Hur mycket kan börsen gå ner

Hur mycket kan börsen gå ner?

Att börsen fortsätter att gå ner är vi ganska säkra på. Men hur mycket kommer den att gå ner och hur länge kan nedgången pågå? Dagsläget och historien avskräcker. Den som inte vill äventyra sina besparingar eller sin pension minskar sin exponering mot börsen.

Sedan bottenläget i början av 2009 till toppen i början av 2022 har stockholmsbörsen, OMXSPI, stigit med 340 %. Sedan årsskiftet har stockholmsbörsen gått ner med 25 %. Den amerikanska börsen har haft en likartad utveckling. Vi har i tidigare krönikor visat på att fundamenta talar för att börsen står inför en kraftig nedgång. Vad skulle då kunna trigga en sådan utveckling?

Vi har i ett års tid argumenterat för att världens regeringar har stimulerat för mycket och världens centralbanker har tryckt för mycket pengar. Vi ser resultatet i form av inflation. Den stora risken är nu att centralbankerna mer eller mindre tvingas till panikåtgärder.

Fed räknar med att fortsätta att höja styrräntan till ca 2,5 % inom ett år. De flesta finansiella aktörer vill inte att festen ska ta slut och håller med. Det finns dock andra som har en annan uppfattning. Deutsche Bank bedömer att den amerikanska styrräntan kommer att höjas till 5-6 %. Kenneth Rogoff (ekonomiprofessor vid Harvard, fd chefsekonom på IMF och rådgivare till Sveriges Riksbank) bedömer att Fed måste höja styrräntan till 4-5 %.

Amerikansk års-BNP

En företeelse som förtjänar ännu större uppmärksamhet är att Fed nu har upphört med att trycka nya pengar. Totalt har man laddat världensekonomin med 9 trillioner (tusen miljarder)1) dollar. Inom kort kommer man att övergå till att makulera pengar i takt om ca 90 miljarder dollar per månad. Man gör därmed något som man aldrig har gjort förut. För att få perspektiv på nolllorna kan det vara bra att känna till att en amerikansk årsbnp uppgår till drygt 20 trillioner dollar och en världsbnp till ca 85 trillioner dollar.

Låt oss gå tillbaka till 2013 för att hitta intressanta erfarenheter. Efter finanskrisen hade Fed tryckt upp pengar motsvarande ca 3 trillioner dollar. Den dåvarande Fed-chefen Ben Bernanke aviserade då att man skulle börja makulera pengar. Obligations- och aktiemarknaderna skakade ordentligt. Företeelsen fick namnet ”the taper tantrum”. Bernanke drog öronen åt sig, ångrade sig och tryckte istället upp 1,5 trillioner nya dollar. Detta kunde han göra eftersom inflationen då inte utgjorde någon fara. (investopedia.com/tapertantrum).

Idag är situationen en helt annan än 2013. Antingen väljer man att strama åt och därmed tygla inflationen alternativt låter man inflationen löpa amok. Båda alternativen ger sannolikt på kort sikt kraftigt sänkta börskurser. Långsiktigt är dock inflation positiv för nominella börskurser.

Marknadsolyckor

En annan trigger av en börsnedgång är otäcka marknadsolyckor. Lehman Brothers konkurs 2008 skapade en finanskris. Detta kom för många som en blixt från en klar himmel. Idag kan vi fantisera om vad som skulle kunna liknas vid Lehman.

Ett exempel på marknadsolyckor skulle kunna vara ett sammanbrott för kryptovalutorna som idag värderas till ca 1,5 trillioner dollar. Tesla skulle kunna vara ett annat exempel. Tesla värderas till 1 trillion dollar, att jämföras med Ford som värderas till 0,06 trillioner dollar. Ett annat orostecken är den amerikanska hedge-fondindustrin, som har en samlad värdering uppgående till ca 4 trillioner dollar, innehåller nog många framtida överraskningar. Exempelvis har Tiger Global, som är en av de stora fonderna backat nästan 50 % i år. (FT 22-05-10). Sannolikt kommer dock blixten från ett håll som vi idag inte har en susning om. Risktagandet i dessa fonder är dessutom rejält uppskruvade med belåning och derivat. Kanke uppgår till totala förlustexponeringen till tio gånger värderingen eller 40 trillioner dollar. Att använda uttrycket ”hedge” i sammanhanget får väl anses vara ett stort skämt.  Man kan bli mörkrädd för mindre.

En av våra läsare, Anders Jonasson, uppmärksammar oss på den tekniska analysen. Grovt förenklat skulle den utvecklingen på stockholmsbörsen kunna beskrivas som i figuren nedan.

Vi ser att toppen C är lägre än toppen A och botten D är kanske på väg att bli lägre än botten B. Erfarenheter från teknisk analys säger att en fortsatt utveckling, efter en eventuell rekyl uppåt till E, förebådar fortsatt nedgång. Anders varnar för en sådan utveckling och påpekar att många börsrobotar har ett dylikt mönster inprogrammerat och kan därmed bli självuppfyllande.

Historiska nedgångar

Hur mycket kommer då börsen att gå ner och hur länge kan nedgången pågå? Låt oss studera olika historiska nedgångar. Lehman- och IT-krascherna är de två senaste. Nedgångarna har i regel varit ca 40 % och de har pågått i ca två år. Lite olika beroende på vilket index du studerar. Exempelvis gick Nasdaq Composite, som innehåller många tech- och IT-aktier, ner nästan 70 % i IT-kraschen i början av 2000-talet.

Vi tycker att den nuvarande situationen påminner om IT-boomen och tar rygg för att börsen faller minst 50 % räknat från toppen i januari i år. Nedgången har nu pågått i drygt fyra månader och kurserna har gått ner ca 25 %. Därmed kan vi nog räkna med en ytterligare nedgång om drygt 30 % från dagens läge. Botten når vi kanske i slutet av 2023.

Uppgången har nu pågått längre än tio år. Ekonomierna har stimulerats mer än någonsin. Skuldsättningen, både den privata som den offentliga, har inte varit så hög som nu. Värderingarna av bolagen är höga. Därmed kan det kanske bli etter värre.

Vi tycker inte att det är relevant att jämföra med börskraschen kring 1930 men vi har ett väl så avskräckande exempel i modern tid. Den japanska börsen toppade kring 1990 och gick sedan ner ca 80 % under de kommande 20 åren. Dagens kursnivå i Japan är fortfarande lägre än 1990.

Noterat i veckan

Bank of England rapporterade att de i Storbritannien räknar med en inflation uppgående till 10 % i slutet av 2022.

Bitcoins kurs stod som högst i drygt 67 500 dollar i november 2021 och står i skrivandets stund i 30 500 dollar. På ca ett halvt år har således kursen sjunkit mer än 50 %. Vi tror dock att nedgången fortsätter i riktning noll. Kriminella, penningtvättare och envisa spekulanter kommer dock sannolikt att säkra ett visst värde.

22-05-15 No 20

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Magnus Thulin

magnus@thulin.se

  1. Notera att vi anglofierar. På svenska talar man ju om en miljard som tusen miljoner. Tusen miljarder blir sedan en biljon. Det svenska ordet miljard heter på engelska billion och det svenska ordet biljon heter trillion på engelska. Vi anglofierar och använder trillion i betydelsen tusen miljarder.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.