Freja är en av våra favoriter och intar en viktig plats i vår aktieportfölj. Företaget är BankID:s främsta utmanare och erbjuder marknaden mycket mer än vad BankID gör. Freja är fortfarande ganska litet. Omsättningen ligger nu på nivån 62 miljoner kr i årstakt.
Just litenheten stimulerar sannolikt kreativiteten och förståelsen för marknadens behov.
Hur trötta är vi inte på att använda användarnamn och lösenord och varför måste vi ofta använda BankID, som vi helst vill reservera enbart för våra bankaffärer? Det är här Freja kommer in och erbjuder en alternativ eID.
I slutet av första kvartalet i år hade Freja 1,7 miljoner användare och 589 kunder. Exempel på kunder är Migrationsverket, Skatteverket, Pensionsmyndigheten, Polisen, Lunds universitet, Region Uppsala, Malmö stad, Marks kommun, 1177, Postnord, Byggnadsarbetarförbundet, Svenska Golfförbundet, Svenska Spel, Fortnox och Nordnet.
Affärsupplägget fungerar på det sättet att kunderna tecknar licenser som kan löpa på flera år. De utökar ofta omfattningen på sina licenser och säger sällan upp desamma.
Bankerna håller sig ju till sitt BankID. Intressant är dock att när SEB Kort skulle välja en internationell eID så valde man Freja. En pikant detalj är också att under tre timmar i april 2025 kunde inga kunder hos bankerna logga in med sitt BankID. Med ett undantag: Nordnet som använde Freja eID.
Just nu rullas Freja ut bland landets kommuner. En tredjedel av kommunerna är redan kunder gällande tjänstelegitimationen Freja OrgID och fler än hälften av kommunerna är kunder gällande Freja eID för medborgare.
Sveriges Kommuner och Regioner har rekommenderat alla sina medlemmar att erbjuda en eID till alla sina medborgare och inte minst till anställda. Freja blir här det nästan självklara alternativet. För de anställda fungerar då Freja eID som en tjänstelegitimation och en metod för elektroniska underskrifter.
Man förstår därmed att kommunerna representerar en betydande potential, vilket förstärks av att flera kommuner är mycket nöjda med Freja. Ytterligare ca 200 kommuner är sannolika kunder och man ska betänka att varken Stockholms stad eller Göteborgs stad ännu är kunder.
Sveriges regioner utgör också en stor möjlighet som öppnas upp genom ett avtal med SKR-ägda Inera som tillhandahåller ”tjänsteplastkort” till alla regionanställda och till många kommunanställda. Hanteringen av plastkorten är tidsödande, kostsam och omständlig och sannolikt kommer Freja att utgöra ett högst konkurrenskraftigt alternativ. Användarnas konservatism ska dock inte underskattas.
Tillsammans med statliga Teracom, som ansvarar för samhällsviktig kommunikation inklusive marknätet för radio och TV, driver Freja ett utvecklingssamarbete med inriktning på en större slutanvändare. Vilken är fortfarande hemligt men vi gissar på polisen, tullen, Svenska Kraftnät eller någon annan statlig verksamhet. Vi väntar nu otåligt på besked om vilken slutanvändaren är och när produktionsstart kan ske.
Enligt ett nyligen tecknat avtal med Myndigheten för digital förvaltning kommer alla statliga myndigheter att erbjuda Freja eID. Därmed öppnas betydande möjligheter till merförsäljning till olika myndigheter av till exempel tjänstelegitimation och även möjlighet för utländska medborgare att använda Freja eID vilket BankID inte klarar av.
Åldersverifiering på sociala media kommer sannolikt att genomföras i Sverige och här har Freja en lösning som passar som hand i handske. Ett samarbete pågår redan med Samsung och diskussioner förs med aktörer inom sociala media.
Så här långt har vi enbart reflekterat över marknaden i Sverige och vi räknar med att enbart den inhemska marknaden i år ska skapa ett lönsamt företag av Freja. På längre sikt hägrar en internationell expansion.
Digitaliseringen vad gäller eID har kommit längst i Norden och i viss mån i Baltikum. Det ligger nu nära till hands att Freja expanderar i Norden och vi har förstått att Migrationsverkets lösning väcker intresse även hos våra grannländer. Möjligheten att hantera utländska medborgare är här av vital betydelse.
På sikt uppfattar vi att Freja kommer att etablera samarbeten med utländska aktörer till exempel telecomoperatörer och banker till vilka Freja kommer att tillhandahålla mjukvaran och en samarbetspartner står för installationen.
Inom EU pågår ett omfattande utvecklingsarbete beträffande åldersverifiering och den så kallade EU-plånboken som kan komma att omfatta betydligt mer än eID. Körkort, vaccinationsbevis, utbildningsbevis, yrkesbevis, anställningsintyg och andra viktiga dokument och på sikt kanske även pass.
