En starkare krona skapar förändring och förnyelse

Mycket händer på valutamarknaden i dessa dagar. Dollarn har länge varit stark och kronan svag.  Men sedan årsskiftet stärks kronan både mot euron och dollarn. Hur ska det fortsätta och hur påverkar det vår vardag?

Låt oss gå tillbaka drygt tio år i tiden och jämföra med läget i början av 2015.

I januari 2015 kunde du köpa en euro för ca 9 svenska kronor. Sedan gick det utför och i januari 2025 fick du betala 11,50 kronor för en euro vilket innebar 28 procent mer än tio år tidigare. Efter det har kronan återhämtat sig något och i fredags fick du betala enbart 10,91 för en euro.

I januari 2015 kunde du köpa en dollar för ca 8 svenska kronor. Sedan gick det utför även mot dollarn och i januari 2025 fick du betala 11 kronor för en dollar vilket innebar 38 procent mer än tio år tidigare. Efter det har kronan återhämtat sig något och i fredags fick du betala enbart 9,63 för en dollar.

Kronan har således under de senaste tio åren kraftigt försvagats kontra de två stora världsvalutorna. Skulle du gå ytterligare tio år tillbaka i tiden skulle du finna ännu lägre kronkurser kontra euron och dollarn.

Vad har då kronförsvagningen fått för konsekvenser? Det mest påtagliga för oss vanliga människor har varit att utlandsresor har blivit mycket dyrare. Priserna på bensin och diesel och andra varor som sätts i dollar på världsmarknaden har också stigit.

En annan konsekvens har blivit att svenska exportvaror har blivit billigare utomlands vilket i sin tur har resulterat i kraftig fördel för svensk exportindustri. Alternativt har exportföretagen inte sänkt sina exportpriser utan har i stället själva kammat hem valutavinsten. Den sammanlagda effekten har sannolikt blivit lägre exportpriser och därmed ökad export plus förbättrad lönsamhet i exportföretagen.

Exportindustrins framgångar kan ju tyckas vara mycket positivt men har också en baksida. Vi menar att svensk exportindustri blir som bäst när man har kniven på strupen. Tuffa konkurrensvillkor stimulerar kreativitet och innovationskraft vilket skapat mer konkurrenskraftiga produkter.

Vill man överexponera resonemanget så kan man påstå att exportföretagen med hjälp av en svag krona har tjänat grova pengar utan att stå på tårna. Med en starkare krona hade vi sannolikt haft mer konkurrenskraftiga produkter. Visst är detta att förenkla. Logistikkedjorna är komplicerade och våra exportprodukter innehåller en hel del importerade komponenter som den svagare kronan gjort dyrare vilket ju tar bort en del av exportfördelen.

Läroboken anger dock en konsekvens som har uteblivit. En svagare valuta ökar i regel på inflationen. Importvaror blir dyrare och de anställda driver fram högre löner. Så har dock inte blivit fallet. De höga importpriserna på vissa varor, främst oljeprodukter, har kompenserats av lägre priser på andra.

Det senare har möjliggjorts av globaliseringen vilken har flyttat tillverkning till lågkostnadsländer. Samtidigt har fackföreningarna varit modesta och krävt måttfulla löneökningar. Den sammanlagda effekten har i stället, fram till pandemin, resulterat i begränsade prisökningar.

Resultatet blev en starkt begränsad inflation ända fram till dess regeringarna och centralbankerna satte i gång sedelpressarna i samband med pandemin. Då kom inflationen men den berodde mer på den utökade penningmängden och utbudsbegränsningar som konflikten österöver orsakade. Sannolikt hade inflationen i Sverige dock blivit lägre om vår valuta hade varit starkare.

Den svaga kronkursen har förbryllat många. Vår bytesbalans har under de senaste åren varit klar positiv och överskottet har därtill ökat under de senaste åren. Vår export har varit större än vår import. Hur hänger det då ihop med valutakursen.

