Festen är nog snart slut

De flesta tecken tyder på att festen snart är slut. Men inte riktigt ännu. Presidenten betalar, med skattebetalarnas pengar, för att orkestern ska spela en stund till. Bäst att dra sig mot utgången. Det är en dag imorgon också.

Vi har sedan 2019 varnat för att vi står inför en rejäl börsnedgång. Med undantag för ett kort blipp under pandemin har vi haft fel. Det hindrar oss inte från att nu varna mer än tidigare. Flera lampor lyser gult och riskerar snart att slå om till rött. Vi ser enbart en grön lampa. Vad är det då som är så oroväckande? Vi listar 10 företeelser som oroar.

1. Flera länder kör med stora underskott i sina budgetar. Frankrike och Storbritannien får inte ihop sina affärer och USA har nu ett större underskott än någonsin. Och det tycks inte finnas någon vilja eller förmåga att göra något åt problemen. Innevarande år pekar USA:s budgetunderskott på drygt 6 procent av BNP. En beräkning som vi tycker är en skönmålning. De senaste 12 månaderna uppgick de federala utgifterna till 7 100 miljarder USD och motsvarande inkomster till 5 200 miljarder USD vilket gav ett underskott uppgående till 1 900 miljarder USD (crfb.org). Utgifterna översteg således inkomsterna med 37 procent. Som jämförelse kan nämnas att USA:s BNP 2025 beräknas uppgå till ca 30 500 miljarder USD.Situationen i Frankrike och Storbritannien är snarlik den i USA. Dock inte riktigt så illa men i Frankrike kan det redan bli stor dramatik.
2. Skulduppbyggnaden, både den offentliga och den privata, världen över är större än någonsin. Den globala upplåningen uppgick 2024 till mer än 300 000 miljarder USD eller ca 300 procent av den globala BNP:n. Under de senaste tio åren har upplåningen ökat med ca 50 procent. Grekland och Italien har länge stått vid skampålen och deras statsskuld ligger på nivån 135 – 155 procent av BNP. Frankrike ligger idag på 113 procent och Sverige på 34 procent. Dessa beräkningar bygger på den så kallade Maastrichtmetoden. Skulle man använda samma metod för att beräkna USA:s statsskuld så skulle den hamna på storleksordningen 150 procent av BNP.
3. I tidigare finansiella kriser har bankerna varit illa ute vilket har resulterat i rigorösa regleringar. I stället har vi nu fått skuggbanker eller med en förskönande omskrivning ”suppliers of private credit” eller ”non-bank financial institutions”. Dessa företag lånar in pengar från större investerare t ex pensionsfonder och lånar ut dem till ofta spektakulära företagsförvärv eller stora investeringar i AI. Dock lånar de inte in pengar från allmänheten vilket innebär att regleringarna är minimala. Historien visar att det är bäddat för obehagliga överraskningar vilket förstärks av att de traditionella bankerna ofta finansierar skuggbankerna. I år uppgår de amerikanska bankernas utlåning till skuggbankerna till mer än 1 250 miljarder USD (Eco 25-05-31).
4. Tullarna är väl omvittnade. De långsiktiga effekterna blir minskad världshandel. Något liknande har vi inte upplevt sedan 1930 då USA införde de så kallade Smoot-Hawleytullarna. Tusentals importprodukter belades med importtull uppgående till 20 procent. Världshandeln, som hade mycket mindre omfattning än nu, sjönk och den redan påbörjade depressionen fördjupades.
5. Det talas så mycket om sjunkande räntor men det gäller enbart de korta räntorna som styrs av världens centralbanker. De långa räntorna sätts på marknaden och de stiger världen över. Varför det? Jo, stora delar av världens skulder finansieras med obligationer med långa löptider. Ju fler obligationer USA och andra vill sälja ju mer måste de krydda med högre räntor. Samtidigt gör den högre skuldsättningen att låntagarnas kreditvärdighet sjunker och räntorna stiger ännu mer.
