Tullarna, dollarn och inflationen

Ska Trump lyckas med MAGA så måste han lyckas med tullarna, dollarn och inflationen. Så här långt förefaller det som att han kan lyckas. Tullar införs, dollarn försvagas men förblir stark och inflationen hålls i schack. Håller det i längden? Vi tvivlar.

Alla tullar är av ondo utom av försvarspolitiska skäl. Om detta är många bedömare ense. Vi själva, marknadsliberaler som vi är, är starka förespråkare av frihandel och mot alla former av handelshinder. Historien visar på avskräckande exempel på tullar.

I spåren av börskraschen 1929 införde USA de så kallade Smoot-Hawleytullarna 1930. Import av tusentals produkter belades med importtull uppgående till 20 procent. Omvärlden svarade med mottullar och fullt handelskrig utbröt. Världshandeln sjönk och depressionen fördjupades.

Efter andra världskriget påbörjade man en process världen över som fram tills idag ledde till starkt reducerade tullar. Innan Trump kom med sina bisarra utspel pågick förhandlingar om ytterligare sänkta tullar.

De flesta professionella bedömare är motståndare till tullar bland annat därför att de anses vara inflationsskapande. En del av Trumps tullar har redan genomförts och inflationen verkar inte stiga. Ännu. Låt oss studera handelsprocessen för att förstå lite bättre.

Anta att vi har en tysk producent som exporterar till USA. Den tyska producenten säljer i euro eller mer sannolikt i dollar. Den amerikanske importören betalar den tyske exportören i euro eller i dollar och säljer vidare till en amerikansk återförsäljare som i sin tur säljer till en amerikansk detaljist som säljer vidare till konsument.

Det blir många led och ännu fler led blir det om den tyske producenten säljer en insatsvara som levereras till en amerikansk tillverkare. Exempelvis köper GM en stor mängd insatskomponenter från Mexiko och Kanada till sina bilfabriker i USA.

Hur blir det då om en tull införs? Det finns två extremfall. I det ena fallet förs hela tullpåslaget vidare till slutkonsumenten och slutpriset stiger i motsvarande grad. I det andra fallet tar den tyska exportören hela smällen och sänker sitt pris motsvarande tullpåslaget och priset till konsument ligger still. Däremellan finns det ett flertal möjligheter vilket innebär att även mellanhänder tar en del av tullpåslaget och slutpriset stiger men inte så mycket som i det första extremfallet.

I fallet med GM betalar företaget tullar uppgående nu till 25 procent på sina importerade komponenter men har valt att inte höja priserna på bilar till kund i USA. I stället tar GM själva den extra kostnaden vilket har inneburit att företagets resultat föll kraftigt i den andra kvartalet. I längden lär aktieägarna inte acceptera ett sådant förfarande och företaget kommer nog snart att justera sina prislistor (WSJ 25-07-23).

Utöver tullarna kommer valutaeffekten. Om dollarkursen går ner vilket den har gjort i år så påverkar det också priserna. Sedan årsskiftet har dollar tappat ca 10 procent kontra valutorna för ett vägt genomsnitt av landets viktigaste handelspartners. Därmed har det skapats ett starkt tryck uppåt på de amerikanska importpriserna.

I det fall den amerikanska importören har köpt i euro så blir produkten lika mycket dyrare som dollarkursen har fallit. Om den amerikanska importören har en stark förhandlingsposition så lyckas denne förhandla ner priset men kanske inte lika mycket som dollarkursen har försämrats. Resultatet blir sammantaget ökade amerikanska priser.

I det fall den amerikanska importören har köpt i dollar så påverkas inte priset omedelbart utan snarare på sikt. Den tyska exportören drabbas nämligen av dollarförsvagningen och denne vill därmed höja sitt pris för att kompensera sig. Resultatet blir att de amerikanske priserna stiger.

Tullar och dollarförsvagningen är således två krafter som verkar för att de amerikanska priserna stiger på importerade varor vilket de ännu inte har gjort i någon större utsträckning. Vi har några förklaringar som alla innebär att priserna stiger först efter en viss tidsfördröjning.

Stor osäkerhet gäller beträffande de framtida tullarnas storlek och därmed har nog många aktörer valt att avvakta. Redan införda tullar absorberas då i logistikkedjan och drabbar inte konsument. Vi har också läst om att företag valt att inte höja sina priser för att därmed slippa att hamna i onåd hos presidenten. Jämför med GM ovan.

Många amerikanska importörer har passat på att fylla på lagren innan tullhöjningarna kommer. Detta illustreras av att den amerikanska importen ökade med 16 procent första kvartalet i år jämfört med ett kvartal tidigare för att därefter falla tillbaka till den nivå som gällde i slutet av förra året (tradingeconomics.com).

Utrikesaffärer innebär alltid en kursrisk för exportören och/eller importören. Ett sätt att skydda sig mot kursförändringar är att terminssäkra sina kontrakt vilket innebär att man låser betalningen till en på förhand fastställd kurs. Efter det att Trump vann valet räknade nog många aktörer med större osäkerhet på valutamarknaden och valde att terminssäkra. Därmed slår kursförändringarna igenom först senare.

Tidsfördröjningarna förklarar sannolikt varför inflationen just nu ligger på låga 2,7 procent, strax över målet. Vi kan nog räkna med att inflationen stiger när krutröken lägger sig och fördröjningarna upphör. En fortsatt svag eller ännu svagare dollar ger inflationen ännu mer understöd.

Som lök på laxen kommer situationen på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är rekordlåg. Papperslösa invandrare, som ofta arbetar inom service, jordbruk och byggsektor, kastas ut ur landet och därmed skapas arbetskraftsbrist inom berörda områden. Samtidigt maler demografin på vilket gör att arbetskraften minskar och antalet äldre ökar.

Ytterligare en effekt ska inte underskattas. De amerikanska leverantörer som konkurrerar med de utländska exportörerna får nu medvind med hjälp av det skydd som tullarna skapar. Därmed kan de höja sina priser.

Vi vågar nu ställa prognosen att tullarna, dollarns försvagning, immigrationspolitiken och demografin gör att inflationen kommer att öka i höst. Fed kommer sannolikt att vänta med att sänka sin styrränta.

I det fall inflationen stiger över 3 procent måste Fed sannolikt i stället höja. Det kommer inte att glädja presidenten och skulle han sparka Fed-chefen så kan man nog räkna med mycket stor dramatik på finansmarknaderna världen över. Vi kan nog förutse en viss turbulens redan den kommande veckan när tullförhandlingarna mellan USA och EU går in i ett avgörande skede.

I rapporterna om de tullförhandlingar som pågår blir vi förvånade över vad vi läser. Det nyss ingångna avtalet mellan Japan och USA innebär att tullen på till USA importerade japanska bilar sänks från Trumps förslag på 25 procent till nu 15 procent. Den japanska börsen jublar vilket vi har lite svårt att förstå eftersom tullarna före Trumps tillträde låg på enbart 2,5 procent och höjs då nu till 17,5 procent (FT 25-07-23).

Det japanska avtalet kommer nog att bli stilbildande för ett avtal mellan USA och EU och även för andra länder. Amerikanska tullar på europeiska varor låg före Trumps tillträde i genomsnitt på 4,8 procent och hamnar efter en uppgörelse också kanske på plus 15 procent (FT 25-07-24).  

Konsekvenserna blir sannolikt mycket påtagliga. 

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

Vill du läsa kommentarerna till förra krönikan om XVIVO Perfusion? Klicka här.

25-07-27 Nr 30