Jo, valutamarknaden fungerar som vilken marknad som helst. Ju större efterfrågan ju högre pris och vice versa. Ju större utbud ju lägre pris och vice versa.

När vi ökar exporten ska exportvarorna betalas av köparna vilket ökar efterfrågan på svenska kronor och kronkursen stiger. När vi ökar importen måste vi sälja kronor och köpa utländsk valuta för att betala importvarorna och kursen sjunker. Är då exporten väsentligen större än importen så borde rimligtvis valutakursen stiga vilket den då inte har gjort fram till gångna årsskiftet.

Därtill ska man ha klart för sig att nationalräkenskaperna lämnar en hel del att önska. Stora mätfel förekommer. I vår förra krönika, Våra utrikesaffärer, visade vi att vårt bytesbalansöverskott sannolikt är betydligt större än vad som visas. Därmed skulle trycket uppåt på valutakursen varit ännu större.

En förklaring till den svaga svenska kronan är att svenskarna och inte minst våra pensionsfonder under lång tid har placerat sina sparade pengar i utländska aktier- och obligationer och då främst amerikanska. För att kunna göra dessa köp måste man skaffa utländsk valuta och därmed har man sålt svenska kronor. Resultatet blir att utbudet av svenska kronor har ökat och valutakursen har fallit. Dessa för valutan nedåtriktade krafter skulle då vara starkare än bytesbalansens uppåtriktade.

Man drar gärna paralleller med Norge som också under lång tid har haft en svag valutakurs. Deras starka oljeexport borde rimligtvis ha stärkt den norska kronan men samtidigt har oljefondens pengar i stor utsträckning placerats i utländska aktier och obligationer, främst amerikanska. Dessa placeringar har då ökat utbudet av norska kronor som därmed har sjunkit. Den norska kronan har fått en liknande utveckling som den svenska.

Allt detta gällde fram till det gångna årsskiftet då det började hända saker på valutamarknaden.

I början av januari fick du betala 11,50 svenska kronor för en euro men i fredags enbart 10,91 och för en dollar fick du i januari betala 11 svenska kronor men i fredags enbart 9,63.

Den svenska kronan har blivit starkare både mot euron och mot dollarn och den norska kronan har gått i samma riktning. Jämfört med tioårsperioden januari 2015 till januari 2025 blir nu effekterna de motsatta.

Utlandsresorna blir billigare och vid bensinmacken kan vi redan konstatera att priserna har sjunkit ganska påtagligt. Den här gången tror vi också att läroboken stämmer och de flesta importpriser kommer att hållas tillbaka och i vissa fall även sjunka. Kanske blir trycket neråt på priserna ännu kraftigare eftersom kineserna dirigerar om sin export från USA till Europa. Om kronförstärkningen håller i sig och kanske tilltar så kommer den svenska inflationen sannolikt att minska.

En effekt blir att exportindustrin kommer att möta motstånd. Valutakursen gör att det blir ett tryck uppåt på exportpriserna och lönsamheten i exportindustrin kommer på kort sikt att sjunka vilket vi sannolikt kommer att få se i de kommande kvartalsrapporterna. Som en följd kommer börskurserna i exportföretagen utsättas för ett tryck neråt.

En positiv effekt för exportindustrin på längre sikt blir att kreativiteten och innovationskraften tilltar och vi kommer att få mer konkurrenskraftiga produkter. Därtill sätter rationaliseringarna i gång och mindre konkurrenskraftiga företag måste dra ner eller kanske till och med stänga. Arbetskraften förflyttas till mer effektiva företag som kan bära högre löner. För inte ska vi väl konkurrera med låga löner. Den kreativa förstörelsen gör ont på kort sikt men gott på längre sikt.

Det händer mycket i omvärlden hela tiden och det är svårt att ha någon uppfattning om framtiden. Men anta att vi kommer att få de valutakurser som gällde för tio år sedan. Då kommer det att ske mycket stora förändringar och även förnyelse.

Vill du lämna en kommentar till dagens krönika? Klicka här.

25-05-04 Nr 18