Att trycka pengar är inte ofarligt

Trycka pengar – hur då?

För hushållsekonomin är begreppet att trycka pengar helt främmande. När pengarna är slut så är de slut. För banker, centralbanker och andra banker, som opererar på kreditmarknaden, gäller andra villkor. För gemene man är detta svårt att förstå. