Iakttagelse 2 av Christian Fredrikson

Utgår ifrån att alla läst ”Svenskans” stora artikel i lördags (20 augusti 2022) om elproduktion, priser mm mm. Om nu det som står i artikeln är sant så kunde man ju ändå konstatera några saker värda att ha i minnet. Den hädangångne finansmannen Sten K Johnsson, någon minns kanske honom. Han hade bland annat ett bolag som hette Skåne Gripen. Före att han engagerade sig i näringslivet tillhörde han akademin i Lund. Sten höll då för studenterna i företagsekonomi (däribland mig) på gamla U-filialen i Växjö en föreläsning.  Måste varit någon gång 1977 eller 1978. Då yttrade han en devis som fastnat. Han sa att vad Sverige behöver som politiker är riktiga statsmän som klarar av att fatta svåra men nödvändiga beslut. I samma mening konstaterade han att sådana statsmän tyvärr inte längre finns, nu finns endast ”röstfiskare”. Vi kan väl konstatera att så där väldigt mycket har de facto inte hänt på den fronten sedan dess. Tyvärr gick Sten K Jonsson bort alldeles för tidigt. Stötte på honom i början av 2000-talet i ett investerarsammanhang. Då fick jag intrycket att han utgjorde ett dygdemönster som investerare. I varje fall i just det sammanhanget som då var aktuellt. Tyvärr valdes slutligen en annan investerare – tyvärr får man säga då denne visade sig senare vara Stens raka motsats… Det om investerare, politiker och röstfiskeri.

Tillbaka till ”Svenskan” och artikeln om elproduktion mm. Den skulle kunna sammanfattas så här:

