Investeringarna i nya anläggningar för solenergi avstannar men sannolikt finns det en framtid för energislaget ändå. Vi tar del av förutsättningarna för den enskilde fastighetsägaren och konstaterar samtidigt att solenergi redan har skapat sig en stark position på vissa håll i världen.
Vi har tidigare tagit del av Christer Bétingers investering i solenergi i anslutning till hans bostadsfastighet på Öland. 2021 installerade han 47 kvm solpanel på taket av sitt hus och kompletterade med en laddstolpe till bilen. I vår krönika Energiomställning redovisade vi hans kalkyl.
Investeringen gick loss på 147 737 kr. Återbetalningen skulle ske med att han delvis skulle kunna ersätta köpt el med egenproducerad solel och att han skulle kunna sälja en del av den egenproducerade elen till sin elleverantör. För den senare delen får han också en viss skattesubvention.
När han gjorde investeringen 2021 räknade han med att anläggningen skulle vara återbetald efter 12 år och leverantören förespeglade 30 års livslängd på investeringen. Elpriserna stack i väg och kalkylen visade att med 2022 års elpriser skulle återbetalningstiden sjunka till 7 år. Christer fick därmed många efterföljare.
Förutsättningarna förändrades dock radikalt. Vi fick inte den snabba elektrifiering som många hade förutsett. Förbrukarna sparade och effektiviserade. Elförbrukningen sjönk och är nu nere på den nivå som gällde 1986. Sverige har nu ett stort elöverskott, större än de flesta länder i Europa.
På kontinenten genomfördes en massiv utbyggnad av solenergi. Detta gjorde att elpriserna på dagtid den senaste sommaren i södra Sverige var lägre än på länge och ibland till och med negativa. Det hela beroende främst på en betydande import av billig solel från kontinenten via de av så många bespottade elkablarna mellan Sverige och Tyskland.
För Christer har kalkylen försämrats och återbetalningstiden blir 13 år med de priser som gällde 2025 och försämras ytterligare framöver eftersom skattesubventionen försvinner.
Kvar står dock att Christers ursprungliga kalkyl nästan håller. Han bidrar dessutom till en förbättrad miljö och han har, åtminstone tidvis, egenproducerad el om hans elleverantör av någon anledning inte kan leverera. I dessa tider är inte minst det sistnämnda värt en hel del.
I större skala har ju IKEA och Willys och en del andra lagt solpaneler på sina platta tak. Med tanke på alla köplador, fabriker och ladugårdar är det konstigt att de inte har fått fler efterföljare. I Sverige kan det sannolikt förklaras med att ägaren till anläggningar större än 500 kW måste betala energiskatt på den energi som man själv producerar och själv förbrukar vilket man inte behöver i Tyskland och Nederländerna.
Sannolikt representerar platta eller snarlika tak en mycket stor potential. Initierade bedömare uppskattar potentialen till 15-20 TWh per år, villaägarna oräknade, eller drygt 10 procent av landets elproduktion.
Stora ambitioner har funnits att producera el i stora solelsparker. Flera parker har byggts och körts i gång. Sammantaget produceras det i Sverige 4 TWh solel vilket motsvarar drygt 2 procent av hela elproduktionen. Många nya parker är projekterade men sannolikt kommer de flesta inte att lämna ritbordet, under dagens förutsättningar.
Lite längre med solelsutbyggnaden har man kommit i Spanien. 2024 producerade spanjorerna 44 TWh solel vilket motsvarar 17 procent av landets hela elproduktion. Snabbt har produktionen ökat och i kombination med besparing och effektivisering har priserna fallit. Därmed har ekonomin för solparkerna blivit tuffare så den vidare utbyggnaden kommer sannolikt att avta om inte helt avstanna.
Kalifornien är ett strå vassare. Totalt produceras 68 TWh solenergi vilket är ca 30 procent av den totala förbrukningen. Leverantörerna av solel har dessutom investerat massivt i batterier vilket gör att det blir bättre ekonomi i det förnybara alternativet.
Batterikapaciteten uppgår till 17 GW vilket motsvarar kapaciteten hos 17 kärnkraftsreaktorer men med den skillnaden att batterierna bara kan leverera el under fyra timmar. Därefter måste de laddas om. Upplägget är att de laddas tidigt på dagen och levererar sedan under eftermiddagen då alla drar i gång sina air-conditionapparater för fullt.
