Vårt svar är ja. Men vilka är vi? Du och jag eller våra företag eller vårt kungadöme? Eller andra länders medborgare, deras företag och deras stater? Vi försöker reda ut i ett antal krönikor framöver. Till syvende och sist hamnar vi i USA. Mörka moln tornar upp sig över deras medborgare och beslutsfattare. Många tror att vi står inför stor dramatik som kommer att få stort utrymme i historieböckerna.
Vi gillar att börja i det lilla sammanhanget och tar hushållsekonomin som utgångspunkt. Den allmänna sensmoralen säger väl att det är ok att låna för att köpa sig en bostad och kanske även en bil. Men att därutöver finansiera sin konsumtion med kreditkort är högst tveksamt och att ta till sms-lån är helt förkastligt. De senare kreditgivarna sätter ofta ej heller upp en gräns. I stället räknar de med kreditförluster som de finansierar med näst intill ockerräntor.
Historien visar att den som inte har lånat för att köpa sin bostad utan i stället valt att bo i en hyresrätt är en stor förlorare. Stora förmögenheter har därmed samlats hos dem som lånat pengar för att köpa sin bostad. Så har det varit men vi kan inte vara så säkra på att det kommer att vara likadant i framtiden.
Företagen lånar i regel för att finansiera investeringar i fabriker och maskiner, i produktutveckling och marknadssatsningar. Kreditgivarna är stränga och kreditbedömningarna är tuffa. Dock finns här mycket att önska.
Riskaptiten ökar. Företagsförvärv och investeringar med riskfyllda framtidsutsikter finansieras med krediter. Det är tjänstemän hos kreditgivarna – banker eller så kallade skuggbanker – som fattar kreditbesluten. De har ofta hjälp av inhyrda kreditratingkonsulter, revisorer eller andra rådgivare. Man brukar tala om att så kallade ”proxies” medverkar i beslutsfattandet, ofta med egen vinning som drivkraft. När antalet nollor ökar får vi även räkna med oegentligheter.
När vi kommer till länder och deras regeringar blir bilden alltmer grumlig. Nationalekonomerna brukar säga att det är ok för ett land att låna till investeringar men inte till konsumtion. Historien visar på flera framgångsrika exempel på det förstnämnda.
En gång i tiden bidrog järnvägarna till att lyfta vårt kungadöme ur fattigdom. Betydligt senare skapade vår kärnkraftsindustri ett av världens förnämsta energisystem. Järnvägarna finansierades till stor del med krediter från tyska och brittiska långivare och kärnkraften finansierade vi i stor utsträckning inom landet med lånade pengar från AP-fonderna.
Det senare är ett exempel på vår så framgångsrika kapitalbindning. Andra länder har inte varit lika smarta men ej heller så osmarta som vi var när vi stängde fullt fungerande kärnkraftsreaktorer. Men det är en annan historia.
Ett fenomen som har vuxit sig allt starkare på senare år är att olika regeringar världen över han lånat pengar inte bara för att investera utan även för att konsumera. Flera länder har mycket betydande underskott. Värst av alla är USA och hur det ska sluta står skrivet i stjärnorna.
USA:s budgetunderskott beräknas uppgå till 5 % av BNP och vi själva hamnar sannolikt på 2,5 %. Skillnaden är dock stor beroende på att USA har en mycket stor statsskuld kontra BNP och vi en relativt liten.
Det är lätt att tro att vårt underskott i huvudsak beror på satsningar på försvaret. Detta är dock långt ifrån hela sanningen. En del av underskottet beror på att övriga utgifter blir större än intäkterna. Vi lånar för att konsumera. Den rättrogne nationalekonomen skulle jämföra detta med att svära i kyrkan.
Men ok, vi kan väl låna lite för att leva gott. Våra skulder är ju så låga. Vi har samlat i ladorna. Detta är dock bara en del av sanningen. Vid ett krisläge kan situationen helt förändras och vi återkommer till det i kommande krönikor.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
Vi fick en kommentar från Lars-Göran på förra veckans krönika. Klicka här för att läsa den.
26-08-30 Nr 35
n-a@thulin.se
Hej Marketz
Krönikan påminner om västa Netflixserien… Spännande fortsättning.
Visst har Sverige en innovativ och i stora stycken väl fungerande kapitalmarknad, till avund för flera andra länder. Dock samlas också icke önskade aktörer. Att idag, som byggaktör, gå till banken som förr för att ansöka om ett byggnadskreditiv är nästan omöjligt. Hela den marknaden har traditionella banker lämnat. För dyrt att hantera och administrera. Byggnadskreditiven hanteras numer av diverse fonder. Fonder helt utanför det traditionella banksystemet, inga garantier ingen oktroj mm. Skuggbanker kallar Marketz dem. Fonderna finansieras genom insättning från Private Equity investerare. Några fonder får garantier från Boverket (precis som bankerna förr) men inte alla. Situationen är besvärlig och måste regleras, tyvärr.
Hej Christian,
Om detta med byggnadskreditiv hade jag inte någon aning. Men du som har varit i branschen har bättre koll. Mycket intressant. Jag trodde skuggbankerna inte var så vanliga i Sverige. Kan du namnge några av dessa fonder. Än mer uppseendeväckande är ju att Boverket går in och borgar. Ser fram emot ditt svar som bör vara bra input till en kommande krönika om skulder.
Nils-Åke
Hej igen
Det finns tex en fond som heter Bostadskreditfonden som anger att de stängt sin första fond om 6 mdr. Inte småpotatis precis. Apollo Global management anges som så kallad ankarinvestor. Apollo (AGM) är ju inte vem som helst heller.
Allt detta är relativt nytt och till delar oreglerat. Finansinspektionen tittar på företeelsen, men som oftast är de lite sena på bollen.
Det finns så klart andra aktörer också och i det fall man som entreprenör avser bygga stort så känns det som viktigt vem man hoppar i säng med. Ett större byggprojekt tar ju trots allt kanske tre år att genomföra från ax till limpa och finansiären bör då finnas med hela resan.