Tveksamt. Det finns stort utrymme för att påverka och även för att manipulera. Frågan är många gånger hur stort samvete den har som skriver under balansräkningen eller revisorn som granskar den.
I de flesta bolag har man inte anledning att ifrågasätta att det gått rätt till väga men det finns bolag som den skarpsynte kan ha anledning att ifrågasätta. I bokslutshandlingarna beskriver bolagsledningen hur det ligger till med ekonomin och finanserna. I vår krönika Hur stor är vinsten, egentligen? visade vi att det i resultaträkningen finns utrymme för att påverka vilket resultat man vill visa. Idag tar vi upp balansräkningen.
Medan resultaträkningen visar intäkter och kostnader under till exempel det senaste året visar balansräkningen företagets ekonomiska ställning vid en speciell tidpunkt till exempel vid årets slut.
I balansräkningen redovisas bolagets tillgångar och skulder samt eget kapital. Det senare är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Lagar och regler styr hur tillgångarna och skulderna ska värderas och revisorerna ska säkra att det går rätt till vilket det oftast också gör.
Men så är det inte i alla bolag. Särskilt tillgångarna lämnar stort utrymmer för olika bedömningar eller rent av manipulationer och i värsta fall rena bedrägerier.
Vi tar ett aktuellt exempel. Många småsparare satsade pengar i Intellego, ett företag som levererar banbrytrande IV-teknik. I början av förra året låg kursen på 40 kr. I media, inte minst i sociala media, hyllades bolaget och kursen steg till 220 under hösten då Ekobrottsmyndigheten slog till. VD anhölls med misstanke om grovt svindleri. En styrelseledamot och tillika storägare delgavs misstanke om bedrägeri.
Handeln med Intellegos aktier på börsen stoppades och aktieägarna är nog nu ganska oroliga för aktiernas värde. Bakgrunden kan just sökas i balansräkningen. Kassan liksom kundfordringarnas storlek ifrågasattes.
Vi lämnar Intellego för stunden. I stället koncentrerar vi oss på balansräkningens elementa och skapar en påhittad starkt förenklad balansräkning:
| Tillgångar | |
| Likvida medel | 20 |
| Kundfordringar | 30 |
| Varulager | 40 |
| Finansiella tillgångar | 18 |
| Inventarier, maskiner o d | 20 |
| Byggnader | 22 |
| Goodwill | 30 |
| Aktiverade utvecklingskostnader | 20 |
| 200 | |
| Skulder | |
| Leverantörsskulder | 20 |
| Långfristiga skulder | 90 |
| 110 | |
| Eget kapital | |
| Aktiekapital | 50 |
| Reserver | 5 |
| Årets resultat | 20 |
| Balanserat resultat | 15 |
| 90 |
Notera då att tillgångarna minus skulderna ger det egna kapitalet. Skulle någon tillgång vara för högt värderad så minskar det egna kapitalet i motsvarande mån.
Vi kan kommentera samtliga poster men väljer ut några få. Eftersom vi hade Intellego på tapeten så börjar vi med Kundfordringarna. Enligt uppgift i DI 25-11-28 ska bolaget felaktigt tagit upp intäkter som har resulterat i att kundfordringarna har ökat väsentligt. Därmed har aktieägarna blivit vilseledda om företagets resultat och det egna kapitals storlek överskattats.
Byggnader är en annan post man kan fundera över. I regel bokförs en ny byggnad ofta till anskaffningskostnaden och sedan skriver man av med en lämplig procentsats varje år. Men vad händer om förutsättningarna helt förändras.
Låt oss exemplifiera med Northvolt. Vi har svårt för att hitta aktuell finansiell information om bolaget och det är kanske inte så konstigt eftersom man hamnade på obestånd förra året. Det är dock sannolikt att posten Byggnader uppgick till i storleksordningen 30 miljarder SEK i 2024 års bokslut. Men vad är byggnaderna värda om man inte lyckas producera några batterier. Kanske bara en tiondedel.
Goodwill är en annan tillgång som man bör ställa sig mycket kritiskt till. När ett företag förvärvar ett annat bolag betalar man ofta mer än vad som motsvaras av det egna kapitalet i det förvärvade bolaget. Skillnaden förs upp som goodwill i balansräkningen i det förvärvande företaget.
Bakgrunden är att det förvärvande bolaget betalar för tillgångar som inte framgår av det förvärvade bolagets balansräkning. Det kan exempelvis handla om unika produkter eller en särskilt stark marknadsposition i det bolag som förvärvas.
Goodwillen hänger i regel med i det förvärvande bolagets balansräkning år efter år och ska varje år värderas vilket är en grannlaga uppgift, minst sagt. Vissa bolag exempelvis Nibe och Hexagon som kontinuerligt har förvärvat andra bolag uppvisar betydande goodwill i sina balansräkningar.
I Nibes fall uppgick i bokslutet för 2024 goodwillen till 25 miljarder SEK av totala tillgångar uppgående till 47 miljarder SEK. Det egna kapitalet uppgick till 32 miljarder SEK.
