APR – kanske en ny kursraket

APR – kanske en ny kursraket

Bilden i artikeln är ett fiktivt montage, ska inte ses som en återspegling av bolagets produkt eller tjänst

Det handlar om kylning av elektronik vilket blir allt viktigare beroende på den ökade energianvändningen och därmed ökade värmeutvecklingen från hårdvaran. APR erbjuder en unik teknik som effektiviserar kylningen. Läs också på slutet om triggers i BioArctic den kommande veckan och om våra aktieaffärer i bl a APR, Essity, Freja och MSAB.

APR är ett helt nytt bolag för oss som en av våra läsare tipsade om. Tipsgivarens bakgrund gör att vi blir särskilt intresserade eftersom han arbetar med att leverera utrustning till olika datacenters som byggs upp runt omkring i världen.

APR kvalar in på flera av våra önskemål. Man har en unik teknik som kan skapa stora mervärden hos kunder inom branscher som expanderar. Därtill har de tre grundarna betydande ekonomiska intressen i bolaget samtidigt som man har fått in en kapitalstark delägare.

Det började 2011 med tre unga forskare inom fysik och kemi som hade förstått att kylning av elektronik var avgörande för expansionen av digitaliseringen. De tre med förnamnen Are, Peter och Robert grundade APR. En av grundarna hade varit med om att utveckla Bluetooth-tekniken på Ericsson och en annan av dem hade arbetat med utveckling på NASA. Alla tre är idag anställda och mycket aktiva i bolaget.

Grundarna utvecklade en helt ny metod för kylning. Vi återkommer till tekniken längre fram. Tidigt vann man gehör inom rymd- och flygindustrin. NASA och dess europeiska motsvarighet ESA samt Airbus blev kunder och APR:s teknik byggdes in i ett antal satelliter.

Under flera år hankade man sig fram rent finansiellt och först 2019 sökte man externt riskkapital och genomförde då sin första nyemission. Man fokuserade främst på kylning av batterier och flera nyemissioner följde.

De stora satsningarna världen över på AI och uppbyggnaden av stora datacenters gjorde att APR 2025 bestämde sig för att fokusera på kylning av elektronik i datahallar. Behovet var stort. Befintlig kylning lämnade mycket att önska och APR:s nya teknik väckte stor uppmärksamhet hos de stora teknikgiganterna.

En datorhall innehåller en enorm mängd av olika typer av elektronik som förbrukar stora mängder elektricitet och som alstrar stora mängder värme. Själva hallen kan kylas med teknik från exempelvis Munters men de olika komponenterna kräver kylning vid källan där värmen alstras.

Först lite lekmannamässig datorkunskap. En dator har en ”hjärna” som utför alla grundläggande beräkningar, styr andra komponenter och hanterar instruktioner från använda program. ”Hjärnan” kallas CPU, Central Processing Unit. Inte minst i AI-sammanhang samarbetar CPU:erna med olika GPU:er, Graphics Processing Units, som levereras bland annat av Nvidia. 

CPU:er monteras tillsammans med GPU:er och annan elektronik i ett stort antal racks i en datorhall i vilken det kan finnas ett hundratals racks. Varje rack kan innehålla totalt kanske 150 CPU:er och GPU:r. De allra största datorcentren som byggs idag omfattar ett tiotal datorhallar som i sin tur totalt innehåller tiotusentals racks plus en massa annan elektronik.

All elektronik i ett datacenter drivs med el som i sin tur skapar värme. De allra största datacentren kräver el motsvarande vad en kärnkraftsreaktor genererar. Det konventionella sättet att kyla elektroniken i de olika racksen är att montera flänsar (jämför med en mc-motor) på elektronikkomponenterna och sedan blåsa kall luft på flänsarna. Resultatet blir en blåsig och en inte särskilt effektiv datorhall men väl extremt energikrävande.

I takt med att CPU:erna och GPU:erna har utvecklats har elförbrukningen ökat. Samtidigt har satsningarna på AI gjort att de högförbrukande GPU:erna kraftigt har ökat i antal. Resultatet har blivit att kylning även har ökat rejält.

En ny kylningsteknik har utvecklats som bygger på att varje rack sänks ner i en icke strömförande vätska. Vätskan pumpas runt med mekaniska pumpar och värmeväxlare leder bort värmen.

APR står för nästa steg i utvecklingen av kyltekniken. Med hjälp av en patenterad kylvätska och patenterade mikrokanaler och mikropumpar, som drivs utan mekaniska delar, kyls elektronikkomponenterna mer effektivt.

APR:s teknik resulterar i bättre kylning och lägre elförbrukning samtidigt som elektroniken kan monteras mer kompakt. Frånvaron av mekaniska delar gör att vibrationerna minskar och därmed även risken för haverier. APR:s teknik väcker stort intresse hos de allra största globala elektronikleverantörerna och deras kunder.

En global elektronikleverantör tecknade under förra året ett utvecklingsavtal med APR. Ordern var på 15 milj SEK och har på det nya året följts av en testorder som förhoppningsvis kommer att följas av en volymorder.

