Hur stor är bubblan

Hur stor är bubblan?

Vi, liksom många andra, tror att en AI-bubbla håller på att blåsas upp. Frågan är hur stor den är? Mycket talar för att den är mycket större än IT-bubblan i början av 2000-talet. Läs även om varför vi köpte Essity i veckan och inte XVIVO och varför vi nu tror ännu mer på BioArctic.

Vi har i en tidigare krönika, Är AI en bubbla, uppmärksammat att investeringarna i AI är extremt stora. Just nu ligger nivån i USA på halva ökningen av BNP. Vi ska nu mer fokusera på värderingarna av de olika aktörerna.

Under den stora guldruschen i Kalifornien i slutet av 1800-talet gick det en skröna som sa att de som sålde spadarna tjänade mer pengar är guldgrävarna. En liknande situation har vi just nu inom AI.

Nvidia, som säljer de magiska chipen dvs dagens spadar, tjänar grymt med pengar och företaget är nu världens högst värderade företag. OpenAI och andra uppstartsbolag tjänar inte några pengar. De stora drakarna Alphabet (Google), Amazon, Meta (Facebook) och Microsoft gör nog inte heller storkovan på AI. Det hindrar inte att marknaden värderar även guldgrävarna skyhögt. Man räknar ju med att hitta guld i framtiden.

Låt oss reflektera över uppstartsbolagen. Inte något av de tio största är börsnoterade och har i stället finansierat sig med pengar från olika riskkapitalbolag plus betydande lån från de så kallade skuggbankerna som i sin tur finansierar sig med lån från bland annat pensionsfonder och försäkringsbolag. 2025 räknar man med att riskkapitalisterna kommer att satsa 200 miljarder USD i amerikanska uppstartsbolag inom AI. Notera att därtill kommer alla lån som vi får återkomma till i en kommande krönika.

De 200 miljarderna USD kan jämföras med de 20 miljarder USD (i dagens prisnivå) som riskkapitalbolag satsade i uppstartsbolag inom IT år 2000. Större delen av dessa pengar gick förlorade. Idag satsar således riskkapitalisterna 10 gånger mer än när IT-bubblan sprack år 2000. (FT 251016).

OpenAI, som levererar ChatGBT, är det största och mest tongivande uppstartsbolaget inom AI. Bolaget värderades för ett år sedan till ca 75 miljarder USD, redan då en skyhög värdering, och nu ett år senare har värderingen stigit till ca 500 miljarder USD. Ganska svårslagen kursstegring.

De nio andra uppstartsbolagen inom AI värderades tillsammans för ett år sedan till ca 100 miljarder USD och nu ett år senare har värderingen stigit till ca 700 miljarder USD. Inte så dåligt det heller.

Sammantaget har alltså uppvärderingen av de tio största uppstartsbolagen inom AI under det senaste året uppgått till mer än 1000 miljarder USD.

Vän av ordning frågar sig dock hur man kan värdera ett bolag när det inte är börsnoterat. Förklaringen ligger i att bolagen kontinuerlig gör emissioner och olika aktörer köper och säljer aktier utanför börsen. Vid varje transaktion får man indikation på värdet.

Tillbaka till OpenAI. Bolaget värderas således idag till 500 miljarder USD och man räknar med intäkter 2025 från främst ChatGPT uppgående till 13 miljarder USD. Vi har inte sett någon resultat- eller balansräkning men förlusten första halvåret i år lär uppgå till 8 miljarder USD.  Till den ska läggas skuldräntor som lär uppgå till betydande belopp.

När man värderar ett bolag vill man gärna beräkna P/E-talet (price/earnings) dvs värderingen dividerad med vinsten och även P/S-talet (price/sales) dvs värderingen dividerad med försäljningen. P/E-talet för förlustbolag är meningslöst att beräkna och därför koncentrerar vi oss på P/S-talet som för gamla väletablerade bolag ofta ligger på 1 och för bolag med god tillväxt och hög lönsamhet på kanske 5.

P/S-talet för AB Volvo och Ericsson ligger på nästan 1, ABB på nästan 4, Alphabet på drygt 8, Apple på nästan 10 och Microsoft på nästan 14. Samtliga dessa bolag har starka resultat- och balansräkningar och en god eller mycket god lönsamhet. Den för tillfället klart lönsamma och starkt växande AI-chipleverantören Nvidia har ett P/S-tal som ligger på 27.

Med en värdering på 500 miljarder och en försäljning 13 miljarder USD hamnar OpenAI:s P/S-tal på 38. För ett förlustbolag som hoppas på att gräva guld i framtiden. Vi överlämnar till våra läsare att bedöma hur hållbar värderingen kan vara.

I det fall förväntningarna inte går i uppfyllelse kan förlusterna bli betydande för aktieägarna som liksom i IT-krisen kan förlora alla eller nästan alla satsade pengar. Därtill kommer uppstartsbolagens upplåning som ofta skuggbankerna står för. Längst bak i kedjan är det ganska sannolikt att världens pensionärer, blivande och befintliga, sitter med svarte petter. Utan att ännu känna till det.

Och sedan har vi de stora drakarna Alphabet, Amazon, Microsoft och Meta. Här talar vi om ännu större pengar och vi får återkomma om dem.

