Amerikanska långräntor stiger

De korta räntorna sjunker i Europa och är oförändrade i USA och samtidigt stiger de amerikanska långräntorna. Det senare har även smittat av sig på de europeiska långräntorna som har dragit sig uppåt de senaste åren. Hur ska vi förstå detta? Vi försöker svara.

I förra veckans krönika, Statsobligationer finansierar amerikanernas budgetunderskott, skrev vi att räntan på den 30-åriga amerikanska statsobligationen ligger på strax under 5 procent och att den har stigit med ca 1 procent under de senaste tre åren medan Federal Reserve har sänkt sin korta ränta med ca 1 procent under samma tid.

Förklaringen till detta fenomen är att det amerikanska budgetunderskottet, som till stor del finansieras med statsobligationer, ligger på mycket hög nivå och kvalificerade bedömare tror att det kommer att öka ytterligare.

Det amerikanska finansdepartementet vill gärna ge ut långa obligationer, helst så långa som 30 år.

Obligationerna säljs på återkommande auktioner och räntan bestäms efter budgivning från köpare och säljare. Redan under Bidens tid började auktionerna gå trögare och räntan steg. I stället valde man att ge ut obligationer med kortare löptider som också fick något lägre ränta.

Utbudet ökar

Den nya administrationen fick ännu större svårigheter och räntan på 30-åringen steg över 5 procent samtidigt som någon auktion gick riktigt trögt. Det senare gillar inte finansmarknaden och aktörerna blev nervösa. I stället ökar nu nya administrationen utbudet ytterligare av obligationer med kort löptid. Den totala obligationsskulden, oberoende av löptid, uppgår nu till 29 000 miljarder USD.

Införandet av tullar skapar osäkerhet kring effekten på den amerikanska ekonomin. Tullarna ökar skatteintäkterna men exporten kommer att drabbas negativt. Den sammantagna effekten blir minskad BNP och därmed minskade skatteintäkter. Den nya migrationspolitiken begränsar därtill ökningen av arbetskraften. Landet får svårt att höja sin BNP och därmed sina skatteintäkter.

I år räknar man med att öka skulden med nästan 2 000 miljarder USD och många bedömer att ökningen framöver kommer att vara minst lika stor. Utbudet av obligationer kommer således att öka kraftigt.

Efterfrågan minskar

Marknaden sätter räntan och utbud och efterfrågan styr priset dvs räntan. Problemet är nu att efterfrågan börjar svikta och räntan stiger. Vi listar några orsaker till den sviktande efterfrågan.

• Moody´s, ett av de tre stora kreditbedömningsinstituten, har nu sänkt USA:s kreditbetyg, vilket de andra två redan har gjort. Vissa investerare accepterar bara placeringar med allra högsta kreditbetyg.

• En av presidentens främsta rådgivare har föreslagit att vissa länder ska bli tvungna att omvandla sina amerikanska obligationer till 100-åriga sådana med lägre eller ingen ränta. I gengäld skulle USA upprätthålla sina försvarsgarantier.
• Presidenten har diskuterat möjligheten att öka beskattningen av räntan på obligationer som innehas av vissa länder.

• En fallande dollar avskräcker just nu icke-amerikaner från att köpa amerikanska tillgångar. Många har redan börjat sälja.

• Presidenten trakasserar kontinuerligt Fed-chefen och kräver att räntan ska sänkas rejält. I maj 2026 kan en ny Fed-chef tillträda och skulle presidenten då få gehör för sina krav kan många bli oroliga för en inflationsuppgång. I detta perspektiv trycker sannolikt flera på säljknappen.

• En del börjar till och med ifrågasätta dollarns ställning som världens reservvaluta. Euron och guld är attraktiva alternativ idag.

• Andra länder ökar sin obligationsutgivning bland annat för att satsa på förstärkt försvar. Därmed får amerikanska obligationer konkurrens.

• Många föredrar i dessa tider guld. I en undersökning har 67 av 70 centralbanker svarat att de kommer att öka sitt guldinnehav under det kommande året och 53 av 70 har svarat att de kommer att minska sitt innehav av dollartillgångar under de närmaste fem åren (FT 25-06-17).

