I slutet av 90-talet var det någon som sa att internet var en fluga. Det var det inte. Men väl en bubbla som briserade i mars år 2000. Ingen säger idag att AI är en fluga men väl en bubbla. Är det verkligen så och när briserar den?
Att AI är en teknologiförändring av mycket stora mått är det få som motsäger. Vi har haft flera teknologisprång i historien och flera har utvecklat finansiella bubblor. Först en definitionsfråga: Vad är en bubbla?
Vi tänker oss att mycket kapital ansamlas inom något område som allmänt hyllas som något revolutionerande. Efterfrågan på produkter och tjänster inom detta område växer kraftigt och mycket stora investeringar görs för att kunna möta efterfrågan. Tillgångar inom det aktuella området värderas extremt högt och ännu fler investerare lockas att satsa pengar.
Helt plötsligt slutar efterfrågan att växa och kanske till och med börjar minska. Överetableringen är ett faktum. Bubblan spricker och börserna världen över faller brant. När IT-bubblan briserade för snart 25 år sedan föll Ericsson med drygt 95 procent och Oracle med mer än 80 procent.
Mycket stora pengar investeras nu i AI avseende främst chips, mjukvara och datacenters samt energiförsörjning till de senare. Efterfrågan på investeringsvaror är extremt stor. De stora tech-bolagen (Alphabet, Amazon, Apple, Meta och Microsoft) beräknas i år investera mer än 300 miljarder USD i AI. Nvidia men även AMD är leverantörer av de revolutionerande chipen.
Många ifrågasätter efterfrågan på de tjänster som investeringarna ska leverera och tror att efterfrågan kommer att dröja. En partner i McKinsey förutspår ”..an era of lumpiness between supply and demand that could last for years.” (Eco 251004). MIT fastslår i en forskningsrapport att AI-investeringarna inbringar ringa avkastning.
Men å andra sidan hävdar Sam Altman, chefen för OpenAI, att ”…the risks of underbuilding are at least as serious as those of overbuilding..”. Tala om att vara optimist. Samme Altman varnar dock i nästa andetag för en bubbla och att några kommer att förlora mycket stora pengar samtidigt som andra kommer att tjäna mycket stora pengar (yahoo.com 250818). Från slutet av 1900-talet minns vi uttrycket ”burnrate” som syftade på att den vann som snabbast kunde bränna kostnader.
Jämförelse med IT-bubblan
Man kan tro att de stora tech-bolagen är starka och står emot när det vänder. IT-bubblan visade att så kunde vara fallet men aktieägarna lär få ta smällen. I det stora kursfallet med start i mars år 2000 sjönk Amazon, Apple, Microsoft och Oracle med i storleksordningen 80 procent. Bolagen och tekniken överlevde men många aktieägare fick det tufft, inte minst de som i sina pensionsförsäkringar var fulladdade med IT-aktier.
Jeff Bezos, Amazons grundare, är öppenhjärtig och håller inte för otroligt att vi får en upprepning men förefaller säker på att hans företag återigen kommer att överleva. Under IT-krisen sjönk Amazon från 113 till 6 USD (FT 251003) för att fram tills idag stiga med flera tusen procent. Tråkigare blir det för den pensionär som ser sin pension reduceras. Risken är att den här gången kommer att bli etter värre. Några detaljer tyder på det.
Nvidia har ett börsvärde uppgående till drygt 4 450 miljarder USD och är därmed världens högst värderade företag. Värderingen ligger på samma nivå som hela Tysklands BNP. Nvidias kursuppgång har varit mer än 1 200 procent under de senaste fem åren. Företaget är en stor leverantör av AI-chips till de övriga tech-bolagen och till andra bolag som bygger upp datacenters.
Vad som oroar är att datacenterföretagen inte bara är kunder till Nvidia utan de ägs nu i allt större utsträckning av Nvidia och levererar dessutom tjänster tillbaka till Nvidia. Analytiker påminner sig om liknande arrangemang i telecombranschen inför IT-krisen (SvD 251024). En rundgång i systemet som tycks upprepa sig.
Ytterligare lök på laxen är finansieringen av investeringarna. De stora tech-bolagen lägger sina investeringar i separata bolag som man naturligtvis kan låta gå under vid en kris för att därmed själva undgå att ta smällen.
Var kommer då pengarna ifrån? Naturligtvis från tech-bolagens överfyllda kassor men de kommer också från de oreglerade skuggbankerna som delvis finansieras av pensionsfonder och av de traditionella bankerna som myndigheterna påstår sig ha koll på.
Om AI är en bubbla
En AI-krasch kommer att få långtgående konsekvenser även utanför AI/IT-sektorn. Låt oss ta några svenska exempel. Till olika datacenters och chipstillverkare levererar Atlas Copco rena rum med sin vakuumteknik, Munthers stabilt klimat med sina avfuktare, ABB elförsörjning, Skanska datorhallar etc etc. Vi kan utgå ifrån att återverkningarna sprider sig över hela ekonomin.
