Den hösten rusade börserna och nådde sin topp i början av mars år 2000 och den svenska börsen sjönk därefter under 30 månader med totalt 70 %. IT-kraschen var ett faktum och vi börjar nu känna att dagens situation börjar likna den som vi upplevde då. Våra kritiker menar att det var annorlunda då men vi är inte så säkra på det. Vi avslutar med några goda nyheter från Freja.
Varför skulle det då vara annorlunda nu? Våra kritiker påstår att IT-kraschen präglades av förhoppningsbolag som bara brände kostnader och som inte tjänade några pengar. Dagens stora amerikanska teknikbolag tjänar grova pengar till skillnad från IT-kraschens förhoppningsbolag.
Med undantag för SpaceX, Anthropic och OpenAI visar de stora teknikbolagen – Alphabet (Google), Amazon, Apple, Nvidia, Microsoft och Meta – lysande resultat och värderingarna är inte extremt höga. De visar dock även en annan sida som är åt förhoppningshållet och som inte uppmärksammas så mycket. Vi tar Meta som exempel.
Meta inkluderar Facebook, Instagram, WhatsApp och Messenger. Bolagets omsättning 2025 uppgick till 201 miljarder USD och nettovinsten till 60 miljarder USD. Ett lysande resultat. Med dagens kurs värderas hela bolaget till 1 470 miljarder USD eller 25 gånger vinsten. Inte en särskilt utmanande värdering. Omsättningen och vinsten det första kvartalet 2026 ökar och värderingen hamnar på 21 gånger vinsten. Ännu mindre utmanande.
Man kan dock teckna en annan bild av Meta som betingas av bolagets enorma investeringar i AI. Företagets omsättning utgörs i huvudsak av annonsintäkter och man kan ana att AI därmed blir ett viktigt verktyg. De massiva investeringarna är nog rent av en fråga om överlevnad för Meta.
Låt oss studera några andra siffror. Kassaflödet från den operativa verksamheten uppgick till 116 miljarder USD. Således betydligt högre än nettovinsten som uppgick till 60 miljarder USD. Skillnaden beror främst på avskrivningar och en investeringsbetingad skattekredit. Önskvärt vore att fortsätta analysen av kassaflödet men vi förenklar och går inte vidare i det avseendet.
Under 2025 investerade Meta 72 miljarder i främst AI, delade ut 5 miljarder till aktieägarna och återköpte egna aktier för 26 miljarder USD. Totalt 103 miljarder USD vilket var nästan lika mycket som det operativa kassaflödet och 72 % mer än nettovinsten.
Nu börjar det blåsa lite snålare allrahelst som investeringarna i AI beräknas bli dubbelt så höga 2026. För säkerhets skull ökade man upplåningen med 30 miljarder USD förra året och har nu valt att ställa in ytterligare återköp av aktier. Därtill talas det om en nyemission under innevarande år (FT 26-06-05).
För att undvika att ytterligare belasta sin balansräkning är nu Meta dessutom minoritetsägare i ett stort datacenter i Louisiana som ursprungligen kostnadsberäknades till 27 miljarder USD men som sannolikt kommer att bli betydligt dyrare. Ett bärande element i lånefinansieringen av hela projektet är ett omfattande hyresavtal med Meta. Således inte något spår i Metas balansräkning men framtida resultaträkningar kommer att belastas med betydande hyresfakturor.
Meta och även de andra teknikbolagen är således inne i en investeringskarusell utan dess like och nu gäller det att investeringarna ger avkastning. Tillsammans räknar Alphabet (Google), Amazon, Meta och Microsoft med att investera 660 miljarder USD i AI under 2026 (FT 26-02-06). Förhoppningarna är höga. Nu liksom de var 1999.
Utvecklingen accelererar ytterligare med SpaceX och med Anthropic och OpenAI. I dessa bolag kan vi verkligen tala om förhoppningar. Lönsamheten lyser med sin frånvaro och bolagsvärderingarna bygger på höga förväntningar. SpaceX värderas högre än Meta och nästan i nivå med Microsoft.
Som jämförelse kan nämnas att 2024/25 omsatte Microsoft 282 miljarder USD och tjänade 102 miljarder USD medan SpaceX 2025 omsatte 19 miljarder USD och förlorade 5 miljarder USD (FT 26-06-16). Men å andra sidan förespeglar SpaceX datacenters i rymden, privatresor till månen och kolonialisering av Mars.
Som knorr på argumentationen vill vi även uppmärksamma att vi idag även har något på makroplanet som inte var för handen inför IT-kraschen. 1999 hade USA ett överskott i sin federala budget och något år därefter övergick överskotten till återkommande underskott. 2026 beräknas underskottet uppgå till 6 % av BNP. Den federala skulden uppgick 1999 till 41 % av BNP och nu till drygt 100 %. Räknar man som vi gör i Europa så ser det ännu värre ut.
Till skillnad från 1999 har nu det årligen återkommande budgetunderskottet kraftigt stimulerat den amerikanska ekonomin och därmed börsen. Därmed skulle man kunna argumentera för att förutsättningarna ser till och med värre ut nu än 1999.
Vi avslutar med några goda nyheter från Freja. Företaget utvecklar nu säker digital identifiering i ett nytt ledningssystem för Försvarsmakten. Tala om prestigeprojekt. Freja har nu också bokat in en beställning avseende identifiering av internationella studenter vid svenska lärosäten.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
26-06-20 Nr 25
n-a@thulin.se