Ingen vet. Det är ett experiment i full skala som pågår. Med hela världsekonomin som insats.
Risken är stor. Aktiebörserna står högre än någonsin och uppgången har pågått i mer än 15 år. Längre än någon tidigare uppgång. Och den amerikanske presidenten bara eldar på.
Hur stor är den amerikanska statsskulden?
Det förekommer varierande uppgifter i massmedia och vi försöker reda ut begreppen. Vi konsulterar the Congressional Budget Office (cbo.gov) som har till uppgift att stödja kongressens budgetarbete med objektiv och icke-partisk information. Vi hämtar även uppgifter från det amerikanska finansdepartementet (fiscaldata.treasury.gov).
Det fiskala året 2024 (1 okt -23 – 30 sept 24) uppgick statsskulden enligt begreppet Debt Held by the Public till ca 28 460 miljarder USD. Ställer vi Debt Held by the Public i relation till BNP så hamnar vi på ca 100 procent. Denna skuld finansieras i huvudsak med statsobligationer.
Detta är dock inte hela sanningen eftersom Intragovernmental Debt, som uppgår till ca 7 000 miljarder USD, tillkommer. Härmed avses bland annat skuldförda pensioner till statsanställda och skulder i vissa sociala program. Adderar vi Debt Held by the Public med Intragovernmental Debt så får vi National Debt och då hamnar vi på 35 460 miljarder USD, vilket motsvarar 123 procent av BNP.
I Europa beräknar vi olika länders statsskuld enligt den så kallade Maastrichtdefinitionen och då inkluderar man även regionala och kommunala skulder. I den amerikanska beräkningen inkluderar man inte delstatliga och kommunala skulder.
Vi har inte några riktigt tillförlitliga siffror som stödjer en beräkning av den amerikanska statsskulden enligt Maastrichtdefinitionen men vi gissar att vi skulle hamna på kanske 150 procent av BNP.
Svaret på frågan i rubriken blir således 100, 123 eller 150 procent av BNP, beroende på hur man räknar.
Som jämförelse kan nämnas att Sverige ligger på 34, Frankrike på 113, Italien på 135 och Grekland på 154 procent.
Hur mycket ökar den amerikanska statsskulden?
Vi konstaterade ovan att the National Debt 2024 uppgick till ca 35 460 miljarder USD. Under 2025 ökar den med 1 900 miljarder USD.
Kongressen har nu antagit BBB, The One Big Beautiful Bill, som presidenten kallar sin nya budget. CBO har gjort nya beräkningar av underskotten under perioden 2025-2034.
Redan före BBB hade man beräknat att underskottet 2026 skulle hamna på 1 713 miljarder USD. Med BBB tillkommer 479 miljarder USD och underskottet hamnar då på 2 192 miljarder USD.
Under de kommande åren ökar det årliga underskottet inklusive BBB till 2 853 miljarder USD år 2034.
Låt oss summera underskotten under perioden 2025-2034. De summerade underskotten blir 24 344 miljarder USD varav BBB står för 3 252 miljarder USD. Enligt CBO prognos kommer statsskulden 2034 då att uppgå till 35 460 + 24 344 = 59 804 miljarder USD.
Låt oss räkna upp 2024 års BNP som uppgick till 28 830 miljarder USD med 4 procent per år. 2 procent för årlig real BNP-ökning och 2 procent för årlig inflation. BNP hamnar då 2034 på 42 700 USD. Statsskulden eller National Debt ställt i relation till BNP blir då 140 procent.
Att göra prognoser på tio års sikt är dock ganska svårt om inte omöjligt. Bättre att titta på innevarande och närmast kommande år och redan på kort sikt kan det bli svårt att finansiera den ökande statsskulden. Det gäller att USA behåller investerarnas förtroende och man lyckas sälja alla nya statsobligationer. Se vår tidigare krönika Statsobligationer finansierar USA:s budgetunderskott.
Statsskulden oroar inte presidenten
Presidenten bedömer att statsskulden inte kommer att utgöra något problem. Ekonomin kommer att blomstra och BNP kommer öka rejält samtidigt som tullarna kommer att skapa stora tillskott till statskassan. Vi tillåter oss tvivla.
Ekonomin går redan på högvarv. Arbetslösheten ligger på rekordlåga 4,1 procent. Demografin maler på vilket innebär att födseltalen minskar, de äldre blir fler och arbetskraften minskar.
Arbetskraften har sedan 2020 dock ökat från ca 160 miljoner individer till drygt 170 miljoner idag, beroende i stor utsträckning på invandringen (fred.stlouisfred.org). Under innevarande år har faktiskt arbetskraften minskat något, beroende på att invandringen har minskat, och med den nuvarande politiken kommer arbetskraften sannolikt fortsätta att minska.
Någon draghjälp från arbetsmarknaden kan således presidenten inte räkna med. Det enda som kan sätta ytterligare fart på ekonomin är ökad produktivitet. Vi återkommer till det temat nedan.
Hur det blir med tullarna står skrivet i stjärnorna. Osäkerheten är stor. Låt oss dock anta att tullarna höjs med i genomsnitt 10 procent och då kommer tullinkomsterna att öka med ca 300 miljarder USD, enbart en bråkdel av det totala budgetunderskottet. Därtill kommer alla negativa effekter av andra länders mottullar på amerikanska varor.
Kan AI rädda statsskulden?
I början av 2000-talet låg produktivitetsökningen på 2,8 procent per år för att under de senaste tjugo åren sjunka med en procent till 1,8 procent (bls.gov). Ett rejält ryck uppåt i produktiviteten skulle kunna skapa utrymme för en ökning av BNP.
Det som ligger närmast till hands är att tro att de enorma investeringar som nu sker i AI kommer att möjliggöra att arbetskraft friställs och sätts in i ny mer produktiv verksamhet. De fyra stora tech-bolagen (Microsoft, Alphabet, Amazon och Meta) ökar sina investeringar i AI och räknar med att investera 300 miljarder USD under innevarande år men ännu har vi inte tagit del av några rapporter om produktivitetsökningar på grund av AI.
Den som lever få se. Under tiden får vi räkna med att USA får kämpa med en växande statsskuld och med de konsekvenser det för med sig.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
Vill du läsa kommentarerna till förra krönikan om skuggbanker? Klicka här.
25-07-13 Nr 28
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se
Tack för flera mycket intressanta artiklar om den amerikanska statsskulden. Det finns en märklig paradox i USA:s nuvarande politik. På den ena sidan söker man föra en allt mer oberoende eller ”isolationistisk” säkerhetspolitik med skepsis mot allianser, tullar som sägs syfta till ökad industriell kapacitet, önskan att kontrollera territorier med strategiska råvaror. På den andra sidan försätter den stora skuldsättningen, det växande behovet av upplåning och de stigande räntekostnaderna landet i ett allt större beroende av omvärlden, främst givetvis finansmarknaderna. Frågan om förtroendet för administrationens politik – långsiktigheten och förutsägbarheten – blir därför allt mer avgörande. Här binder väl Trumps nyckfullhet ris åt egen rygg?
Hej Lennart,
Tack för uppskattningen. Än så länge tycks inte några större negativa effekter märkas men vi tror att de kommer. Och vi återkommer på temat. Vi har mycket hög riskaversion just nu.
Nils-Åke