I den här krönikan inspireras vi för tredje året i följd av Lennart Rydbergs resumé över året som gått. Ganska nyttigt att systematiskt reflektera i efterhand. Inte minst därför att vi bjuds på några överraskningar och får nya impulser inför framtiden.
Börsåret 2025 benämner Lennart sin rapport och börjar med att beskriva det makroekonomiska läget i Sverige med utgångspunkt från finansdepartementets bedömning i december. Vi du läsa hela rapporten är du välkommen att kontakta honom på lennart.rydberg@telia.com och berätta vem du är så skickar han den till dig. Nedan följer ett axplock med några ingredienser som sticker ut särskilt. Vi tillåter oss också att blanda med våra egna reflektioner.
BNP i Sverige ökade andra och tredje kvartalet 2025 och fortsatt återhämtning förväntas under den närmaste tiden. Konsumtion och investeringar är de främsta drivkrafterna och exporten driver också på. Under 2026 räknar man med att Sverige kommer att ha högst andel offentliga investeringar inom EU. Närmare bestämt 6,5 procent av BNP vilket kan jämföras med 5 procent för Tyskland.
EU-kommissionen räknar med att Sverige kommer att öka sin BNP 2026 med drygt 2,5 procent vilket kan jämföras med hela EU som hamnar på knappt 1,5 procent. EU-siffran dras ner av Tyskland som hamnar neråt 1 procent men dras upp av Polen som hamnar på 3,5 procent.
Således går det bra för Sverige. Dock är bilden splittrad. Skogsindustrin har svårigheter. Efterfrågan i byggbranschen är låg. Europas bilindustri går dåligt vilket påverkar underleverantörer i Sverige negativt.
Arbetslösheten ligger också på en hög nivå. Vår arbetslöshet ligger på 8-9 procent, beroende på hur man räknar. Motsvarande siffra för EU ligger på nivån 6 procent. Dock kan vi försvara oss med att vårt arbetskraftsdeltagande är högre än EU:s.
Samtidigt kan vi utgå från att försvarsindustrin går som tåget och kommer så att göra under flera år framöver. De ökade försvarsutgifterna kommer att finansieras med lån eller mer konkret med nya statsobligationer.
Den offentliga upplåningen illustreras med att Sverige historiskt har gett ut nya statsobligationer för cirka 50 miljarder SEK per år. Man räknar med att nyutgivningen kommer att öka till 200 miljarder SEK per år 2027-28. Detta anses dock inte vara något problem under några år.
Världens börser gick ju väldigt bra förra året. Förlänger vi perspektivet så steg Stockholmsbörsen 34 procent under perioden 2023-25 medan börserna i USA gick ännu bättre; Dow Jones gick upp med 79 procent och Nasdaq med 133 procent.
De som har investerat i amerikanska aktier, särskilt tech-aktier, har kunnat glädja sig ordentligt. Dock kom det för dem en del smolk i bägaren förra året då den svenska kronan stärktes med nästan 20 procent kontra dollarn. Därmed raderades hela den amerikanska uppgången ut förra året om man räknar om till svenska kronor.
En aktie sticker ut särskilt speciellt och det är Investor. De senaste tio åren har totalavkastningen (kursuppgång + utdelning) för en investering i Investor uppgått till 18 procent per år, jämfört med 11 procent för den breda svenska aktiemarknaden.
Enligt DI är Investor ”Jordens säkraste överpresterare” med en totalavkastning uppgående till 15 procent per år under de senaste 25 åren. Det gamla Wallenbergsbolaget slår alla andra, världen över. Det om något visar att man inte har behövt gå över ån efter vatten och därtill ta onödiga valutarisker. De flesta av oss kommer ju dessutom att ha våra utgifter i svenska kronor resten av livet.
Lennart har mer än 60 års erfarenhet av aktiemarknaden och under förra året lyckades han återigen ganska bra. Främst beroende på att han har en mycket stor del av sina investeringar i investmentbolag och banker. Investor är i särklass det största innehavet.
Ja, vi har relaterat enbart till en bråkdel av Lennarts analys och citerar några kloka ord från hans sida: ”Vår målsättning är numera inte att försöka maximera avkastning utan närmast att ha en hygglig avkastning och inte förstöra vad vi har.”
Vi är ju också mycket för att riskminimera. Att investera i aktier är per definition ett risktagande och det blir dubbel risk om man dessutom köper aktier som noteras i en annan valuta än ens egen. Helst avstår vi från detta. Just nu är den allmänna uppfattningen att dollarn kommer att försvagas ytterligare och då kanske man ska vara extra försiktig med amerikanska investeringar. Utspelen från andra sidan Atlanten är ju inte heller särskilt förtroendeskapande.
Egentligen tycker vi att den svenska börsen förtjänar större uppskattning bland svenska investerare. Ibland förstår vi inte riktigt hur framgångsrika vi är vilket bland annat illustreras av att det inte finns något annat land i Europa som har en sådan aktiv kapitalmarknad som vi har.
Svensken placerar i aktier mer än någon annan EU-medborgare. Vi gör det främst via ISK, det allmänna pensionssystemet och privata pensionsförsäkringar. Frånvaron av arvsskatt, förmögenhetsskatt och fastighetskatt utgör fundamentet härför. Låt oss fortsätta på den vägen och dessutom inspirera övriga Europa att följa efter, inte minst därför att vi bör lära oss att stå på egna ben och inte förlita oss på någon från andra sidan Atlanten.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
Vill du läsa kommentarerna till förra veckans krönika? Klicka här
26-01-25 Nr 4
n-a@thulin.se