Räcker pengarna

Räcker pengarna?

En fråga man bör ställa om man investerar i mindre bolag. Det kan bli dyrt för befintliga aktieägare om bolaget måste fylla på med nytt kapital. För mycket pengar kan också ställa till problem.

I stora väletablerade företag är i regel finansieringen inte någon större frågeställning. I stället visar vi med ett exempel på att man kan ha alldeles för mycket pengar vilket kan leda till dåliga affärer.

I första hand investerar vi dock i mindre företag och i dessa är problemet ofta att man har svårigheter med sin finansiering.

De flesta uppstartsföretag kan i början av sin karriär föras till kategorin förhoppningsföretag. Grundarna har ofta en affärsidé som ska kunna rita om kartan och som ska kunna växa till något stort. Vi avstår gärna att investera i dylika företag och avvaktar tills att de har funnit kunder som är beredda att köpa deras produkter/tjänster.

Under förhoppningsstadiet förlitar sig det lilla företaget ofta på kapitaltillförsel från privata investerare, affärsänglar, private equity-företag och andra investerare. På något stadium bestämmer man sig för att göra en börsintroduktion och tar då i regel in ytterligare kapital. Riskobenägna, som vi är, avvaktar vi fortfarande. Först när uppstartföretaget fått i gång en intäktsbringande verksamhet är vi beredda att slå till.

Låt oss ta BioArctic som ett föredömligt exempel. Företaget grundades 2003 och tog in nytt kapital genom två nyemissioner 2004 och 2005. I samband med börsintroduktionen 2017 tog man in 600 miljoner kr. Teckningskursen var 24 kr per aktie och kursen ligger nu på 315 kr.

BioArctic inledde i samband med börsintroduktionen ett samarbete med japanska Eisai avseende utvecklingen av en medicin mot tidig Alzheimers sjukdom, som senare fick namnet Leqembi. Hösten 2022 började marknaden förstå att Leqembi skulle bli godkänt i USA och kursen började röra sig uppåt.

Godkännandet kom i januari 2023 och därefter började medicinen lanseras i USA. Godkännanden erhölls därefter i flera länder över hela världen och försäljningen tog fart ordentligt. Vi räknar nu med betydande försäljningsframgångar under flera år framöver.

Leqembi har nu nått en sådan volym att BioArctic är på väg att bli lönsamma enbart med intäkterna från detta läkemedel. Därutöver har man erhållit så kallade milstenspengar som ett resultat av samarbetet med Eisai. Andra samarbeten med andra större läkemedelsbolag har inbringar ytterligare pengar.

Med drygt 2 miljarder kr i kassan är nu BioArctics kapitalförsörjning ganska avundsvärd och pengarna lär räcka en tid framöver till satsningar på nya läkemedel. För aktieägaren känns nu risken vara betydligt lägre och möjligheterna betydligt större än tidigare.

Själva har vi sedan 2024 köpt aktier i BioArctic i flera omgångar till en snittkurs uppgående till ca 200 kr. Upp med mer än 50 procent och vi tror att detta bara är början.

Det finns många andra mindre företag som inte uppvisar en dylik historia. För att inte hänga ut något särskilt bolag konstruerar vi ett hypotetiskt men ganska typiskt exempel på hur pengarna kanske inte räcker till.

Vi snabbkollar först den finansiella situationen genom att studera kassaflödesanalysen i årsredovisningen. Där finner vi likvida medel vid årets början och likvida medel vid årets slut.

Förutsatt att bolaget hade mer pengar vid årets början än vid årets slut utgör mellanskillnaden årets förbrukning av likvida medel.

Antag att man har 100 i kassan i början av året och 50 vid årets slut. Med den förbrukningen av likvida medel klarar sig bolaget enbart ett år till innan det är dags att fylla på med nytt kapital. Eftersom beslutsprocessen tar en viss tid och eftersom läget på finansmarknaden snabbt kan försämras är det redan hög tid för att säkra upp nytt kapital. Situationen kan dock vara bättre eller sämre än vad siffrorna anger.

Antag till exempel att företaget har amorterat 50 på sina lån vilket då har belastat kassan. Sannolikt kommer man inte att upprepa en dylik amortering och då förlängs fristen till två år.

Alternativt har man lånat upp ytterligare 25 som därmed har förstärkt kassan. Sannolikt kan man inte fortsätta med att låna upp nya pengar och då halveras fristen från ett till ett halvt år.

