bear market

Festen är över…

Festen har varit alldeles för vild och har pågått alldeles för länge och nu är den sannolikt över. Frågan är hur kraftig baksmällan kommer att bli.

Vi har ju länge varnat för det som nu håller på att hända och vi är nu övertygade om att konsekvenserna blir omfattande. Baksmällan kommer sannolikt att få stort utrymme i framtidens böcker i ekonomisk historia. I vår analys om den framtida utvecklingen stödjer vi oss främst på följande åtta iakttagelser och resonemang:

  1. Av det klassiska penningteoremet, som vi refererade till för ett år sedan i Inflation, del 4, förstod vi att om efterfrågan på varor och tjänster väsentligen överstiger utbudet så får vi inflation. Efterfrågan har överstimulerats världen över samtidigt som covid och krig har begränsat utbudet. Resultatet blir, som vi nu får belägg för, överhettning och inflation. Därefter brukar recessionen komma.
  1. Vi har tidigare refererat till Larry Summers (ekonomiprofessor och f.d. rektor på Harvard, f.d. chefsekonom på Världsbanken och Clintons f.d. finansminister) och han gör en intressant iakttagelse (Eco 22-06-04). Han konstaterar att när USA tidigare har haft en inflation överstigande 4 % och en arbetslöshet understigande 4 % så har ekonomin överhettat och en recession har följt inom två år. Båda dessa trösklar har nu överskridits, med råge. I maj 2022 uppgick inflationen till 8,6 % jämfört med för ett år sedan. Motsvarande siffra för kärninflationen dvs. exklusive energi och livsmedel uppgick till 6 %. Arbetslösheten uppgick till 3,6 %.
  1. Flera marknadsaktörer varnar för en kommande nedgång i ekonomin, vilket inte är så vanligt eftersom de tjänar mer på en uppgående ekonomi och hellre promotar sådana bedömningar. Chefen för JP Morgan, Jamie Dimon, som tillhör en av de få bankchefer som klarade sig kvar i sin position efter finanskrisen 2008, varnar för en ”hurricane” och för oljepriser uppgående till 150-175 dollar (FT 2022-06-01).
  1. Yieldkurvan beskriver förhållandet mellan upplåningens löptid och avkastningen (yield) för olika löptider. Det mått som ofta används är relationen mellan avkastningen på tvååriga respektive tioåriga amerikanska statsobligationer. När kurvan är positiv dvs då det är dyrare att låna på lång tid än på kort tid då är det harmoni i ekonomin. Men när kurvan börjar bli mindre positiv eller tom bli negativ (dyrare på kort sikt än på lång sikt) då är det fara på färde. En negativ yieldkurva har historiskt ofta följts av en lågkonjunktur. Just nu är kurvan svagt positiv och har vissa dagar blivit negativ. Fortsatta räntehöjningar kommer sannolikt få kurvan att mer permanent bli negativ och en recession blir en sannolik följd.
  1. Börsen ligger ofta steget före konjunkturen vilket innebär att recessionen ofta inleds med en nedgång på börsen. Den svenska börsen, OMX SPI, har gått ner nästan 30 % sedan toppen i höstas. Motvarande nedgångar har skett världen över.

Anders Jonassson , en av våra läsare som har en förkärlek för teknisk analys, spådde i vår krönika Hur mycket ska börsen gå ner? den 15 maj att börsen skulle fortsätta att gå ner vilket det också har gjort med ca -8 %. Han grundar sitt resonemang på att om en rekyl uppåt kulminerar på en lägre nivå än förra toppen och den efterföljande rekylen neråt går under tidigare botten då är det läge för ytterligare nedgång. Just detta har hänt sedan den 15 maj och därmed förebådar teknisk analys ytterligare nedgång.

  1. Resultatutvecklingen påverkar börsen och därmed konjunkturen. Vi har ännu inte sett några större vinstnedgångar men halvårsrapporterna kommer nog att bjuda på en del tråkiga överraskningar.
  1. Enligt en enkät bland världens ledande ekonomiakademiker (FT 22-06-12) anser 70 % att  USA kommer att vara i en recession 2023.
  2. Vi konstaterar till slut att världens ekonomi nu har varit uppåtgående i mer är tio år. De flesta tillgångar som aktier, kommersiella fastigheter, bostäder, råvaror, skog, jordbruksmark etc har nått toppnoteringar. Någon sådan kraftig och lång uppgång har världen inte tidigare skådat. Historien visar att efter uppgång kommer nedgång.