Våra aktieaffärer

Senior imponerades av Essitys delårsrapport och dubblerade sitt innehav i veckan. Vår investering är dock klart defensiv. Vi tror att toalettpapper, menskydd, blöjor och inkontinensskydd behövs även i dåliga tider och därmed är nedåtrisken begränsad. Bolagets P/E-tal ligger på låga15 och P/S-talet på 1,3. Med en ny mer marknadsorienterad VD bör kursen kunna stiga och aktien värderas upp med 30 procent. Direktavkastningen dvs utdelningen ligger på 3 procent, klart bättre än bankkontot.

Vi avstod däremot från XVIVO, företaget som underlättar organtransplantationer med sina lösningar för förvaring, transport och utvärdering av transplantationsorgan. Se vår krönika Analys av XVIVO Perfusion 2025:2. Vi hade tänkt att köpa efter delårsrapporten men avvaktar i dessa osäkra tider. Även om den stora uppåtsidan finns inom hjärta vill vi först se en återhämtning inom lungor.

BioArctic, som har tagit fram det första läkemedlet mot tidig Alzheimers, är vår favorit och vi gläds åt den mycket goda kursutvecklingen som vi tror bara är en början. Nyfikenheten är stor på hur Leqembi från BioArctic står sig mot konkurrenten Kinsula från Eli Lilly, världens största läkemedelsbolag.

Vi har nu tagit del av information om att Kinsula är avsett för en behandling begränsad till 18 månader medan Leqembi med fördel kan ges under flera år. En klar konkurrensfördel för Leqembi och BioArctic. Därtill kommer flera andra triggers som du kan läsa om i vår krönika Leqemi – raketbränsle på börsen.

Vissa analytiker uppmärksammar att fetmaläkemedlet från Novo Nordisk även biter på Alzheimers. Vi betraktar det än så länge som ganska hypotetiskt. FT kallar läkemedlet ”a lottery ticket”. Novo lär ha tillräckligt med problem för att satsa på ett nytt område. Kursen har halverats, den gamle VD:n har fått gå, lönsamheten sviktar, större delen av styrelsen har fått sparken och en extra bolagstämma är utlyst. Det skulle inte förvåna om några skelett dessutom kommer att krypa fram ur garderoben. Nedskrivning av goodwill och/eller immateriella tillgångar till exempel och därmed följande förluster. BioArctic behöver nog inte låta sig stressas av Novo.

Med spänning väntar vi på Leqembis försäljningssiffror som kommer i veckan. Det kan dock bli ett tillfälligt bakslag eftersom försäljningen på grund av byråkratiska hinder ännu inte har kommit i gång i Europa, nu snart tre år efter godkännandet i USA. En lageruppbyggnad i Kina förra kvartalet kan också hämma. Blir det ett hack i kurvan så hav förtröstan.

Seniors största innehav är nu BioArctic, AcadeMedia och Essity, i nämnd ordning. Alla tre har en stor potential och vi tror att de ska kunna stå emot en allmän börsnedgång ganska bra.

Avslutningsvis vill vi påminna om att vi inte ger några som helst råd beträffande köp eller försäljning av aktier.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

25-10-26 Nr 43

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Magnus Thulin

Magnus@thulin.se

4 reaktioner på ”Hur stor är bubblan?”

  1. bengt wellermark

    Hej,
    även om bubblan med värderingar som ni skriver skänker skrämselhicka så är jag än mer oroad över på vilket sätt AI kan stimuleras och användas i krigiska sammanhang. Det sk geopolitiska läget driver bl a fram en obemannad konfrontation vid fronten som riktas mot civilbefolkningen. Så för att i första hand knäcka ett lands civilmotstånd. Man kan då nå en liknande avskräckande effekt som atombomben förorsakade en gång i Japan. Tröskeln för användande behöver således inte passeras för att nå en liknande förödande effekt genom en myriad av målprecisa småattacker. Tendensen kan skönjas i Ukraina fn.

    1. Nils-Åke Thulin

      Hej Bengt,
      Ja det finns några, även vetenskapsmän, som är mycket oroliga. Jag lyssnade på ett sommarprogram med Max Tegmark förra året och han var verkligen orolig. Sedan lyssnade jag på ett program nyligen från Ekonomiekot Extra och där var det annan vetenskapsman som menade att vi måste lära oss att hantera AI så det inte urartar. Och man undrar vad Meta håller på med. De satsar på något som amerikanerna kallar superintelligence. Det talas också om AGI=Artifical General Intelligence. Vi får vara på vår vakt så att vi inte skapar någon som är smartare än vi själva. Det var just det som Tegmark varnade för.
      Nils-Åke

  2. bengt wellermark

    Ja, samtidigt som de få världsledande teknikföretagen numera styr världsekonomin och vår livsstil/välfärd hamnar politiken och demokratin likt åsnan mellan två hötappar. Å ena sidan vill man gynna företagen med tanke på den ekonomiska makten och att upprätthålla levnadsstandarden. Å den andra måste man även styra dessa jättar så de ska hålla sig inom acceptabla ramar med tanke på att inte stjäla också hela den politiska makten. AGI kan och bör ses i detta sammanhang tänker jag.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Missa inte söndagskrönikan

Nyhetsbrevet kommer en gång i veckan med länk till vår söndagskrönika. Marketz.se sprider inte dina kontaktuppgifter och de används endast i syfte att skicka vårt nyhetsbrev. Fyll i dina uppgifter nedan.