Vi matas hela tiden med mycket okunskap om makroekonomi från andra sidan Atlanten och därför tycker vi att det är dags att repetera våra gamla kunskaper. Vi börjar med våra ekonomiska och finansiella relationer med utlandet. Samtidigt upptäcker vi tyvärr betydande felkällor som grumlar bilden.
Vi försöker reda ut begreppen. Det blir många siffror och stora tal. Som referenspunkt kan vi ha Sveriges BNP som 2024 uppgick till 6 272 miljarder kronor. I fortsättningen avser, om inte annat anges, alla siffror miljarder kronor. För att få mer kött på benen har vi varit i kontakt med SCB och Sveriges Riksbank. Siffrorna är i huvudsak hämtade från SCB.
Export och import skapar ett lands finansiella sparande. När vi exporterar mer än vi importerar så uppstår ett överskott eller sparande. Pengarna placerar vi sedan i amerikanska obligationer, utländska aktiefonder och andra tillgångar.
Hela processen kan beskrivas med några begrepp som ständigt återkommer i media: handelsbalans, tjänstebalans, bytesbalans, kapitalbalans, finansiellt sparande, finansiell balans och betalningsbalans.
Handelsbalansen beskriver skillnaden mellan vår export av varor, som uppgick till 2 347, och vår import av varor, som uppgick till 1 951. Sverige fick 2024 därmed en positiv handelsbalans som uppgick till 396 miljarder kronor.
Tjänstebalansen beskriver skillnaden mellan vår export av tjänster, som uppgick till 1 235, och vår import av tjänster, som uppgick till 1 321. Sverige fick 2024 därmed en negativ tjänstebalans som uppgick till -86 miljarder kronor.
För att komma till den så kallade bytesbalansen får vi göra några tillägg.
Vi lägger till nettot av avkastning på kapital vilket omfattar bland annat aktieutdelningar och räntebetalningar, både från och till Sverige. Vi kallar detta för primärinkomster som totalt netto uppgick till 283 miljarder kronor.
Vi lägger även till nettot av transfereringar vilka främst omfattar u-hjälpen och EU-avgiften. Vi kallar detta för sekundärinkomster som totalt var negativa och uppgick till -114 miljarder kronor.
Vi har ytterligare en balans av mindre dignitet som kallas kapitalbalansen. Den avser främst arvskiften och överlåtelse av patent. Den uppgick 2024 netto till 2 miljarder kronor.
Vi räknar ut bytesbalansen och det finansiella sparandet genom att summera:
| Handelsbalansen | 396 |
| Tjänstebalansen | -86 |
| Primärinkomster | 283 |
| Sekundärinkomster | -114 |
| Bytesbalansen | 479 |
| Kapitalbalansen | 2 |
| Finansiellt sparande | 481 miljarder kronor |
Det finansiella sparandet innebär att stat, regioner, kommuner, företag, andra juridiska personer och privatpersoner i Sverige under 2024 har sparat och ökat sina finansiella tillgångar med 481 miljarder kronor. Hur har vi då placerat dessa pengar?
96 miljarder kronor gick till direktinvesteringar som främst avser svenska företags köp av utländska företag i vilka man därmed fick ett avgörande ägarinflytande.
591 miljarder kronor gick till portföljinvesteringar avseende bland annat pensionsfonders och privatpersoners köp av utländska aktier, obligationer, aktiefonder och dylikt.
4 miljarder kronor gick till köp av derivatinstrument avseende bland annat terminssäkringar av valutor, aktieoptioner, ränteswappar och dylikt.
167 miljarder kronor gick till övriga investeringar avseende bland annat givande av krediter, köp av aktier i utländska företag, som inte är direktinvesteringar enligt ovan, samt behållningar i utländska banker och dylikt.
32 miljarder kronor gick till att öka på valutareserven som främst består av utländska statsobligationer och guld.
Summerar vi alla våra placering hamnar vi på 890 miljarder kronor vilket då utgör den finansiella balansen. Men enligt ovan hade vi ju ökat det finansiella sparandet med enbart 481 miljarder. Det uppstår en skillnad som man kallar restpost uppgående till 409 miljarder.
Betalningsbalansen som per definition ska hamna på noll ser då ut så här:
| Finansiellt sparande | 481 |
| Finansiell balans | -890 |
| Restpost | 409 |
| Betalningsbalansen | 0 |
För en lekman framstår restposten som en total black box. Vi kan föreställa oss att det föreligger mätproblem men av den storleken är svårt att acceptera. Kanske kan den svarta ekonomin spela in.
SCB förklarar restposten med att exporten kan ha underskattats eller importen har överskattats. De olika posterna i den finansiella balansen kan också ha överskattats. Sveriges Riksbank uppmärksammar oss på att portföljinvesteringarna är särskilt svåra att beräkna.
Kvar står dock fakta att restposten uppgår till 409 miljarder kronor. 2023 låg den på 47 och 2022 på 286 miljarder kronor.
Bytesbalansen är ett begrepp som ofta återkommer i media och den slutsats vi kan dra är att den för 2024 uppgick till minst 479 miljarder kronor eller till maximalt detta belopp plus restposten dvs. 479+409=888 miljarder kronor. Sannolikt någonstans mitt emellan.
Svajigheten gör dock att statistikens tillförlitlighet nästan faller. Lyckas man med att ordentligt analysera restposten så kanske man även kan hitta förklaringar till den tidigare svaga kronkursen och varför den har stärkts under den senaste tiden. Vi får återkomma på detta tema.
Vill du lämna en kommentar till dagens krönika? Klicka här.
Vill du läsa kommentarerna till den förra krönikan? Klicka här.
25-04-27 Nr 17
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se