6. Den amerikanske presidenten attackerar återkommande Jerome Powell, chefen för Federal Reserve, och insisterar på att Fed ska sänka styrräntan från dagens 4,25 – 4,5 procent till 1 procent. Mycket talar för att han lyckas med att ta över styrningen av Fed som därmed inte kommer att vara en självständig institution längre. Effekterna härav kan man enbart spekulera om.
7. Börsuppgången har nu, med undantag för blippen under pandemin, pågått sedan 2009. Uppgången i Sverige är drygt 400 procent (OMX SPI) och i USA drygt 650 procent (S&P 500). En så långvarig uppgång känner vi inte till. Nedgångar har alltid följt på uppgångar. Många jämför dagens situation med läget före IT-kraschen. Från den 6 mars 2000 och 30 månader framåt sjönk då den svenska börsen med 70 procent. Då var det internet och telecom som drev kurserna. Idag är det AI. Då var det bland annat Ericsson och Oracle som drev kurserna. Idag är det bland annat Amazon, Apple, Alphabet, Meta, Nvidia och återigen Oracle som driver kurserna. Efter IT-kraschen år 2000 föll Ericsson med drygt 95 procent (internetmuseum.se) och Oracle med mer än 80 procent.
8. Buffettindikatorn, uppkallad efter världens genom historien kanske mest framgångsrike investerare, mäter kvoten mellan ett lands totala börsvärde av noterade bolag dividerat med landets BNP. Indikatorn i USA pekar just nu på 215 procent vilket tyder på att börsen enligt buffetindicator.net är ”significantly overvalued”. Strax före IT-kraschen stod den på knappt 150 procent. Notera att Warren Buffetts Berkshire Hathaway har ett börsvärde uppgående till ca 1 000 miljarder USD. Kassan uppgår till mer än 350 miljarder USD eftersom Buffet uttryckligen inte finner några andra tillgångar värda att köpa.
9. CAPE (Cyclically Adjusted Price to Earnings Ratio) eller Shiller P/E, uppkallad efter dess konstruktör nobelpristagaren Robert J. Shiller, står just nu i 39 (shillerdata.com) och har inte stått så högt sedan IT-kraschen år 2000. Shiller P/E mäter kvoten mellan USA:s totala börsvärde dividerat med den inflationsjusterade årligen genomsnittliga vinsten under de senaste tio åren.
10. En annat sätt att värdera börsen är att dividera dagens börsvärde med dagens vinster. Det finns lite olika sätt att göra denna beräkning men man hamnar i regel på nivån 20-25 i olika länder världen över. Detta kan till synes inte vara särskilt avskräckande men det bygger på att vinstnivån är stabil och att vinsterna återspeglar verkligheten. Det senare kan ifrågasättas eftersom mycket stora investeringar i AI genomförs världen över (med finansiering från skuggbankerna). En investeringsboom utan dess like. Investeringarnas avkastning är tveksam, åtminstone på kort sikt. Skulle man bli tvingade till nedskrivningar av sina investeringar drabbas vinstnivån brutalt. Därmed kan dagens börsvärde framstå som högt eller mycket högt.

Ja, detta var alla gula signaler som kanske håller på att slå om till rött. Därtill kan vi lägga skyhöga guldpriser, hysterin inom kryptovalutor, den extremt uppblåsta derivatmarknaden, geopolitiska konflikter och några varningstecken till. Vi stoppar dock där och frågar oss var den gröna signalen är?

Svaret ligger hos den amerikanske presidenten. Han kommer kanske att driva igenom en rejäl räntesänkning vilket kommer att elda på fortsatt skulduppbyggnad. Ekonomin kommer att vada i pengar som söker avkastning. Samtidigt kommer den federala budgeten att vara kraftigt underbalanserad och ekonomin stimuleras ytterligare. Ovanpå kommer vi européer att toppa med nya skulder för att finansiera alla försvarsutgifter.

Resultatet blir sannolikt höjda börskurser. Hur länge detta kommer att fortsätta kan man spekulera om. Kanske ett år eller kanske tills i morgon. Frankrike kan visa vägen. Ju längre det pågår desto djupare blir fallet.

Sannolikt kommer det att sluta i överhettning och inflation. Ridå ner.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

25-09-14 Nr 37

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se