Kommer dollarkursen fortsätta att falla?

Många tror det. Men vi är inte så övertygade om det. Man kan argumentera både för och emot. Oberoende av vilket så kommer dollarkursen att påverka oss och skapa förändring.

Internationellt brukar man värdera dollarkursen i förhållande till en korg med valutor för USA:s främsta handelspartners. För att underlätta har man skapat ett index för ändamålet – U.S Dollar Index (DXY).

Eurons vikt i DXY uppgår till 52 %, den japanska yenen till 14 % och det brittiska pundet till 12 %. Den svenska kronan ingår med vikten 4 %.

DXY står just nu i 100. Under de senaste 15 åren har dollarn stärkts kontra sina handelspartners från nivån DXY 75, som var den lägsta nivån under tidsperioden, till dagens DXY 100.

Studerar vi relationen till svenska kronan så fick du i fredags betala 9,71 kronor för en dollar. För 15 år sedan behövde du enbart betala 7 kronor.

Vi ser alltså att under de senaste åren har en dollar blivit 33 % dyrare för USA:s genomsnittlige handelspartner och för en svensk 39 % dyrare.

Under innevarande år har dollarn kontra den svenska kronan sjunkit från 11 till 9,71 kronor eller med 12 %. DXY har under samma tid gått ner från index 108 till 100 eller med 7 %.

Många tror nu att dollarn kommer fortsätta att försvagas. Vi själva är inte så säkra på det och låt oss granska vilka krafter som verkar i den ena och i den andra riktningen.

Utgångspunkten är att valutakursen eller priset på en valuta sätts som vilka andra priser som helst. Utbud och efterfrågan avgör. Ökar efterfrågan eller minskar utbudet så stiger priset. Minskar efterfrågan eller ökar utbudet så sjunker priset.

Utbud och efterfrågan på dollar bestäms av ett antal olika variabler och vi tänker då främst på:

• Bytesbalansen dvs skillnaden mellan export och import
• Gränsöverskridande investeringar och företagsförvärv
• Utländska portföljinvesteringar
• Räntenivåer
• Skuldsättning
• Tullar

Under många år har USA haft ett underskott i sin bytesbalans dvs man har importerat mer än man har exporterat. Normalt driver en negativ bytesbalans ner kursen eftersom en växande import gör att utbudet av dollar ökar. Därmed påverkas dollarkursen neråt.  

Andra länder har under många år förvärvat bolag och genomfört investeringar i USA. Detta har normalt stärkt dollarn eftersom de utländska aktörerna har efterfrågat dollar för att kunna betala för sina investeringar.

Stor påverkan har icke-amerikanska aktörers portföljinvesteringar i USA. I takt med att den amerikanska börsen har stigit kraftigt har investerare i andra länder köpt amerikanska aktier och obligationer. Inte minst pensionsfonder i olika länder har varit stora investerare. Resultatet har blivit att efterfrågan på dollar har ökat och kursen har drivits uppåt.

Skillnader i räntor har stor betydelse. USA har i regel haft högre räntor än andra större länder och har därmed lockat till sig kapital som därmed har ökat efterfrågan på dollar. Därmed påverkas dollarkursen uppåt.

USA har ökat sin skuldsättning kraftigt. Amerikanska företagsobligationer, bostadsobligationer och inte minst statsobligationer har ökat kraftigt i volym och har attraherat utländska investerare som har köpt med införskaffade dollar. Efterfrågan på dollar har därmed ökat och påverkat dollarkursen uppåt.

Införandet av amerikanska tullar minskar importen och importörerna säljer därmed mindre volymer av dollar. Dollarutbudet minskar och dollarkursen drivs uppåt.

Vi kan fortsätta att inventera olika variablers påverkan på efterfrågan och utbudet av dollar och därmed på dollarkursen. Den negativa bytesbalansen påverkar dollarkursen neråt men många andra variabler verkar i motsatta riktningen. Man frågar sig vad nettoeffekten blir. Sammantaget är dock förtroendet för dollarn helt avgörande.

Många påstår att förtroendet för USA och för dollarn håller på att minska. Därmed skulle USA få svårigheter med att attrahera utländska köpare av främst statsobligationer. Köparna är ofta utländska centralbanker som lägger de amerikanska statsobligationerna i sin valutareserv. Belackarna menar att ett minskat förtroende kommer att innebära att dollarn kommer att förlora sin status som ledande reservvaluta. Skulle så bli fallet kommer dollarn sannolikt att falla.

Vi tvivlar dock på att dollarns status som reservvaluta är hotad. Något starkt alternativ år svårt att hitta. Euron skulle väl vara alternativet men den europeiska obligationsmarknaden är begränsad och kan inte erbjuda det alternativ som dollarn erbjuder.

Visst kommer utgivande av europeiska försvarsobligationer göra att andra länder kan fylla sina valutareserver med europeiska statsobligationer men utbudet kommer att vara långt ifrån det utbud som amerikanska statsobligationer kan erbjuda.

Vår gissning är att dollarn kommer fortsätta att falla men att dollarns ställning som ledande reservvaluta kommer att kvarstå. Den som har stora innehav, direkt eller indirekt via fonder, i amerikanska tech-bolag bör dock ta sig en funderare. Risken är dubbel: fallande aktiekurs och fallande dollarkurs.

Den amerikanske presidenten har som sin uttalade uppfattning att dollarkursen är för hög och att den ska ned. Går utvecklingen inte i hans riktning är risken stor att han tar till åtgärder som skulle skada hela systemet.

Presidenten har redan krävt att Fed ska sänka styrräntan. Hans ekonomiske rådgivare har föreslagit att löptiden på vissa statsobligationer ska förlängas och räntan reduceras med kostnaden för USA:s försvarsgarantier. Skulle presidenten gå från ord till handling är risken stor att omvärlden tappar förtroendet för det amerikanska ledarskapet och för dollarn.

Rent konkret tror vi att avgörande för dollarkursen blir omvärldens villighet att köpa amerikanska obligationer och högt värderade tech-aktier. Om inte, då kan dramatiken bli stor. Bäst att söka skydd redan nu.

Vill du lämna en kommentar till dagens krönika? Klicka här.

Vill du läsa kommentarerna till förra söndagens krönika? Klicka här

25-05-10 Nr 19