Har vi för stora skulder? Del 2

Vi har tidigare svarat ett entydigt ja på den frågan. Åtminstone om vi anlägger ett globalt perspektiv och särskilt om vi tänker på USA, Storbritannien, Frankrike och en del andra länder. I Sveriges fall modererar vi oss lite och är inte så tvärsäkra. Under ytan lurar dock farorna även för oss.

Vi mäter statsskulden i miljarder kronor och ställer den i relation till vår BNP. Redan nu stöter vi på problem med definitionerna. Enligt Riksgälden uppgick statsskulden 25-12-31 till 1 244 miljarder kr och då ingick alla skulder. Enligt regeringens sätt att mäta var statsskulden lite lägre och hamnade på 1 156 miljarder kr.

Skillnaden mellan mätningarna beror på att regeringen ansluter sig till EU:s sätt att mäta och drar då av svenska myndigheters innehav av svenska statsobligationer. I huvudsak är detta insättningsgarantifondens och kärnavfallsfondens innehav. Vi får då den så kallade konsoliderade statsskulden och då enligt regeringens sätt att mäta.

Intressant att notera är när man beräknar den konsoliderade statsskulden så gör man inte avdrag för Riksbankens innehav av svenska statsobligationer som vid det gångna årsskiftet uppgick till 77 miljarder kr men som under pandemin var mycket större. Man skulle kunna säga att vi inte korrigerar för att vi lånar av oss själva. Vi återkommer till denna detalj i kommande krönikor. Inte minst Japan sticker ut i det avseendet.

Svensk BNP uppgick under 2025 till 6 654 miljarder kronor och den så kallade skuldkvoten dvs den konsoliderade statsskulden/BNP blev då 17 %. När vi jämför oss internationellt blir det svårt med statistiken men vi kan konstatera att Sverige har en lägre skuldkvot än de flesta andra länder.

Inte någon kan väl då påstå att vi har för stor statsskuld. Kanske vi rent av har för låg. Vi finansierar ju vår statsskuld i huvudsak med statsobligationer och blir marknaden för våra obligationer för liten blir investerarna inte intresserade. De vill inte köpa obligationer som de vid behov inte snabbt kan sälja.

Vi har ju i förra krönikan ventilerat värderingen att det ofta är ok att låna till investeringar och inte till konsumtion. Kanske har vi lånat för lite och därmed investerat för lite i vår infrastruktur.

Vi tänker på att järnvägsunderhållet är eftersatt, nya järnvägar har inte blivit lagda, kraftledningar har inte blivit byggda, va-systemen behöver förnyas, energiproduktionen är för liten och den högre utbildningen är underdimensionerad särskilt inom teknik, medicin och annan naturvetenskap.

Det är ju nyttigt att vara efterklok och visst missade vi en chans när räntorna låg kring noll. 2020 gav Riksgälden ut en 25-årig obligation med en ränta uppgående till 0,5 %. Efterfrågan var enorm men vi nöjde oss med 13 miljarder kr i stället för efterfrågade 45 miljarder. Vi hade möjligheten men lånade ej heller på tio år till 0 % ränta.

I Österrike var man smarta. Deras motsvarighet till vår Riksgäld gav ut ett 100-årigt obligationslån med 0,85 % ränta. De lånade upp 2 miljarder euro och efterfrågan var ännu större.

Ja vår statsskuld är låg, kanske för låg, men politikerna skryter med att vi har samlat i ladorna. Visa av erfarenheten så vet de att det finns faror som kan göra sig påminda. Och det är ju bra att ha välfyllda lador när vi nu måste satsa på försvaret.

Vi börjar därtill luta åt att vi borde satsa ännu mer på försvaret vilket bekräftas av Ukrainas oförmåga att skjuta ner inkommande ballistiska robotar. Visst har vi också Patriot men hur många missiler har vi och med befintliga system kan vi sannolikt bara försvara kärnkraftverket i Forsmark och regeringskvarteren i Stockholm. Växjö, Ystad och många andra städer ligger helt blottade för ballistiska robotar.

Efter denna lilla utvikning tillbaka till vår skuld. Ofta talar man om den offentliga skulden och det är ett annat begrepp. EU använder sig av den så kallade Maastrichtdefinitionen när man beräknar den offentliga skulden. Utöver statsskulden omfattar den även kommuner och regioner samtidigt som man gör vissa andra justeringar.

Den svenska offentliga skulden eller Maastrichskulden uppgick 25-12-31 till 2 305 miljarder kronor. Ökningen jämfört med statsskulden är kommunernas och regionernas upplåning minus främst AP-fondernas innehav av svenska statsobligationer.

Beräknar vi skuldkvoten offentlig skuld/BNP så hamnar vi på 35 % per 25-12-31. I år beräknas den öka till 36 % och nästa år till 37 %.

EU har ett tydligt referensvärde beträffande den offentliga skulden och det ligger på högst

60 % av BNP och vi ligger således klart under. Enligt den senaste mätningen det första kvartalet i år ligger hela EU:s skuldkvot på 83 %. Inte särskilt imponerande. Tyskland låg på 64 %. Inom EU är det enbart Danmark (27 %), Estland (25 %), Luxemburg (29 %) och Bulgarien (29 %) som ligger lägre än Sverige.

Man skulle kunna ta resonemanget ytterligare ett steg längre. Vi tänker då främst på olika länders pensionssystem. Många länder låter den statliga pensionen helt gå över statsbudgeten vilket innebär att dagens pensioner betalas med de avgifter som samtidigt tas in.

Vi har ett liknande pensionssystem men det föreligger en väsentlig skillnad. Vi har under många år byggt upp en buffert i form av våra AP-fonder som fungerar som en reserv. Förmögenheten i dessa fonder uppgick 25-12-31 till 2 234 miljarder kr eller ungefär lika mycket som vår offentliga skuld. Många andra länder har inte någon motsvarighet.

Slutsats: Vi kan inte säga att kungariket Sverige har en för hög statsskuld och ej heller en för hög offentlig skuld. Kanske snarare tvärtom. Först när vi går vidare blir vi varse farorna. Vi tänker på hushållens och företagens och inte minst de finansiella företagens skulder. Fortsättning följer i kommande krönikor.

Dock bör vi nog fundera över om vi skulle satsa ytterligare några miljarder på att försvara hela vårt land. Sannolikt kommer en finansiell dip framöver med räntor neråt 0 % och då kan vi göra en österrikare.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

Vi fick en mycket intressant kommentar till vår förra krönika. Klicka här för att läsa den.

26-09-06 Nr 36

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se