• Demografiska faktorer gör att pensionsfonder i mindre utsträckning efterfrågar långa obligationer. Stora pensionsutbetalningar kommer under de närmaste åren och blir sannolikt betydligt lägre om 30 år. Exempelvis uttalade VD:n för SEB Trygg Liv Gamla, som förvaltar 170 miljarder kronor, att den kortsiktiga likviditeten har hög prioritet. Då kan vi tänka oss att 30-åriga obligationer inte står högst på inköpslistan utan kanske snarare högst på säljlistan.

• Japanska investerare har länge sysslat med så kallas carry trade. De har lånat billigt i Japan, tagit valutarisken och köpt amerikanska obligationer med högre ränta. Historiskt har detta varit en mycket lönsam affär men är inte så längre.

• Japans innehav av amerikanska statsobligationer uppgår till drygt 1 000 miljarder dollar och högre japanska räntor stimulerar nu japanska investerare att köpa japanska obligationer och lätta på sitt innehav av amerikanska.

• Kina är inklusive Hong Kong och bulvaner världens största innehavare av amerikanska statsobligationer. En bra bit över 1 000 miljarder USD. Landet har betydande egna ekonomiska problem och risken är stor att kinesiska investerare flyttar hem sina pengar som nu är placerade i USA.

• Blotta misstanken att Kina skulle utnyttja sina dollarreserver i politiska syften kan göra andra investerare nervösa.

• Kina i sin tur kan befara att deras dollartillgångar kan frysas i det fall en konflikt uppstår med USA. Jämförelse kan göras med Rysslands frysta tillgångar. Faktum är att Kina redan under flera år har minskat sitt innehav av amerikanska statsobligationer.

Utbudet kan minska

Den enda möjligheten till minskat utbud av obligationer är ett minskat lånebehov. Detta kan bli resultatet av ökade skatteintäkter vilket i sin tur kan bero på ökad tillväxt. Men sannolikt tangerar ekonomin den övre kapacitetsgränsen och BNP kan inte öka om inte produktiviteten väsentligen ökar. Detta skulle kunna ske om AI skapar mycket stora rationaliseringsmöjligheter, vilket vi ännu inte har sett men som vi kanske kommer att få se framöver.

Efterfrågan kan öka

Fed har föreslagit lättnader i storbankernas kapitaltäckning och därmed ökar bankernas möjligheter att förvärva statsobligationer. En bankman, som vi har varit i kontakt med, menar att det kan bli frågan om mycket stora belopp.

Kryptovalutor, som bitcoin eller snarare stablecoin, kan bjuda på överraskningar.  Stablecoin håller på att regleras av kongressen och samtliga stablecoin ska enligt förslaget garanteras av dollartillgångar som exempelvis statsobligationer (congress.com).

Långräntor stiger

Vad nettoeffekten blir av alla förändringar av utbudet och efterfrågan är svårt att ha någon uppfattning om. Vår slutsats blir likväl att USA kommer att få betydande svårigheter att finansiera sina federala utgifter med nya statsobligationer. En logisk följd blir att i första hand de långa räntorna måste förbli höga alternativt stiga ytterligare.

Spridningseffekter uppstår och inte minst de privata aktörerna kommer att drabbas av högre räntor. Den långa amerikanska räntan kommer att bli en referenspunkt. Som jämförelse kan nämnas att den amerikanske husköparen var i fredags tvungen att betala 6,77 procent på ett 30-årigt hypotekslån (freddiemac.com).

Även i Sverige blir vi påverkade. Enligt Swedbanks senaste makroanalys så kommer den korta boräntan att minska från 3 procent idag till 2,7 procent om ett år medan den femåriga räntan i stället kommer att öka från 3,4 procent till 3,6 procent under samma tid.

På företagsmarknaden kommer de högre långa räntorna att bli kännbara. Många affärsupplägg grundar sig på betydligt lägre räntor och vi återkommer om detta i en kommande krönika.

Vill du lämna en kommentar till dagens krönika? Klicka här.

25-06-29 Nr 26