Krisförlorare och krisvinnare under Lehmankrisen

Vi undersöker vilka aktier som i en kraftig börsnedgång går ner mest och vi kallar dem krisförlorare. I en allmän nedgång finns det däremot väldigt få krisvinnare. De flesta aktier går ner men vissa aktier går ner mer och andra går ner mindre. Det är således de senare vi kallar krisvinnare plus de få som går upp.

Större delen av våra finansiella tillgångar står på bankkonto eller är placerade i räntefonder. En mindre del har vi i aktier och eftersom vi räds en större kurskorrigering vill vi ju att vårt innehav ska domineras av krisvinnare.

När vi startade den här lilla undersökningen trodde vi det skulle bli lätt att ta fram svaret genom att anlita AI. Men i stället blev det en kamp med ChatGPT om siffrorna. Det hela slutade med att ChatGPT fick ta fram vilka bolag som var krisförlorare respektive krisvinnare. Siffrorna däremot tog vi själva fram med hjälp av Avanzas databas och Dagens Industris papperstidningar som vi fick tillgång till via tidningens digitala arkiv.

Denna erfarenhet plus liknande tidigare gör att vi höjer ett varningens finger inför ChatGPT. Du måste vara en påläst frågeställare som kan bedöma rimligheten i svaren du får och samtidigt vara medveten om att ChatGPT inte har tillgång till viss information på grund av gällande upphovsrätt. Det senare gjorde att vi själva anlitade Avanza och DI.

Inom parentes tycker vi att det är konstigt att inte Avanza och DI och andra banker och media har sin egna ChatGPT baserade på den egna informationsmassan. Nog om detta och tillbaka till våra frågeställningar.

Vi är intresserade av de senaste tjugo årens tre kraftiga kursnedgångar som inträffade i samband med Lehmankrisen, pandemin och Rysslands krig mot Ukraina. Idag koncentrerar vi oss på Lehmankrisen och återkommer om det två andra nedgångarna.

Den riktigt långsiktige har dock inte behövt oroa sig eftersom börskurserna nu är på högre nivåer än någonsin tidigare. Vi motiveras dock till att göra vår lilla undersökning med att vi

inte vill tillhöra dem som kortsiktigt sitter med en bunt krisförlorare.

I september 2008 gick Lehman Brothers i konkurs. Börsen hade dock anat oråd mycket tidigare och den stora börsnedgången började redan i juli 2007 och nådde botten i november 2008. Den svenska börsen, OMX SPI dvs Stockholmsbörsens huvudlista inklusive large, mid och small cap, gick ner med drygt -58 % under nedgångsfasen.

För enkelhetens skull studerar vi här Stockholmsbörsens största bolag dvs bolagen på OMX SPI Large Cap.

Två kategorier av aktier var krisförlorare – bankaktier och flera exportorienterade cykliska bolag. Krisvinnarna kunde ej heller slå sig för bröstet. Inte någon aktie gick upp och några få gick ner betydligt mindre än de flesta.

Allra sämst gick råvarubolagen Boliden och Lundin Mining som båda gick ner med -90 %. Det råvarunära bolaget SSAB var inte långt efter med -78 %.

Bankerna tog mycket stryk. Swedbank gick ner med -74 % och SEB med -69 %. Nordea gick ner lite mindre och Handelsbanken var minst dålig bland bankerna och gick ner med -30 %.

Flera bolag inom de exporterande verkstadsbolagen var också stora förlorare. Volvo gick ner med -75 %, Sandvik med -67 % samt SKF och Electrolux båda ner med -57 %.

Några krisvinnare i absolut bemärkelse fanns det inte. Två relativa krisvinnare fanns det dock som sjönk betydligt mindre än de flesta andra bolag. Vi talar om Swedish Match och AstraZeneca. Båda gick ner med -6 %. Snus och läkemedel gick tydligen hem även under denna svåra tid.

Vi förvånas över att några bolag inte gick bättre än de gjorde. Vi tänker på Axfood och ICA som både gick ner med -35 %. Mat behöver vi ju även i dåliga tider men det blev kanske lite mindre oxfilé och mer blodkorv.

Ett annat bolag som vi trodde skulle gått bättre var Investor som gick ner med -38 % vilket väl förklaras med att bolagets innehav i stor utsträckning består av aktier i cykliska bolag.

Efterklokheten säger att om vi överhuvudtaget skulle haft några aktier vid nedgångens början så skulle vi haft AstraZeneca och Swedish Match. Hade vi haft det senare bolaget hade det blivit en riktig jackpot. Några år senare förvärvades Swedish Match av Philipe Morris till en kurs som låg 50 % över kursen vi det aktuella tillfället. Men det är en annan historia.

Till slut uppmärksammar vi att det dock fanns stora krisvinnare under Lehmankrisen. Några blankade dvs de lånade aktier, sålde dem, köpte tillbaka dem när kurserna gått ner och lämnade tillbaka aktierna till den ursprungliga utlånaren. Dylika upplägg kan skapa stora vinnare men även stora förlorare. Under Lehmankrisen tillhörde blankarna de stora krisvinnarna.

Michael Burry, huvudfiguren i filmen ”The Big Short”, gjorde djupgående analyser och såg tidigt vartåt det barkade. Han köpte tidigt CDS:er, Credit Default Swaps, som skulle kunna jämföras med en försäkring mot en krasch. När marknaden började svikta så steg värdet på hans CDS:er och när de hade stigit tillräckligt mycket sålde han. Han lär ha tjänat 700 miljoner dollar. Inte illa av en läkare som hade gått över till finansindustrin.

Det fanns också stora krisförlorare och vi har flera på nära håll. Oskarshamns kommun placerade 300 miljoner kr i obligationer utställda av Lehman Brothers (SR Ekot 2008-09-26). Juridiska processer följde men en stor del, kanske allt, har gått upp i rök.

Många hängde läpp i samband med Lehmankrisen och det dröjde fram till slutet av 2013 tills börsen hade återhämtat sig. Sedan var det ”Happy days are here again” ända fram till pandemin 2020. Om detta får vi återkomma.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

26-05-02 Nr 18

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se