Har vi för stora skulder? Del 3

Det är inte så lätt att svara på frågan. Det beror på vilka vi är. Är vi välbeställda pensionärer eller är vi unga och i början av vår bostadskarriär eller är vi amerikaner som konsumerar mer än någonsin. Vi fortsätter med vår analys och upptäcker några faror som lurar i vassen även för oss svenskar.

I förra krönikan konstaterade vi att Sveriges statsskuld och offentliga skuld ligger på en relativt låg nivå. Statsskulden låg i slutet av 2025 på 1 244 miljarder kr vilket var 17 % av vår BNP och den offentliga skulden på 2 305 miljarder kr vilket var 35 % av vår BNP, även den senare på en låg nivå vid en internationell jämförelse.

Men detta är inte hela sanningen. Tillkommer gör hushållens och företagens skulder. Här finns mycket att fundera på så det blir flera krönikor. Ju längre vi kommer upptäcker vi saker som gör oss mer och mer betänkliga.

Låt oss börja med hushållens skulder.  Här föreligger vissa definitionsproblem och vi approximerar hushållens skulder till vad SCB kallar hushållens samlade lån. Vi hamnar då på siffran 5 455 miljarder vilket var 82 % av vår BNP i slutet av förra året. Drygt den dubbla siffran jämfört med den offentliga skulden och nu börjar vi dra öronen åt oss.

En jämförelse med andra länder inom EU visar enligt Eurostat att svenska hushåll tillhör de mest skuldsatta. Enbart Nederländerna (96 %) och Danmark (84 %) ligger högre. Frankrike ligger på 59 %, Tyskland på 49 % och Italien på 36 %. Olika källor kan avvika något från varandra men i huvudsak bedömer vi siffrorna som korrekta.

När vi gräver djupare visar det sig att 83 % av svenska hushålls lånestock ligger i bolån och resterande i studielån, konsumentkrediter plus lite smått och gott. Bostadsmarknaden ser lite olika ut i olika länder och det förklarar mycket av skillnaderna i skuldsättningen.

I Frankrike har man strikta regler för bolånen. En större del av lånen måste betalas på 25 år eller kortare tid. Ränta, amortering och försäkring får i regel inte överstiga 35 % av inkomsten före inkomstskatt. För lån till den egna permanentbostaden medges ej längre avdrag för skuldräntor.

I Tyskland är de samlade bolånen per capita låga av den enkla anledningen att enbart 44 % av hushållen äger sin egen bostad. Många tyskar hyr sin bostad hela livet och behöver inte ha några bolån.

I Italien äger visserligen 68 % av hushållen sin bostad men belåningsgraden är mycket låg. Italienaren har i stället större delen av sin förmögenhet placerad i sin bostad och inte i samma utsträckning som vi i fonder, aktier eller andra finansiella tillgångar.

I Sverige äger 61 % av hushållen sin egen bostad. Vid köp av bostad får den belånas upp till 90 % av marknadsvärdet. Många yngre bostadsägare är högt belånade och har lyckats förhandla sig till relativt långa amorteringstider och andra har låg lågbelåningsgrad eller inte några lån alls. SCB statistik visar att 71 % av de hushåll som äger sin bostad har en belåningsgrad överstigande 50 % av bostadens marknadsvärde.

Våra generösa regler för avdrag av skuldräntor bidrar sannolikt till att hålla uppe efterfrågan på bostäder och därmed även bostadspriserna. Resultatet blir att unga bostadsägare i större städer i regel är mycket högt belånade.

Vi konstaterar att våra höga hushållsskulder i stor utsträckning beror på våra bostadslån och på det faktum att vi svenskar ofta äger våra bostäder. Inom EU har enbart hushållen i Nederländerna och Danmark högre skulder än vi har i Sverige. Även i dessa länder hänger det ihop med bostadsmarknaden.

Nederländerna har historiskt tillåtit mycket hög belåning, i vissa fall upp till 100 % av bostadens värde. Politikerna har insett att detta drar i väg för långt och successivt kommer reglerna nu att bli tuffare.

I Danmark har man ett system för bostadsfinansiering som innebär att räntorna är relativt låga. De är dessutom avdragsgilla. Belåningsgraden kan gå upp till 95 % och vissa lån kan vara amorteringsfria.

Slutsatsen blir alltså att svenska hushålls stora skulder beror på bostadslånen och de flesta hushåll inom EU har inte lika stora skulder som vi har. Vi har återkommande förespråkat ett avskaffande av ränteavdragen och vi står fast vid denna hållning.

Ett förslag vore att fasa ut ränteavdragen under tio år och att besparingarna finansierar motsvarande sänkning av skatten på arbete. Resultatet blir, allt annat lika, sannolikt att bostadspriserna stagnerar och att hushållens belåning i förhållande till BNP sjunker.

Vi sammanfattar våra tre krönikor om skulder: Statsskulden uppgår till 17 % av BNP. Lägger vi till kommunerna och regionernas skulder får vi den offentliga skulden som uppgår till 35 % av BNP. Lägger vi sedan till hushållens skulder hamnar vi på 117 % av BNP.

I nästa krönika om skulder kommer vi att koncentrera oss på företagens belåning och vi kommer att uppmärksamma problem som sällan får något utrymme i allmänna media.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

Vi fick en mycket intressant kommentar från Lennart Rydberg till vår förra krönika. Klicka här för att läsa den.

26-09-12 Nr 37

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se