Bubbla och nu även investeringsboom

Vi har länge varnat för att börsbubblan snart kommer att spricka och vi har lika länge haft fel. Några företeelser gör nu att det kan bli riktigt otäckt. Bubblan understöds sedan några år av en investeringsboom av mer klassisk natur som historien visar att den kan komma att sluta med kollaps.

För ett halvår sedan argumenterade vi i vår krönika Festen är nog snart slut för att en bubbla håller på att blåsas upp på börsen och att den snart kommer att spricka. Sedan dess har kurserna med undantag för några hack i kurvan fortsatt uppåt.

En liten detalj uppmärksammade oss dock på att vi nu samtidigt har en investeringsboom som riskerar att bryta nacken av sig. För att bättre förstå får vi repetera våra kunskaper i klassisk konjunkturteori.

Vi bryter ner vår totala förbrukning på konsumtion och investeringar och om vi bortser från utrikeshandel och sparande så är det lika med vår BNP.

Vi konsumerar oavbrutet, mer eller lite mindre, vissa saker. Vi äter vårt dagliga bröd, värmer våra bostäder, sköter vår hygien etc. Investerar gör främst företagen och den offentliga sektorn. Privatägda Pågen bygger ett nytt bageri i Landskrona, kommunägda Kraftringen bygger ett nytt kraftvärmeverk i Örtofta och Essity bygger en ny blöjfabrik i Polen.

Den stora skillnaden mellan konsumtion och investeringar är att konsumtionen pågår hela tiden medan investeringarna kommer stötvis med flera år mellan varven och kan inom vissa sektorer tidvis gå ner mot noll. Detta enkla faktum ligger bakom konjunktursvängningarna.

Ibland uppstår det en investeringsboom som pågår en längre tid. På 1800-talet hade vi järnvägarna, på 1920-talet hade vi elektrifiering och bilindustrin och i slutet av 1900-talet och i början 2000-talet hade vi mobiltelefoni, bredband och internet.

Det finns flera gemensamma nämnare mellan dessa investeringsvågor:

1. Ny revolutionerande teknik.

2. Konsumenterna gillar de nya produkterna.

3. Efterfrågan stiger.

4. Investerarna vittrar nya möjligheter.

5. Stora investeringar sker i produktionsanläggningar och annan infrastruktur.

6. Kreditgivningen expanderar.

7. Hypen sätter in.

8. Spekulationen tilltar.

9. Vi lever i en ny tid och gamla sanningar gäller inte längre.

10. Börserna når nya höjder.

11. Plötsligt händer något och efterfrågan kulminerar.

12. Överkapacitet i den investerade infrastrukturen.

13. Kreditförluster, konkurser.

14. Börsen faller brant.

15. Investeringarna i den aktuella teknologin minskar kraftigt.

16. Allvarliga konsekvenser för den reala ekonomin i form av friställningar, neddragningar inom det offentliga och sänkta pensioner.

17. Ur spillrorna reser sig fågel Fenix bland annat med hjälp av den infrastruktur som byggts upp under boomen.

Och nu har vi då en AI-boom och vi bedömer risken som mycket stor att historien upprepar sig. När vi studerar siffrorna blir vi mörkrädda men låt oss ändå öppna ögonen.

De stora amerikanska tech-bolagen Amazon, Google, Meta och Microsoft investerade 2025 410 miljarder USD i AI vilket var en uppgång från 245 miljarder USD år 2024. De uttalade planerna för 2026 ligger på 660 miljarder USD (FT 26-02-06). Nvidia levererar de magiska chipen, Cisco nätverken, Dell och HP datorerna. Etc.

Sedan finns det en hel räcka med bolag och offentliga inrättningar som också investerar i AI. Vi kan bara nämna OpenAI, Oracle, IBM, SAP, Accenture och många andra. Nu senast hör vi att franska Mistral ska investerar 13 miljarder SEK i Borlänge, delvis i Northvolts gamla lokaler (!).

Det har gjorts bedömningar över hur stora de totala investeringarna kommer att bli i AI under 2026 (gartner.com). Vi räknar lågt och hamnar då på 2 000 miljarder USD inklusive 660 miljarder USD enligt ovan.

Och detta är bara en del av sanningen. En hel räcka av underleverantörer tillkommer. Skanska bygger husen. Munters levererar inneklimatet. Atlas Copco levererar de rena rummen. Caterpillar levererar förbränningsmotorerna som driver mindre elgeneratorer i avvaktan på de kraftfulla gasturbinerna från Siemens Energy i Finspång (fd ABB Stal).

ABB i Brno och Hitatchi Energy i Ludvika (fd ABB Swichgear) levererar ställverken som kopplas ihop med högspänningskablar från danska NKT HV Cables i Karlskrona (fd ABB Kabel).

Logistikkedjan slutar först i den kinesiska gruvan där man gräver fram de sällsynta jordartsmetallerna som behövs för tillverkning av de magiska chipen. Allt detta ingår inte i våra siffror ovan.