En vanlig bias när man argumenterar för en hypotes, i detta fall att en recession är i antågande, är att man tar enbart upp faktorer som stödjer ens hypotes. Vi har försökt att hitta företeelser som verkar i andra riktningen men har svårt att hitta några sådana. En sådan är dock ett slut på kriget i Ukraina. Men hur sannolikt är det.

Vi konstaterar således att en baksmälla sannolikt väntar och frågan är hur den kommer att utveckla sig och hur allvarlig den kommer att bli. Vi återkommer. Eftersom utvecklingen nu tycks skena kan vi redan nu berätta att nästan alla våra likvida tillgångar står på lågavkastande inlåningskonto i bank. Hellre +0,75 % ränta än -50 %. Observera dock att vi inte lämnar några som helst finansiella råd.

Noterat i veckan

Europeiska Centralbanken, ECB, har haft krismöte i veckan. Italien har ju inte gjort tillräckligt för att få ordning på sina problem och räntan på italienska statsobligationer har stigit rejält på sistone. Risken är stor att Italien kommer skaka om euron igen. För säkerhets skull ordinerar ECB Italien en återställare i form av något så mystiskt som ett ”new anti-fragmentation instrument”. I klartext: tryckning eller upplåning av nya pengar för att hålla Italien under armarna som är ”to big to fail”. Sedan finanskrisen har Italien ökat på sin statsskuld med 20 procentenheter av BNP för att nu uppgå till ca 150 % av BNP. Sverige låg 2020 på ca 40 %. Vi har inte läst i media om att kursfallet i veckan skulle kunna sättas i samband med Italiens problem men det har nog marknaden förstått. 

Därtill kommer att i tyska media (Der Tagesspiegel 22-06-17) omnämns inte enbart Italien som ett problembarn utan även Grekland, Spanien, Portugal och tom Frankrike. Rubriken för den aktuella artikeln är ”Zentralbank befürchtet neue Euro-Krise”. Man undrar hur det ska gå när ECB ska höja sina räntor och Fed höja sina med 1,75 % före årets slut. ECB:s situation är inte avundsvärd. Å ena sidan måste man höja räntorna vilket ökar pressen på de sydeuropeiska länderna men å andra sidan måste man hålla ihop euron. Vi får antagligen uppleva ett drama av stora mått. Måtte det gå väl.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

22-06-12 No 25

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Magnus Thulin

magnus@thulin.se

4 reaktioner på ”Festen är över…”

  1. Lennart Berntson

    Hej
    Återigen en mycket intressant krönika. Här en fråga: hur påverkar klimatomställningen/klimatpolitiken konjunkturen? Kombinationen av a) begränsad fossil- och kärnkraftproduktion, b) ökad efterfrågan på el till följd av växande elbilsflotta, batteriproduktion, fortsatt digitalisering, delvis påbörjade storskaliga och elbaserade industriprojekt, c) i kombination med en ännu helt otillräcklig produktion av sol- och vindel – denna kombination måste väl bidra till stigande elpriser? Notera att låga energipriser varit en central faktor bakom Västvärldens tillväxt sedan den andra industriella revolutionen. Idag: höga energipriser i Väst och låga i Asiens tillväxtländer! Ekonomiska återverkningar?

    1. Nils-Åke Thulin

      Svårt att ha någon uppfattning om hur klimatomställningen påverkar ekonomi och konjunktur. Personligen tror jag att vi nu först måste igenom ett reningsbad som en rejäl lågkonjunktur innebär. Tar vi sedan klimatfrågan på allvar så måste vi nog igenom en rejäl investeringscykel. Kanske blir åter sparande en knapp tillgång vilket nog innebär stigande inflation och räntor. Ja, energipriserna kommer nog att stiga extra mycket men det sätter igång människornas kreativitet.

  2. Ja det ser inte bra ut. Inflationen späs på av att flera aktörer sannolikt passar på att höja priserna onödigt mycket. Den som handlar dagligvaror ser priserna stiga väldigt tydligt. I min butik har äggpriset stigit med 50% på en månad och köttet i charken med ca 30%. Lite koll på skäligheten i detta från statsmakten skulle inte skada. Globalt förstås ett mycket större problem med ökad fattigdom och svält.

    1. Nils-Åke Thulin

      Att mäta inflation är svårt. Jag funderar på att skriva en särskild krönika om detta. Det du tar upp upplever jag också. Dagligdags känns inflationen vara större än vad som uppges officiellt. Problemet ligger i att de som mäter inflationen väljer vikter i en varukorg och dessa vikter kan man ha delade meningar om. En vikt som är starkt underskattad är priserna på bostäder. Jag tror att SCB har en betydligt lägre vikt för bostadskostnader än vad man har i USA. Tål att granskas.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.