Optimismen börja spira inom företaget och i maj uttryckte VD att ”kunderna efterfrågar våra produkter”. APR är sedan årsskiftet noterade på Spotlight och har tagit in drygt 100 milj SEK på aktiemarknaden och investerar nu i en produktionsanläggning för högvolymproduktion i anslutning till Ångströmslaboratoriet i Uppsala.

2025 uppgick APR:s försäljning till 18 milj SEK och nettoresultatet slutade på -16 milj SEK men då hade man aktiverat utvecklingskostnader vilket förklarar att kassaflödet före nyemission och avbetalning av lån hamnade på -19 milj SEK.

Den överskuggande frågan är nu hur mycket pengar som finns i kassan och hur länge kommer dessa pengar att räcka? Nästa fråga blir sedan om och när volymbeställningarna trillar in och om intäkterna kommer att tillgodose företagets framtida kapitalbehov?

När året började hade man 84 milj SEK i kassan och vid utgången av det första kvartalet i år låg kassan på 83 milj SEK. Därtill kommer nytillskott av kapital uppgående till 55 milj SEK för försäljning av teckningsoptioner under juni månad i år.

Företaget bedömer att man med nuvarande finansiella resurser klarar sig ett år framåt. I det fall den förväntade volymordern dröjer kan man utgå från att man behöver fylla på kassan med ytterligare externt kapital. Oberoende härav gör vi bedömningen att en nyemission blir nödvändig senast under hösten, inte minst för att man därmed säkrar finansieringen inför en eventuell finansiell kris på makroplanet.

Är vi då beredda att investera i APR? Ja, med viss tvekan. Vi är oroliga för det allmänt osäkra makroläget och för att AI-boomen bryter nacken av. Nyemissioner gör ej heller någon befintlig aktieägare glad. Det ska dock noteras att bolaget inte enbart är beroende av vad som händer inom AI-området.

Även om det blir stopp på nyinvesteringar inom AI så ska pågående projekt slutföras och gammal utrustning i befintliga datorcenters kan sannolikt bli föremål för utbyte beroende på den nya teknikens stora fördelar.

Man ska även betänka att bolaget redan har funnit en nisch i rymdindustrin. Antalet satelliter lär öka framöver och får man tro Elon Musk så ska han placera datorcenters i rymden.

Historiskt har APR även jobbat med batterier som är ett betydande segment. Det handlar bland annat om batteribalansering vilket innebär att man upprätthåller samma laddningsnivå i ett helt batteripaket. I olika datacenters behövs det väl fungerande batteribackuper och drönare är beroende av funktionsdugliga batterier.

Elektroniken i telecomoperatörernas basstationer representerar också en stor potential och man har även fått in en fot i försvarsindustrin. I det senare segmentet saknar vi mer ingående information men det inses med lätthet att det finns stora mängder elektronik i olika vapensystem.

Trots de långsiktiga möjligheterna tvekar vi ändå inför att köpa in oss i bolaget men det skulle inte överraska om kursen tar ett rejält skutt uppåt i samband med en första volymorder. Sannolikheten att APR kan bli en riktig kursraket ska inte uteslutas.

Därmed bestämmer vi oss för att lägga en mindre observationsorder på måndag. Vid ett förbättrat makroläge, efter en nyemission och när vi har lärt oss lite mer om bolaget kan vi tänka oss att öka på vårt innehav. Förutsatt att våra förväntningar blir bekräftade.

Vi har varit i kontakt med Lars Almhem, APR:s VD, och han har tagit del av vad vi har skrivit ovan och har även lämnat några synpunkter. Därmed räknar vi med att vår text inte innehåller några felaktigheter. Våra bedömningar och resonemang står vi naturligtvis själva för och Lars ha enbart haft synpunkter på det som officiellt har kommunicerats.

Och så till den kommande veckans triggers. På en Alzheimerskonferens i London den 12-15 juli hoppas vi på positiv information om BioArtcic och Leqembi. Vi räknar med rapporter om fördelaktiga kliniska effekter och om självmedicinering med autoinjector (subcutant).

Vi gläds också åt Frejas och MSAB:s framgångar i veckan. +22 % respektive +11 %. Freja är vårt näst största innehav och vi är rätt så nöjda med det. Däremot väljer vi att öka i MSAB på måndag. Och sedan köper vi också en mindre post i APR.

I dagens oroliga makroläge förespråkar vi ju strategin 70/30 dvs 70 % kassa och 30 % aktier och med den senaste tiden uppgångar så börjar vi närma oss 50/50. Vi vill inte öka vår börsexponering och därför sålde vi halva vårt innehav i Essity i fredags för att därmed finansiera ovanstående köp.

I vanlig ordning vill vi påminna om att vi inte lämnar några råd beträffande köp eller försäljning av aktier. Däremot talar vi om hur vi själva agerar.

Vi fick några kommentarer på förra veckans krönika. Klicka här om du vill läsa.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

26-07-12 Nr 28

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Missa inte söndagskrönikan

Nyhetsbrevet kommer en gång i veckan med länk till vår söndagskrönika. Marketz.se sprider inte dina kontaktuppgifter och de används endast i syfte att skicka vårt nyhetsbrev. Fyll i dina uppgifter nedan.