Lägg därtill alla de investeringar som görs hos underleverantörerna för att kunna möta efterfrågan. Vad det hela summerar upp sig till har vi svårt för att sätta någon siffra på men om vi räknar lågt med 500 miljarder USD så adderar totalen upp sig till 2 500 miljarder USD världen över. Under 2026.

Den slutgiltiga efterfrågeökningen i ekonomin blir dock ännu större om man räknar med den så kallade multiplikatoreffekten. Den förklaras av att investeringarna startar en kedjereaktion.  Investeringarna kräver anställning av personal och inköp av insatsvaror från underleverantörer som i sin tur konsumerar och investerar och som i sin tur eldar på konsumtionen och investeringarna etc etc.

Det har gjorts olika mätningar på multiplikatoreffekten och för industriinvesteringar är en multiplikator på 2,5 inte ovanligt. Vi räknar lågt och använder multiplikatorn 2. Investeringar uppgående till 2 500 miljarder USD skulle då skapa en ökad efterfrågan i ekonomin uppgående till 5 000 miljarder USD.

Men hur mycket är då 5 000 miljarder USD? Baserat på IMF:s prognos kommer den nominella globala bruttonationalprodukten 2026 att uppgå till 117 000 miljarder USD. AI-boomen skapar då en efterfrågan motsvarande 4,3 procent av global BNP. Vi vågar därmed påstå att minst hela BNP-ökningen 2026 kommer att skapas av AI-investeringarna.

Nu till lite mera jordnära siffror. Sedan några månader har vi ett abonnemang på ChatGPT för vilket vi betalar 129 kr per månad. Det finns andra AI-verktyg men Open AI är med sitt ChatGPT helt dominerande med en marknadsandel uppgående till 70 procent.

Utan att dra allt för stora växlar kommer vi då till den detalj som fick oss att fundera på om investeringsboomen i AI är ohållbar. Den 3 februari i år fick vi ett mejl från OpenAI där de meddelade att de sänker priset på mitt abonnemang till 85 kr per månad. Ok, 25 kr kan kanske förklaras med kronförstärkningen men därutöver sänker OpenAI med ytterligare 19 kr.

Oj då. Den dominerande aktören som nästan inte har någon konkurrens just nu sänker priset. Vad beror det på? Kanske har efterfrågan stagnerat eller så har man redan förbyggt sig så att man har alltför stor ledig kapacitet. Detta bådar inte gott.

Men visst kan racet fortsätta. Men hur länge? Förr eller senare är vi övertygade om att AI-boomen kommer att bryta nacken av sig och investeringarna i den aktuella teknologin kommer att minska rejält. Bäst att redan nu ta betäckning och skydda sina besparingar.

AI-investeringarna, åtminstone de som inte blir obsoleta, kommer dock att finnas kvar liksom järnvägarna, elektriciteten, bilarna, mobilerna, bredbandet och internet. Frågan är mer vem som får stå för notan.

Fredrik Bergström, doktor i nationalekonomi, driver konsultföretaget Wikinarium som arbetar med samhälls- och näringslivsutveckling. Han har opponerat på vad vi har skrivit ovan. Nedan följer en sammanfattning av hans synpunkter.

Han menar att stora teknikskiften inte alltid har resulterat i att investeringsboomen har gått över styr. Det finns exempel även på motsatsen. Starka motkrafter verkar i andra riktningen. Tillväxten är exempelvis stark på emerging markets.

Fredrik menar således att våra slutsatser inte helt vilar på solid empirisk grund. Han tycker dessutom att resonemanget är lite statiskt när vi inte tar hänsyn till investeringarnas produktivitetshöjande karaktär.

Han håller dock delvis med om att det finns bubbeltendenser men det har han trott länge.

Han höjer dock några varningstecken. Kommer räntorna av någon anledning att stiga då kommer det att hända saker. Protektionismen är också ett stort orosmoln.

OK, ber man om opposition så får man ta den. Osvuret är bäst. I analysen måste man ju begränsa sig och det är bekvämt att säga att allt annat är lika men det är det ju inte i verkligheten. Samtidigt kan vi till exempel ha en annan parallell investeringsboom som är mer utsträckt i tiden.

Vi tänker då på de stora satsningarna världen över på försvaret. Trump ska höja förslagsanslagen med 50 procent säger han, Japan ska fördubbla sina, Europa ligger nog inte långt efter och vi själva ska låna 300 miljarder SEK för våra satsningar.

Det kan också vara så att AI-boomen är en flerstegsraket som drivs av höjd produktivitet. Vi såg ett exempel för någon vecka sedan. Det amerikanska AI-företag Anthropic, som helt nyligen grundades av några avhoppare från OpenAI, presenterade en AI-modell som utlovade extrema rationaliseringar av programmeringsarbetet (SvD 26-02-09) i mjukvaruindustrin. Med nya intäkter i form av rationaliseringar kan då nya investeringar sättas i gång.

Nyheten skapade chockvågor inom mjukvaruindustrin som tappade flera hundra miljarder dollar på några dagar. Enbart Microsoft har tappat 15 procent den senaste månaden.

Har vi nått höjdpunkten eller Are Happy Days Here Again?

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

26-02-15 Nr 7