Vi försöker utveckla en metod som vi kan följa när vi väljer vilka aktier vi ska köpa. Processen fram till köp är kanske inte så ordnad men låt oss strukturera hur vi tänker.
Vi intresserar oss främst för bolag noterade i Sverige. Det är i sig en begränsning som man kan ifrågasätta men ska man gå på djupet så måste man begränsa sig. Helst vill vi ej heller ta någon valutarisk. En risk som många har blivit påminda om det senaste året.
Totalt finns det cirka tusen aktier listade på den svenska aktiemarknaden. Av dessa är drygt 700 listade på Nasdaq Stockholm (Large Cap, Mid Cap, Small Cap och First North). Därtill kommer Spotlight och Nordic Growth Market (NGM).
Ett bolag kan starta sin börskarriär på Spotlight och sedan ta sig stegvis uppåt för att till slut kanske hamna på Large Cap som kräver ett börsvärde på minst 1 miljard euro.
Önskvärt vore att man började med att sålla bland alla dessa bolag. Så rationella är vi tyvärr inte. I stället fokuserar vi på bolag som vi känner till sedan gammalt eller kommer till vår kännedom via massmedia eller numera via våra läsare.
Under de senaste två åren har vi grundligt analyserat 22 bolag av vilka vi nu är aktieägare i sju. Samtliga analyser finns publicerade på vår websida. Vår målsättning är att bli aktieägare i max 10 bolag. Fler klarar vi inte av att hålla riktig koll på.
Vi börjar i regel beslutsprocessen med att studera officiellt publicerad information om ett bolag i dess års- och kvartalsrapporter. VD:s inledning fångar först vårt intresse eftersom här kan vi bättre förstå bolagets framtida utveckling.
Därefter följer ofta en beskrivning av bolagets verksamhet, produkter och marknad och för oss är det viktigt att förstå vad bolaget erbjuder marknaden. Anledningen till att vi inte förstår kan vara bolagets bristande kommunikativa förmåga.
Förstår inte vi så förstår nog inte så många andra heller och där kan vi vinna en komparativ fördel om vi lyckas tränga in i bolagets hemligheter. Om vi trots upprepade försök inte förstår så går vi vidare till nästa bolag.
Av rapporterna framgår bolagets resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys med tillhörande fotnötter. Här finns mycket intressant att studera som för den icke bokföringskunnige är svårt att tränga in i. Trägen vinner dock.
Bokföring och finansiell redovisning omgärdas av lagar och regelverk men är ändå frågan om det möjligas konst. Bolagsledningen kan i stor utsträckning påverka vad man vill redovisa, inom eller utanför regelverkets ram och i gränslandet finns det en svårdefinierad gråzon.
Vi är misstänksamma och fokuserar gärna på vissa detaljer. Vi tänker bland annat på goodwill, andra immateriella tillgångar, skuldsättningen, kundfordringar samt extraordinära intäkter och kostnader. Men vi kan också fokusera på andra inslag som inte enbart gäckar på misstänksamhet. Vi tänker då exempelvis på redovisningen av nettovinst per aktie.
Goodwillen får extra uppmärksamhet om den är särskilt stor jämfört med det egna kapitalet. Är den stor så är skuldsättningen ofta hög. En annan post som förtjänar uppmärksamhet är andra immateriella tillgångar som ofta avser aktivering av utvecklingsutgifter som därmed sprids över ett antal år. Även extraordinära intäkter och kostnader tål att granska. Om allt detta kan det skrivas uppsatser men vi återkommer i kommande bolagsanalyser när det är påkallat.
En post som vi särskilt vill fästa uppmärksamhet på är kundfordringar. Det handlar om utställda fakturor som ännu inte är betalda. Aktuellt just nu är skandalföretaget Intellego som gick som en raket på börsen under förra året fram till den 8 september 2025. Därefter avslöjades skandalerna, kursen kollapsade och bolaget är nu börsstoppat.
Den som gjorde sin analys kunde dock ana ugglor i mossen. I rapporten för det andra kvartalet som kom den 27 augusti kunde man läsa att faktureringen för det första halvåret uppgick till 418 miljoner kr samtidigt som kundfordringarna vid halvårets utgång uppgick till 403 miljoner kr. Således extremt höga kundfordringar jämfört med faktureringen.
Till synes hade alltså bolaget svårt för att få betalt för sina fakturor. Redan där drar den observante öronen åt sig. Det skulle dock visa sig vara ännu värre. En stor del av fakturorna var rent hittepå.
En av våra läsare var förutseende. Efter det han varit med på resan uppåt sålde han av två tredjedelar av sitt innehav med god förtjänst innan skandalen briserade. Vi själva spejade in bolaget men avstod därför att vi aldrig förstod vad de sysslade med.
Intellego kan man lära sig mycket av. Inte minst att man återigen inte kan lita på revisorerna, den här gången på Deloitte.
En annan detalj i års- och kvartalsredovisningarna är nettovinsten per aktie. Informationen är viktig därför att den ligger till grund för beräkningen av PE-talet som erhålls genom att dividera börskursen men nettovinsten per aktie.
I börsspalterna i massmedia redovisas PE-talen som oftast grundar sig på nettovinsten under de fyra senaste kvartalen. Ett PE-tal i spannet 15-25 är inte så uppseendeväckande. I vissa bolag, särskilt de med hög tillväxt, kan ha betydligt högre PE-tal. Några ligger över 100 och då kan vi tala om risktagande. Detta kräver dock en del funderingar bland annat kring ett bolag som just nu fångar vår uppmärksamhet.
XVIVO är nämligen ett bolag som vi överväger att köpa in oss i. Företaget underlättar utvärdering, förvaring och transport av transplantationsorgan. Under de tre första kvartalen 2025 mötte man motgångar på marknaden i USA men påbörjade en återhämtning under det fjärde kvartalet.
I XVIVO:s årsredovisning för 2025 finner vi att nettovinsten per aktie under de fyra kvartalen är -0,39, 0,05, 0,14 och 1,01 kr eller totalt 0,81 kr vilket med kursen 180 kr ger det extrema PE-talet 222.
Låt oss nu göra en sömmerskeprognos för 2026 och multiplicera nettovinsten per aktie för det fjärde kvartalet 2025 med 4. Nettovinsten per aktie 2026 hamnar då 4,04 kr och PE-talet med kursen 180 kr på 45. Inte lika utmanande och vi kan fortsätta fundera på om vi ska köpa eller inte.
Vi hämtar således mycket information från de officiella rapporterna men det finns mycket att tänka på innan man bestämmer sig för att köpa en aktie och vi återkommer på temat.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
Vill du läsa kommentarerna till vår förra krönika om stockpicking? Klicka här.
I efterhand har vi fått flera kommentarer på vår krönika om solenergi. Vill du läsa? Klicka här.
26-03-01 Nr 9
n-a@thulin.se