I Hexagons fall uppgick goodwillen till 10 miljarder EUR av totala tillgångar uppgående till 18 miljarder EUR. Det egna kapitalet uppgick till 11 miljarder EUR. En goodwill eller därmed immateriella tillgångar som nästan uppgår till det egna kapitalet!
Värderingen av goodwill i balansräkningen kan således ha en avgörande betydelse för hela företagets värdering. Komplicerade regler beträffande beräkning av nuvärdet av de förvärvade bolagens framtida vinster ligger till grund för beräkningen av goodwillen.
Vi kan lätt tänka oss att det förekommer tuffa förhandlingar mellan bolagsledningen och bolagets revisorer beträffande värderingen. Utrymmet för subjektiva bedömningar får nog bedömas som stort och man ska betänka att revisorn får sitt arvode från det bolag den granskar. Vanligt är att förvärvade bolag dessutom integreras in i det förvärvande bolagets organisation och då blir det inte så lätt urskilja framtida vinster.
Ericsson utgör ett hårresande exempel på hur det kan gå till. 2022 förvärvade Ericsson amerikanska Vonage för 63 miljarder SEK. En stor del av köpeskillingen togs upp som goodwill men affären blev inte så lyckad och Ericsson har tvingats skriva ner värdet med 43 miljarder SEK. Nu kunde Ericsson ta smällen men börsens förtroende för bolaget blev allvarligt rubbat vilket märks på den mediokra börskursen.
På skuldsidan vill vi uppmärksamma Leverantörsskulder. Det ena bolagets kundfordringar är ju det andra bolagets leverantörsskulder. I vissa branscher till exempel i fordonsbranschen är det vanligt att underleverantörerna tvingas till mindre förmånliga betalningsvillkor beträffande sina kundfakturor och får därmed stora kundfordringar. Betalning 90 dagar efter leverans är inte ovanligt.
Det köpande bolaget får därmed även stora leverantörsskulder och finansierar sig delvis på detta sätt utan att behöva betala någon ränta. Samtidigt slipper man att ta upp banklån som sticker externa kreditbedömare och även aktieägare betydligt mer i ögonen än leverantörsskulder eftersom man ofta jämför räntebärande skulder med resultatet. Detta nyckeltal blir då lägre och mindre utmanande om man ersätter banklån med leverantörskulder.
I övrigt hade vi tänkt att spara skuldsidan till en kommande krönika och då kommer vi in på något som kallas off-balance som är ett finare ord på hur man gömmer under skulder. Något som är högst aktuellt i dessa AI-tider.
Det egna kapitalet är ju lite grann som en restpost och vi förstår nu att storleken på denna restpost i högsta grad beror på hur man värderar sina tillgångar. I en sannolikt kommande börskorrektion kommer nog många företags balansräkningar att ifrågasättas och det egna kapitalet mer eller mindre förbrukas.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
26-01-18 Nr 3
n-a@thulin.se
Hej!
Jag vill bara peka på ett annat problem som kommer att dyka upp framöver är bostadsrättsföreningarnas underhållsuttag i avgifterna (hyran), alltså avsättningen som skall redovisas i balansräkningen.
Underhållsplan är mycket viktig i brf. och att den hålles uppdaterad.
Hej Nils-Gunnar,
Detta är ett stort problem. Många föreningar tror att det räcker med ett kassaflöde som för stunden är positivt och förstår inte att man bör ha ett resultat efter avskrivningar, alternativt avsättningar till underhåll, som är positivt år efter år. Sedan finns flera andra problem med brf:er som kräver ett bättre lagstiftning.
Nils-Åke
Mycket bra genomgång! Ser fram emot skuldavsnittet. Gärna också att ni resonerar om vilket inflytande revisorerna de facto har på en rättvisande bokföring.
Balansräkningen innehåller stora möjligheter så som ni visar. För noterade bolag är det alltså viktigt att aktieägarna får korrekt information som underlag för investeringar. Här har bolagsledning och styrelse ett stort ansvar att göra bedömningar som tas in i redovisningen. I onoterade bolag styrs oftast besluten av skattelagstiftningen.
Torbjörn,
Vårt syfte var att varna för att det finnas börsnoterade bolag där ute som har hål i sina balansräkningar och i dylika bolag vill vi inte ha några aktier vid ett börsfall.
N-Å
Mycket bra genomgång! Ser fram emot skuldavsnittet. Och gärna att ni kommenterar hur stort inflytande revisorerna de facto har på en rättvisande redovisning.
jag tycker inte att vi kan lita på balansräkningen och framförallt inte på goodwillposten. Vid en djup lågkonjunktur borde goodwill generellt nedvärderas. Det har jag aldrig sett att man gör, utan den står oförändrad. Gammal goodwill borde åtminstone ibland ha förlorat i värde även om köpet var rimligt värderat. Gammal goodwill omvärderas inte, om det inte är uppenbara felvärderingar, som i exemplet Ericsson.
Lennart,
Jag tror att vid ett kraftigt börsfall så kommer många balansräkningar att bli ifrågasatta, inte minst vad gäller goodwillen.
N-Å