Skuggbanker

Vi tror att våra traditionella banker är starka och kommer att klara de finansiella smällar som sannolikt kommer. Men i skuggorna döljer sig andra aktörer som också kan orsaka elände. Vi tänker på de så kallade skuggbankerna.

I regel har varje finansiell kris följts av nya regleringar som ska förhindra en upprepning av det beteende som skapat den nyss genomlidna krisen. Efter Lehmankrisen 2008 skapades ett antal olika regleringar av bankerna världen över som skulle sätta stopp för nya överdrifter.

Centralbankernas centralbank, Bank for International Settlements, skapade regler som ställde krav på bankernas kapitaltäckning. Varje bank blev därmed tvungen att hålla en viss mängd eget kapital ställt i relation till sin utlåning.

Så långt känns allt betryggande. Men regleringar eller begränsningar sätter i gång kreativiteten. Driften att tjäna pengar är stark och de finansiella kreatörerna hittar nya vägar för att kringgå begränsningarna.

Risker

Bankerna driver en synnerligen riskfylld verksamhet. De lånar ofta ut pengar på längre sikt än de lånar in pengar. I det fall banken drabbas av stora kreditförluster så blir insättarna oroliga och rusar till banken och tar ut sina pengar. Och krisen är ett faktum. Olika regleringar förhindrar förhoppningsvis att dylika olyckor uppstår.

Finns det mycket pengar i systemet, som det finns idag, vill pengarna ändå gärna omvandlas till krediter. Spararna vill ju ha avkastning på sina pengar och de finansiella aktörerna ser möjligheter att tjäna pengar. Därmed är skuggbanken född.

Vad är en skuggbank?

En skuggbank är inte en bank i formell bemärkelse men sysslar med bankliknande verksamhet. Den lånar in pengar och lånar ut pengar men är i princip oreglerad beroende på att den inte lånar in pengar från allmänheten utan i stället från större kapitalägare.

Därmed är fältet fritt fram för skuggbankerna att tjäna pengar på det kapital som söker avkastning. Riskerna i kreditgivningen kan öka. Högre risk ger, om inget riskfyllt inträffar, högre avkastning och allt fler flockas kring de nya grytorna. Penningens drivkraft är stark.

En skuggbank kan vara ett företag eller en fond som lånar in pengar långsiktigt och även lånar ut pengar långsiktigt. Därmed har man förhindrat att inlånarna helt plötsligt kommer och vill ha ut sina pengar. De får snällt vänta tills inlåningsavtalet löper ut. Så långt verkar allt var frid och fröjd men skenet bedrar.

De stora skuggbankerna finns naturligtvis i USA i form av hedgefonder, kreditfonder, förmögenhetsförvaltare och dylika företag. Apollo, Blackstone och KKR är de riktigt stora aktörerna.

Varifrån får skuggbankerna sina pengar?

Pengar kommer bland annat från framgångsrika entreprenörer som har samlat på sig stora förmögenheter. Ärvda pengar är en annan källa. Stora fonder typ Norges oljefond och företag med stora likviditetsöverskott är ytterligare exempel. Nytvättade pengar med tvivelaktig bakgrund söker också placering.

Riktigt stora kapitalansamlingar finns i pensions- och försäkringssystemet. Alla försäkringsbolag bygger med hjälp av inbetalda premier upp stora mängder kapital. Pensionsbolagen bygger upp fonder som ska täcka framtida pensioner. På nära håll har vi AP-fonderna, Alecta, AMF, Skandia Liv, SEB Trygg Liv etc.

Alla dessa kapitalförvaltare söker en högre avkastning än den som bankerna kan ge på sina inlåningskonton. Samtidigt vill man inte sätta alla sina pengar på börsen eller i fastigheter. I stället kan de låna ut sina pengar och binda sin utlåning i längre kontrakt. Skuggbanken blir då ett attraktivt alternativ.

Till vilka lånar skuggbankerna ut sina pengar?

De traditionella bankerna tar hand om de krediter som är förknippade med lägre risker. Vi är som privatpersoner pålitliga mottagare av bolån och mindre och medelstora lönsamma företag är sällan förknippade med kreditförluster. Bankerna lånar gärna också ut till köp av kommersiella fastigheter i attraktiva lägen mot säkra inteckningspanter.

Mer eller mindre spektakulära affärsprojekt söker också finansiering. På nära håll har vi projekt som exempelvis Northvolt. Bankerna har med sina begränsningar svårt för att ge sig in i dylika projekt. Dock skulle de kanske mått bra av den kritiske bankmannens kreditbedömning.

Ett segment som har vuxit starkt är finansieringen av icke börsnoterade bolag så kallade private equity bolag. De stora PE-bolagen finns i USA men vi själva ligger inte långt efter. Amerikanska Blackstone och KKR och svenska EQT är de tre största.

Ett PE-bolag fungerar i stort på det sättet att man driver ett antal fonder i vilka man tar in kapital från till exempel pensionsförvaltare. Dessa fonder köper i sin tur upp ofta medelstora företag, strukturerar om de uppköpta bolagen och kanske fusionerar dem med andra bolag i samma bransch. Efter några år säljer man till någon annan aktör och de pensionsförvaltare och andra som har satsat får tillbaka sina pengar plus en förhoppningsvis god avkastning. PE-bolaget debiterar en väl tilltagen provision.

Hur mycket pengar handlar det om?

De fyra största skuggbankerna har nu lånat ut 1 900 miljarder USD eller ungefär tre gånger Sveriges BNP. Aktörerna ser en mycket stor potential och bedömer att marknaden kan öka till 30 – 40 000 miljarder USD. Hela kreditmarknaden skulle då i grunden radikalt förändras. Bankerna är ännu inte några myggor men vi kanske är på väg mot en situation där reglerade myndigheter silar myggor men sväljer elefanter.

Risker med skuggbanker

Många menar att skuggbankerna försörjer ekonomin med extra smörjmedel och vi håller med. Skuggbankerna tar stora risker och stimulerar innovation och kreativitet. De stora satsningarna på AI sker nu med hjälp av pengar från skuggbankerna. Men det finns också en baksida. Kreditbedömningarna kan bli alltför optimistiska och när det är frågan om stora pengar så finns det ofta utrymme för oegentligheter.

Tänk om PE-bolagens investeringar inte går i lås. Då kan det bli pensionsförvaltarna och andra investerare som får ta smällen. Många lån togs upp när räntorna var mycket låga och när lånen förr eller senare ska omsättas så kan den finansiella belastningen bli alltför tung.

Ett annat observandum är att de traditionella bankerna är skuggbankernas stora finansiärer. Till slut kan Svarte Petter ändå hamna i de banker som skulle hållas i strama tyglar med hjälp av regleringar.

Sakförsäkringsbolagen finansierar också skuggbankerna. Bedömare varnar för att klimatförändringar kan resultera i mycket stora skadeståndskrav från drabbade och då lär försäkringsbolagen behöva sina pengar.

Skuggbankerna är oprövade i motvind och risken är stor att de kan innehålla obehagliga överraskningar.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

25-07-06 Nr 27