  1. El-marknaden (från ax till limpa) är komplex, minst sagt, och det är inte två kranar som skall skruvas på för att uppnå perfekt balans utan vi pratar om ett helt system eller nätverk med flertalet noder som ska koppla perfekt. Dessutom ett system som alltid har påverkats och fortsatt att påverkas dagligdags av klåfingriga politiker och klimataktivister och diverse egenintressen. Den perfekta balansen ges aldrig en chans att uppnås utan blir hela tiden utsatt för diverse för stunden populistiska idéer och fantasier. Man säger och gör precis som det passar just här och nu. Ingen ”röstfiskande” politiker funderar över helheten.
  2. Vår framtid kräver att oerhört mycket mer el produceras jämfört med idag. Artikeln anger en fördubbling vilket jag antar är en underdrift. Vi är idag och kommer även i en framtid att vara helt beroende av tillgången på el och då framför allt billig el. El blir som vatten – en basal nyttighet, absolut nödvändig för mänsklig överlevnad. Allt, med betoning på allt, drivs i framtiden av el.
  3. Sedan länge har vi konstaterat att på grund av klimatmässiga orsaker bör el produceras hållbart och fossilfritt. Olja, gas, ved, kol och liknande el-råvara måste fasas ut.
  4. Då återstår som el-råvara sol, vind, våg, vatten och kärnkraft. Det är i varje fall det vi känner till idag och som vi vet fungerar idag.  
  5. El prissätts som vilken vara som helst, glass, smör eller tvål eller el, spelar ingen roll. Det är som ni på Marketz visat tidigare klassiskt utbud och efterfrågan som gäller och priset blir vild brist på el det högsta som någon vill betala (se Marketz krönika 2022-05-08 och 2022-08-07).
  6. Sverige har ett generellt stort el-överskott och exporterar el. Endast under 5 dagar 2021 var vi nettoimportör. Ju större elöverskott vi har i Sverige desto mer el kan vi exportera vilket betyder att våra exportelkablar är överfulla vilket i sin tur leder till billig el i södra Sverige.
  7. Varför elen blir billig i Skåne när vi exporterar mycket el beror på att vi producerar mer el än vad exportkablarna klarar av att överföra. Då uppstår en ”lastbilskö” på Öresundsbron fullastad med elektricitet som står helt still varför de lastbilar lastade med el som står sist tvingas vända tillbaka till Malmö för att hinna sälja sin el före den försvinner. Vi kan som bekant inte lagra el utan den måste förbrukas i samma sekund som den produceras. Producerar vi mer el än vad vi klarar att exportera frikopplas södra Sverige från Nordpool och priset på el sjunker i Skåne. Glassen smälter om vi inte säljer den nu, alltså sjunker priset om vi har mycket glass som riskerar att smälta.
  8. Med det sagt så konstateras att om de fyra kärnkraftverken som numera är nedlagda funnits i drift 2021 så hade priset på el i Skåne varit ca hälften av vad som betalas idag.
  9. Det verkar som artikelförfattaren tillsammans med artikelns experter får lite ångest när man börjar prata om effektskatten och varför vi ändå la ned fyra kraftverk. Å ena sidan säger de att vi idag utan Ringhals och Oskar producerar mer el än vad vi producerade med dessa. Man konstaterar dock att effektskatten ledde till en kraftig vindkraftverksutbyggnad som i princip ersatt Ringhals och Oskar. Det man inte säger är att Ringhals och Oskar var placerade i södra Sverige och de stora vindkraftparkerna ligger i norra Sverige där ingen elproduktion behövs. För att systemet skulle fungera perfekt skulle vi alltså satt upp alla vindsnurror runt Varberg och Oskarshamn, kanske ett par tusen. Sådana statsmän, beredda fatta det beslutet, fanns inte då och inte nu heller utan endast ”röstfiskare” vars enda mål var att lägga ned ATOMkraftverk.
  10. Det är alltså vetenskapligt klarlagt att vi måste minst fördubbla vår elproduktion och det är också vetenskapligt klarlagt att den ökade elproduktionen till största delen måste bedrivas i södra delen av Sverige där elen i huvudsak kommer att förbrukas. Detta sagt oaktat batterifabriker och fossilfria stålverk.
  11. En annan sak som artikeln i ”Svenskan” sätter fingret på är balansering och säkerhet. Om vi nu i en framtid kommer bli helt beroende av tillgången på el så måste också den tillgången säkras och garanteras. All dimensionering måste alltså fördubblas eller kanske tom tredubblas alternativt kan man tänka sig olika balanseringssystem som jämnar ut förbrukningen av el. Ett sätt att säkra leveransen av el är att ha planerbar produktion. Har du mycket solel- och vindelproduktion måste leveranssäkerhetsmarginalerna öka betydligt. Vid haverier eller för den delen traditionella serviceåtgärder och reparationer hos elproducenten eller nedblåsta kraftledningar eller vindkraftverk så måste el-transporten kunna ersättas och eller ledas om. Vi dessa tillfällen måste allt kablage vara dimensionerat för att detta ska kunna låta sig göras. På samma sätt måste också elproduktionen ständigt ligga på en sådan nivå att det behövda uttaget kan garanteras. Så länge man inte har lösningar för att lagra el i större omfattning måste således en viss överproduktion ske. Balansering och säkerhet handlar mycket om att el måste ständigt finnas tillgänglig. Saknas el ena dagen spelar det ingen roll att vi har dubbelt så mycket el nästa dag. Hög och jämn tillförsel är det som gäller, ständigt.
  12. Något som också påpekas i artikeln är behovet av reglerbar produktion, dvs produktion som man kan slå på och slå av efter behov. Kärnkraften är planerbar men inte reglerbar. Det är däremot vattenkraften och all fossileldad (olja gas osv) produktion. Biogas eller vätgas är ett alternativ för reglerbar produktion. Ett annat sätt är som sagt lagringslösningar.
  13. Avslutningsvis och något som artikeln inte tar upp men som jag kan se som väldigt viktigt : Idag slåss politikerna om hur storförbrukarna i Skåne (läs södra Sverige) skall kompenseras för det höga priset på el. Svenska kraftnät har, sägs det, erhållit ca 60 mdr på grund av de flaskhalsar vårt överföringsnät har vilket drivit upp priset. Hälften av detta vill politikerna återföra till storförbrukarna. Inte särskilt effektivt, menar jag. Det skulle sannolikt leda till att man slutar spara, brukar funka så när någon annan betalar. Bättre vore om det man dragit in ”för mycket”  via flaskhalsar och inte minns en ökad momsbelastning på el och fordonsbränsle, bör ges åter som ett riktat investeringsbidrag till de fastighetsägare som värmer upp sina hus med direktverkande el. Ekonomiskt för landet borde det rimligen vara en enorm uppsida om dessa fastigheter kunder övergå till vattenburen värme helst levererad via fjärrvärmenätet men också via olika värmepumplösningar (bergvärme mm). Staten borde alltså ta ansvar för det man tidigare felaktigt sponsrat.
  14. Artikeln berör detta delvis då man anger att kortsiktigt är energieffektivisering det som ger bäst betalt. En effektivisering om 5 % i Europa ger lika mycket effekt som att trefaldiga utbyggnaden av all förnybar elproduktion i Europa.

2022-08-26

Christian Fredrikson, Stockholm

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.