Den senaste veckan har bjudit på nästintill groteska uttryck. Sam Altman, OpenAI-chefen, har tecknat avtal om AI-kapacitet uppgående till 1 000 miljarder USD under de närmaste tio åren. Leverantörerna är bland annat Nvidia, AMD, Oracle och CoreWeave. Den nya kapaciteten kommer att kräva elförsörjning från motsvarigheten till minst 20 kärnkraftsreaktorer. Tala om högtflygande planer med en teknik som ännu inte har visat på kalkylerbara intäkter.
Sannolikt är AI en bubbla men när den spricker står skrivet i stjärnorna. Vi är dock övertygade om att AI inte är en fluga utan kommer liksom internet att ha mycket stor påverkan på vår framtid, kanske ännu större.
Man tänker tanken att man borde sälja av hela sin aktieportfölj och sätta in pengarna på banken. Men då drar vi oss till minnes vår erfarenhet från 1999. I augusti gjorde senior en liknande analys som han gör idag och sålde av samtliga aktier. Under den följande hösten steg den svenska börsen med 80 procent. Det var inte så kul för senior.
Men i mars år 2000 briserade IT-kraschen och börsen sjönk med 70 procent. Och då kände senior sig rätt så komfortabel. Hur göra nu? Förslag efterlyses.
Just nu tillämpar senior strategin 25/75 dvs 25 procent aktier och 75 procent cash. Vi har aktier i AcadeMedia, BioArctic, CellaVision, Essity, Freja, Handelsbanken och Invisio och vi räknar med att dessa aktier kursmässigt har förmåga att leva på sina egna förtjänster och därmed vara mindre beroende av det allmänna börsläget.
Vi får se hur det går på måndag. De amerikanska börserna stängde klart neråt i fredags. S&P 500 ned med 2,7 procent och tekniktunga Nasdaq Composite ned med 3,6 procent.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
I vår förra krönika fick vi en kommentar beträffande investeringar i skog. Klicka här för att läsa.
25-10-12 Nr 41
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se
Bubbla? Minns en resa till Stanford University i Californien där vi besökte Sig Hagström, som då var professor på Universitetet. Stig bjöd också hem oss till sitt hus på cocktail-party. Detta var i början på 90- talet.
Gick med lite bubbel i ett glas runt hans pool och en dam vid namn inez Uusmann, började mingla med mig. Inez var vid den tidpunkten kommunikationsminister i en socialdemokratisk regeringen och hade utmärkt sig genom att uttrycka ” Internet är en fluga ” . Vid samma tidpunkt hade den svenska regeringen också anklagat svenska företagare att mer eller mindre vara kriminella. Det var en hätsk debatt. Inez frågar mig vad jag hade för roll och jag svarade ” svensk entreprenör och god vän till Stig. Då säger hon ” …jaha du tillhör det tjuvgänget! ” Det var väldigt nära att Inez ofrivilligt hade fått bada, men jag lyckades behärska mig.
De här bubblorna är väl mer naturliga utvecklingsstrateg i en process. Jämför gärna med telefonen. När jag växte upp ( född -47 ) var telefonen av bakelit, vägde tungt och mobiliteten avgjordes av sladdens längd mellan kontakten i väggen och bakelitlådan. När den första mobiltelefonen kom så var den mobil, men det krävdes en rejäl portfölj/resväska för att bära med sig den. Därefter kom en mer lätthanterlig modell men fortfarande fanns bara funktionen att ringa eller att ta emot samtal. Idag är mobilen en fullfjädrad kamera, dator och telefon mm. Vid vilken tidpunkt finns den bubblan? eller var det ens en bubbla?
Det är väl samma nu dvs en naturlig utvecklingsprocess. I detta fall en högst trolig ersättare för Google och liknande sökfunktioner plus en massa annat.
Själv använder jag AI dagligen, oftast där jag tidigare gjorde en Google sökning. Blev lite imponerad häromdagen då jag först frågade AI vilken pannlampa som skulle vara bäst som läslampa. Fick genast tips på 2 produkter från företaget Silva. Frågade då Silvas kundtjänst om mer förfinade råd och fick omedelbart svar. Svaret var AI genererat. Resulterade i att jag beställde 4 pannlampor, som kom hem några dagar senare. Fungerade jättebra och jag var så nöjd, men efter ett tag så kroknade styrkan och vad gör jag nu. Det var inte helt enkel, så jag återvände till Silvas kundtjänst och frågade. Då framkom det att lampan är uppladdningsbar ungefär som en mobil. Problemet var att Ingen kabel medföljde lampan och dålig instruktion. Då blev jag irriterad och från att vara en helnöjd kund uttryckte jag mitt missnöje. Då var det inte AI som svarade utan personen Johannes som löste problemet och jag blev återigen en nöjd kund. Alltså så smart upplägg av Silva .
En annan jämförelse är ju exempelvis tidningar som förr sattes med manuell teknikchef stor arbetsinsats . Denna teknik byttes ut mot en digital metod uppstod. Yrkeskåren typograf försvann. Var det en bubbla eller utvecklingsfas.
Ja, jag tror att finansiella bubblor är en naturlig del av den teknologiska utvecklingen. När de väl brister så gäller dock att inte själv råka illa ut. Men oberoende av bubblorna så rullar de teknologiska utvecklingen vidare.
Och du Uusman fick sitt straff. Eftervärlden minns henne för uttalandet att internet är en fluga.
Nils-Åke