Liknande situationer kan uppstå i samband med andra transaktioner till exempel köp eller försäljning av tillgångar och då får man göra motsvarande justeringar för att uppskatta tiden innan kassan måste fyllas på.

Det finns flera sätt att fylla på kassan. Om man inte har kniven på strupen dvs om kassan räcker i kanske minst två år så förbereder ledningen en traditionell nyemission med företräde för befintliga aktieägare.

Marknaden brukar ofta inte gilla nyemissioner och ofta sjunker kursen mer än vad som är motiverat av emissionsvillkoren. Det kan dock finnas andra anledningar än kapitalbrist som kan motivera en nyemission. Bolaget kanske vill finansiera ett företagsförvärv eller en större satsning på utveckling. Marknaden kan uppfatta det som positivt och kursen därmed kanske stiger i stället för sjunker.

Antag i stället att företaget har kniven på strupen och behovet av nytt kapital har blivit akut. Då får befintliga aktieägare inte företräde och kommer därmed i kläm. Bolagsledningen kan vända sig till några av de större ägarna eller några helt utomstående som mot betalning är beredda att ta risken med att satsa pengar i bolaget.

De befintliga aktieägarna får nu se sin andel av bolagets aktier minska och kursen faller direkt när beslutet offentliggörs. De riskvilliga som är beredda att satsa i bolaget mot betalning lovar i regel att behålla aktierna en viss tid. När tiden har gått ut och de fått sin betalning är risken stor att de säljer och kursen faller ytterligare.

Vi vill med ovanstående exempel visa på risken med finanserna i mindre bolag. En enkel åtgärd är att kolla i kassaflödesanalysen hur länge pengarna räcker. Vid minsta tveksamhet avstår vi från att satsa några pengar i dylika bolag.

Samma analys kan man ju göra även i större bolag men då brukar vi i stället titta på några andra siffror för att bedöma företagets finanser. Vi talar om ett nyckeltal som definieras som  Nettoskuld/EBITDA.

Nettoskulden utgörs av räntebärande skulder minus likvida medel. EBITDA är rörelseresultatet plus av- och nedskrivningar som approximativt då blir lika med rörelsens likviditetstillförseln under året. Av- och nedskrivningar innebär ju inte några utbetalningar utan är enbart bokföringsmässiga.

Tanken bakom detta nyckeltal är att det anger hur många års likviditetstillförsel det krävs för att betala av hela nettoskulden. Ska man enbart bedöma den finansiella ställningen vill man ha så lågt nyckeltal som möjligt.

Flera av stora svenska bolagen som till exempel Alfa Laval, Atlas Copco och Essity ligger på nyckeltalet 1 eller därunder. Dessa bolag behöver då inte mer än ett års EBTDA för att betala av sin nettoskuld och detta känns ganska betryggande.

Storförvärvarna Hexagon och Nibe har dock lånat upp mycket pengar för att finansiera sina företagsförvärv. Hexagons nyckeltal ligger nu på 1,7 och Nibes på 2,7. Dessa tal är väl heller inte avskräckande men här bör man vara observant. Skulle nyckeltalen börja försämras kan det tyda på att förvärven inte har varit så framgångsrika.

Ett exempel som sticker ut ordentligt är Ericsson. Nettoskulden var 2022 klart negativ. Summa likvida medel översteg således räntebärande skulder. Företaget var därmed synnerligen välkonsoliderat och hade alldeles för mycket pengar som man egentligen borde ha delat ut till aktieägarna.

Ericsson fattade därefter det olycksaliga beslutet att förvärva det amerikanska molnföretaget Vonage för 65 miljarder kr. Ganska snart visade det sig att förvärvet inte var så lyckat och man tvingades skriva ner värdet med 44 miljarder kr.

Sensmoralen blir därmed att ett bolag även kan ha alldeles för mycket pengar som i sin tur skapar möjligheter att göra dåliga affärer.

Just nu skakar börserna och risken är stor att företagens lönsamhet kommer att falla. I det läget är det av yttersta vikt att man har ordning på sina finanser. Räcket inte pengarna så blir det svårt att ta in nya och befintliga aktieägare sitter med Svarte Petter.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

26-03-29 Nr 13

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Missa inte söndagskrönikan

Nyhetsbrevet kommer en gång i veckan med länk till vår söndagskrönika. Marketz.se sprider inte dina kontaktuppgifter och de används endast i syfte att skicka vårt nyhetsbrev. Fyll i dina uppgifter nedan.