För att illustrera Frejas potential enbart i Sverige så jämför vi med BankID, som enligt vår mening är stora enbart beroende på att de var först och under flera år har etablerat en monopolliknande position. Föga överraskande uppfattar vi Freja som mer innovativa och snabbfotade.
BankID har 7 900 kunder och 8,7 miljoner användare. Freja har 589 kunder och 1,7 miljoner användare. BankID omsätter sannolikt 550 miljoner kr per år, varav ca hälften avser banksektorn, och Freja ligger just nu på en årstakt uppgående till 62 miljoner kr per år.
Så visst finns det en potential för Freja, enbart i Sverige. Därtill kommer även att innovativa Freja expanderar totalmarknaden med tjänster som BankID inte kan erbjuda.
Låt oss reflektera på Frejas tänkbara utveckling 2026-27. Utgångsläget är att den finansiella situationen är god. Bolaget har drygt 13 miljoner kr i kassan, kassaflödet är positivt och skulderna till kreditgivare är nästan obefintliga.
Om företaget tuggar på som hittills så kommer man under året sannolikt att nå en omsättning uppgående till 70 miljoner i årstakt och därmed även ett positivt resultat. Fortsätter det som hittills kommer man högst sannolikt att nå 100 miljoner i årsomsättning under slutet av 2027.
Bolaget är ett av börsens mest skalbara bolag med en bruttomarginal på ca 98 %. Nästa hela omsättningsökningen skapar således en nästan lika stor ökning av resultatet dvs nästan 30 miljoner kr.
Freja värderas idag till 417 miljoner kr och med en vinst uppgående till 30 miljoner kr motsvarar det 14 gånger vinsten. Således en ganska blygsam värdering. Utan några som helst överdrifter drar vi därmed slutsatsen att kurspotentialen är betydande.
Och då har vi inte räknat med att bolaget inom kort kan överraska. Vi tänker på en större affär tillsammans med Teracom, en region bestämmer sig för att byta ut sina ”tjänsteplastkort” mot Freja eID, en beställning från någon statlig myndighet i ett nordiskt grannland, ett genombrott beträffande åldersverifiering eller varför inte beställningar från svenska banker i det fall BankID återigen temporärt slås ut.
På sikt räknar vi med att Freja har en lång tillväxtresa framför sig, inte minst på den globala marknaden. Stegvis flyttar en ganska försiktig företagsledning fram positionerna. På vägen skulle det inte överraska om någon av de riktigt stora digitaliseringsaktörerna blir intresserade av bolaget.
Vi avslutar med att påpeka att vi i vanlig ordning inte lämnar några råd beträffande köp eller försäljning av aktier.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
26-06-06 Nr 23
n-a@thulin.se
Jag använder Freja flitigt, och så ofta det alternativet erbjuds – mest för att jag har en aversion mot bankernas dominans, och inte för att Freja är väldigt mycket bättre men heller inte sämre. I grunden så löser båda produkterna exakt samma problem – Autentiseringen av dig som person – d.v.s. Att Du är DU ! Jag kan heller inte se att BankID på något sätt skulle vara ”säkrare” än Freja, men bankerna ”äger dig” som kund, vilket jui kan kännas lite motbjudande. Bankerna kommer nog inte frivilligt ge upp BankID som autentiserings-metod om inte möjligheten att förbättra resultatet blir en för stark lockelse – frågan är om kostnaden för utveckling & drift av BankID-systemet kan bytas ut mot att köpa tjänsten från Freja ?
Hej Urban,
Kul att du uppskattar Freja. Ja, BankID är starkt men stark blir ofta självgod och övermodig. Och jag tror inte att BankID har så stora ambitioner utanför den svenska banksektorn. Vi har ju tidigare diskuterat hur det fungerar i Italien. Du kan väl dela med dig av dina erfarenheter.
Nils-Åke
Hej Nils-Åke,
Inget har ändrats sen sist, Bankerna knyter upp kunderna med Skrivna kontrakt, Egna Appar + Tel-nr (SMS) dit man skickar koder för autentisera sig, så det är lite ”lösare boliner”. Det Italienska elektroniska ID-kortet (App=CieID) används framförallt av stadsapparaten, t.ex. ”Ministereo dell’Interno” och ”Agenzia dell’Entrate” men för att komma igång så behöver man ansöka om en ”Codice Fiscale” och ha ett fysiskt Italienskt ID-kort. Det fysiska ID-kortet innehåller data som kan läsas med NFC-läsaren i en smartphone, så även Svenska Pass numera och om jag kommer ihåg rätt så funkar även de som bas. Sen tillkommer lite andra tricks som ansikts-igenkänning och fotografering av Pass/ID-kort, så det hela är väldigt likt Frejas procedur för att få FREJA+ att lira. Inte så konstigt kanske – I slutänden så är det ju samma sak som skall säkerställas, d.v.s. att ”Du är DU” och ingen annan.