner o kommuner hantera sin ekonomi. Sverige är ju bland dom bättre, men där finns fråge tecken i denna hantering av våra pengar
.
Önskar Er en fin och avkopplande sommar!
Hej Nils-Gunnar,
Vi är många som undrar. Sist USA hade lika hög belåning var under andra världskriget. Var vi hamnar nu är det många som frågar sig. Den enda slutsats man kan dra som privatperson är att minimera sina egna risker.
Bästa hälsningar
Nils-Åke