Hur det kommer att utveckla sig framöver för den lille private investeraren och för den store leverantören av solel är svårt att ha någon uppfattning om. Med nuvarande teknik lär nog investeringskostnaden inte kunna pressas. I stället handlar det om innovationer.
Vi har förstått att dagens solpaneler enbart kan utvinna maximalt 20 procent av den energi som träffar panelen. Samtidigt har vi förstått att det håller på att utvecklas paneler som kan fördubbla utvinningen.
Man kan nog också hoppas på bättre batteriteknik, som gör batterierna billigare och bättre på att lagra el. Mycket handlar om att kunna leverera när förbrukningen är hög och därmed bidra till att minska prisfluktuationerna.
Nya innovationer kommer hela tiden och nu är det möjligt att även använda elbatteriet i elbilen som backup för elsystemet i bostadsfastigheten. Tekniken är känd sedan flera år och kan nu genomföras även i praktiken.
Anta att solpanelen fördubblar sin utvinning, att batteripriset halveras och/eller batteriets lagringskapacitet fördubblas. Lägg därtill en bättre optimering av hela systemet bland annat med hjälp av våra bilar. Då kommer det att hända saker. Kanske redan om några år.
Slutsats: Vi vågar tro att solenergin har framtiden för sig och helt plötsligt kan Christers kalkyl förbättras vilket elpriserna på det nya året illustrerar.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
26-01-31 Nr 5
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se
Kompletterar man med ett batteri om 20 kWh kan el köpas in till lägsta pris och säljas tillbaka till högsta pris på dygnet. Dessutom kan man erhålla ersättning från nätägaren då de kan ha behov att reglera frekvensen på elnätet.
Vad kostar ett sådant batteri? Har du ett sådant? Din erfarenhet?
Nils-Åke
Hej,
Intressant, bl a därför att jag hade en hel del att göra med Christer när han fortfarande var bosatt i Växjö. Vad jag undrar över är om det kan vara lönsamt att kombinera solenergi och vindkraft. För ett år sedan sålde jag en fastighet i byn Karryd i nordöstra delen av Växjö kommun. Där var jag, och är fortfarande, delägare i ett vindkraftverk. Innan jag sålde fastigheten hade jag på bara hundra meters avstånd från vindkraftverket till en kalhuggen yta om ca 2 ha. Jag planterade före försäljningen tall men marken var fattig på jord – nästan rena berget – och det har inte tagit sig bra. Hade det varit mer lönsamt att anlägga en solpanelspark som komplement till vindkraftverket? Andra säger att sådana parker bara anläggs där panelernas fästen kan drivas ned i djup jord.
Hej Nils-Åke,
tack för den intressanta artikeln om solenergi. En reflektion som kanske kan utvecklas är vilka konsekvenser utbyggd solenergi har i större system, jag tänker på när stora delar av elsystemet i Spanien slogs ut i höstas. Misstankarna gick då till att systemet inte kunde balanseras pga att en stor del av elförsörjningen kom från solen. Om misstankarna stämde eller inte har jag inte sett någon bekräftelse på. Dock vet jag från mina år i kraftbranschen att just att balansera elnätet vid plötsliga frånfall av energikällor skapade stora bekymmer. Detta eftersom systemen är sammanlänkade och obalans i en del smittar av sig till andra delar av systemet.
Det lär ha varit ungefär så här: Den 28 april 2025 kom 60 % av elen i bl a Spanien från solanläggningar och plötsligt slogs flera produktionsanläggningar ut. Solen gick kanske i moln. Stabiliteten på elnätet kunde inte upprätthållas under några timmar vilket resulterade i strömavbrott i Spanien, Portugal och sydvästra Frankrike. Tillgången till ”svängkraft” var för dålig och förbindelserna till övriga Europa var för klena. Förhoppningsvis lär man sig av erfarenheterna. Men det är klart hade elen kommit från anläggningar med stor ”svängkraft” t ex kärnkraft eller vattenkraft så hade nog problemen inte uppstått.
Nils-Åke