Vi är bäst inom EU på…

… att finansiera utveckling av nya företag. Definitivt per capita men även totalt. I Europa är det bara Storbritannien som kan tävla med Sverige.

Ett företag startas ofta av en entreprenör som har en idé som hen tror på och som hen är beredd att pantsätta hus och hem för att förverkliga. Ganska snart uppstår behov av mer kapital som kanske en rik affärsängel eller riskkapitalist är beredd att försörja med.

På vägen är det många företag som misslyckas och går under men överlevnadsinstinkten är stark och många flyttar fram sina positioner. Efter en tid uppstår behov av ännu mer kapital för att finansiera ytterligare utveckling och satsningar på marknaden. Det är nu som börsen kommer in.

Börsen är dock inte ett entydigt begrepp. I Sverige finns det tre börsaktörer med olika ägare och med olika inriktning. Vi har Nasdaq Stockholm, Nordic Growth Market (NGM) och Spotlight. Varje aktör har i sin tur ett antal listor.

Nasdaq Stockholm ägs av amerikanska Nasdaq Inc och opererar fyra olika listor (totalt drygt 700 bolag); Large Cap, Mid Cap, Small Cap och First Growth Market.

NGM ägs av Börse Stuttgart Group och opererar två olika bolagslistor (totalt drygt 100 bolag): Nordic Main Market och Nordic Small and Middlesized.

Spotlight är börsnoterat på sin egen lista (totalt 124 bolag). De största ägarna är två svenska finansmän.

Totalt kan vi konstatera att de svenska börslistorna omfattar nästan 1 000 bolag. En vanlig karriär är att ett bolag börjar på Spotlight eller på någon annan lista med inriktning på mindre bolag. För många är sedan ambitionen att hamna på Nasdaq Stockholms Large Cap som består av bolag med ett högre börsvärde än en miljard euro.

Det händer även att entreprenören kan ta en omväg till börsen och låter sig köpas upp, helt eller delvis, av ett private equity bolag, som efter en tid kanske sätter det aktuella bolaget på börsen. Sannolikheten för denna omväg är att Sverige hyser EQT, Europas största bolag av sitt slag, plus ett antal andra bolag av samma slag.

Börskarriären börjar med en börsintroduktion eller en IPO (Initial Public Offering). Vid börsintroduktionen utfärdar bolaget nya aktier med hjälp av en nyemission och samtidigt kan befintliga ägare passa på att bjuda ut en del av sina egna befintliga aktier.

De utbjudna aktierna, nyemitterade eller befintliga, placeras ofta hos pensionsfonder, bankernas aktiefonder och andra större investerare. En mindre del bjuds ut till allmänheten som ofta via bankerna eller andra föremögenhetsförvaltare dirigeras till prioriterade slutkunder. Småsparare utan goda kontakter gör sig inte något större besvär.

Alternativt gör man som Elon Musk som vid sin introduktion av SpaceX riktade sig direkt till intresserade privatpersoner. Han vände sig då med stor framgång till sina 240 miljoner följare på X. Vi betraktar responsen som hysterisk och vi distanserar oss från dylika fenomen.

Aktierna som bjuds ut får köpas till ett på förhand fastställt introduktionspris och på noteringsdagen börjar aktiehandeln. Ofta stiger kursen de första dagarna för att sedan falla tillbaka och stabilisera sig. Nu kommer vi till vår möjlighet att skryta med oss själva i Sverige. Sifforna för 2025 talar sitt eget språk.

Vad gäller antalet IPO:er sticker ju Sverige verkligen ut. Vad gäller introduktionsvärdet ska man dock komma ihåg att en IPO i Sverige 2025 var introduktionen av säkerhetsföretaget Verisure som tog in 3,2 miljarder euro. Men introduktionen skulle ju också kunnat ske på någon annan börs.

Generellt kan man säga att antalet IPO:er i Sverige är fler än i andra länder i Europa särskilt om man räknar per capita. I regel är dock introduktionsvärdena per IPO större i Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Storbritannien. En allmän uppfattning är dock att Sverige är Europas ledande IPO-marknad för tillväxtbolag vilket Mario Draghi konstaterade redan 2024.

I sin rapport om europeisk konkurrenskraft konstaterade Draghi 2024 att i Sverige hade 500 IPO:er genomförts under de tio år som hade gått. Detta var fler än det sammanlagda antalet i Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Spanien under samma period.

Definitionsförbistring gör att källorna i den här krönikan lämnar lite olika uppgifter men vi har verifierat siffrorna så gott vi har kunnat. Våra slutsatser är dock helt klart verifierade.

Och nu till CellaVision som ingår i vår portfölj. Tyvärr har kursutvecklingen (-60 % under fem år) varit en besvikelse. Tillväxten i omsättning och resultat har inte motsvarat förväntningarna på ett bolag som satsar mer än 20 % av omsättningen på forskning och utveckling.

Bolaget har nu fått en ny styrelseordförande och en ny VD och nu gäller det att omsätta utvecklingsinsatserna till klart bättre resultat. En intressant detalj är att Christer Fåhraeus, företagets grundare och tillika styrelseledamot, tycks tro på en uppryckning. Han har under juni ökat på sitt innehav med aktier för ca 16 miljoner SEK.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

26-07-04 Nr 27

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se