Vätgas och tunga transporter

Att vätgas är framtiden för tunga transporter framstår alltmer tydligt. Och kanske ett alternativ för personbilen. Vi har återvänt till vätgasfabriken i Småland och låter oss inspireras.

I en tidigare krönika Vätgasfabriken i Småland beskrev vi hur åkeriägaren Thorbjörn Bennesved och hans kompanjoner håller på att bygga en vätgasfabrik i småländska Älghult. Vi har nu besökt Thorbjörn och beskådat hur markarbetena snart är klara. All utrustning är på ingående och han räknar med att kunna leverera gas i oktober 2022. Vi fick därmed anledning att fundera vidare på vätgasens framtid.

Upplägget ser ut som så att man framställer vätgas med hjälp av t ex grön vindkraftsel. Gasen komprimeras och hålls tillgänglig vid tankställen där fordon tankar grön vätgas. Fordonen innehåller bränsleceller som matas med vätgas och som genererar el som i sin tur driver motorer som sedan driver fordonet.

Thorbjörns åkeri utför timmertransporter med tunga lastfordon som i princip rullar dygnet runt fem dagar i veckan. Han ser inte alternativet med enbart elbatterier som realistiskt. Batterierna tar för lång tid att ladda, är alltför känsliga för temperaturväxlingar och är för tunga (två ton för en timmerlastbil).

Istället är det vätgas som är alternativet för timmerbilarna. Torbjörn gör en enkel kalkyl som visar på ekonomin för den enskilde åkeriägaren. När du transporterar timmer drar fordonet 5,5 liter diesel per mil. Dieselpriset ligger idag på ca 26 kr per liter. Kostnaden blir då 5,5 x 26 = 143 kr per mil. Motsvarande fordon med vätgas/bränsleceller drar 1,5 kg vätgas per mil. Idag ligger vätgaspriset på 88 kr per kg och kostnaden blir då 1,5 x 88 = 132 kr mil.

Visst finns det många risker. Priserna kan gå upp och ner. Inköpspriset för ett fordon med vätgas/bränsleceller vet vi inget om men det är sannolikt ganska mycket högre än för ett fossilfordon. En sak är dock klar. Grön vätgas släpper inte ut någon koldioxid och är inte, som elbatteriet, starkt miljöbelastande i sin tillverkning.

Entreprenörerna i Älghult är dock beredda att ta riskerna. Fabriken kommer att producera 100 kg vätgas per dygn och beräknas redan som pilotanläggning bli lönsam. Slår det hela väl ut ser Thorbjörn framför sig en betydligt större fabrik. Man är redan steget före konkurrenterna. Med hjälp av Uppvidinge kommun m fl har markfrågor och tillstånd ordnats med stor snabbhet och flexibilitet. Thorbjörn tror att andra kommuner av mer tätortskaraktär behöver minst två år innan de får spaden i marken.

Volvo Lastvagnar tror på vätgas/bränsleceller och satsar ca 7 miljarder kr på ett utvecklingssamarbete med Daimler Benz. Scania kommunicerar, något överraskande, en motsatt hållning och satsar på utveckling av batterier, som ju anses vara mer lämpliga för lättare fordon.

Volvo räknar med att kunna lansera tunga lastbilar med vätgas/bränsleceller under andra halvan av innevarande decennium. Men vätgasfabriken i Älghult kommer redan i år att leverera vätgas. Man frågar sig vilka som är kunderna. På den punkten blir Torbjörn hemlighetsfull men vi konstaterar att han hans åkeri kör lastbilar från Volvo och han har goda kontakter med utvecklingsingenjörerna på Volvo.

Med intresse noterar vi att även Jan-Erik Davidson, som är en av våra läsare och tillika fd. volvohandlare och ordf. för MRF-Kronoberg, också har besökt Bennesveds åkeri och ger stöd för tanken att vätgas/bränsleceller är ett klart alternativ till förbränningsmotorn i tunga fordon.

Tanken löper vidare. Toyota lanserar nu Mirai som är en personbil som drivs på vätgas. De utlovar att man ska kunna köra 65 mil på en tank med 5,6 kg vätgas. Kostnaden blir då 5,6 x 88/65 = 7,58 kr per mil. Mirai ska visst kosta som en Tesla Model 3. Så vätgas/bränsleceller kanske kan ge alternativet med enbart elbatterier en match. Mats Larsson, som är en annan av våra läsare och som har nästan 30 års erfarenhet från bildindustrin, har studerat Mirais produktspecifikation och kommer till samma slutsats.

En av de första Miraiorna i Sverige kommer att levereras till Älghult! Och det kanske blir fler.

Hela temat börjar nu bli så spännande att vi undrar vad det finns för företag som man skulle kunna investera i. Vi startar en research och återkommer. Förslag från läsarna är välkomna.

Noterat i veckan

Huspriserna fortsätter att stiga i USA (WSJ 22-06-22). I maj steg medianpriset på ett hus från 395 500 usd till 407 600 usd. Detta trots att räntan på 30-åriga bostadslån, som är vanliga i USA, hade stigit till 5,78 % från 3,45 % i början av året. Uppgången förklaras med att ekonomin fortfarande är het. Arbetslösheten är rekordlåg och lönerna har stigit rejält. I Sverige har vi den senaste tiden läst om fallande bostadspriser. Det kanske inte blir så illa och vi kanske bara får en pyspunka.

Det som tydligen avgjorde att Fed höjde sin ränta med så mycket som 0,75 % var att inflationsförväntningarna det kommande året hamnade på 5,3 % (WSJ 22-06-25). Man kan nog räkna med att om förväntningarna ligger kvar på den nivån så kommer en höjning med ytterligare 0,75 % i juli. Man undrar när Europeiska Centralbanken ska vakna men de har ju nu ånyo fått Italien att oroa sig över. Räkna med förnyad turbulens på börserna under sommaren.

De normalt så återhållsamma tyska stålarbetarna har avtalat om löneförhöjningar på 6,5 % från och med augusti (Tagesspiegel 22-06-21). Vi bör vara lite smartare i Sverige. Kanske läge för en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter och staten, oförändrade löner mot lägre skatter.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

22-06-26 No 25

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Magnus Thulin

magnus@thulin.se

4 reaktioner på ”Vätgas och tunga transporter”

  1. Imponerande att upptäcka denna smarta vätgasproducent. Tack för att ni delade denna nyhet som verkligen är spännande. För faktum är ju att för långsiktig förändring så är det bara ekonomiskt hållbara lösningar som kan hålla över tid. Spännande passning att skall man utveckla något industriellt så det vettigt att hålla till i mindre landsortskommuner som kan gå från ord till handling på kort tid. Till slut får man hoppas arbetsmarknadens parter och regering tänker i samma banor som ni föreslår! Snacka om konkurrensfördel i så fall

    1. Nils-Åke Thulin

      Ja, trots att verkligheten kanske inte är munter så har vi möjlighet att med förenade krafter påverka den. Vätgas vs elbatterier. Jag satsar på vätgas. Elbatterier är sannolikt en smärtsam återvändsgränd. Vad gäller ekonomin och konjunkturen så kan vi påverka själva om vi verkligen anstränger oss.

    1. Nils-Åke Thulin

      Ja, det är helt rätt. Verkningsgraden är låg och det är ingenjörernas argument emot. Upplägget bygger på att du producerar när det blåser mycket och elen på marginalen nästan är gratis. Det har ju faktiskt även hänt att priset varit negativt. Entreprenörerna har räknat på detta och tycks få kalkylen att gå ihop.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.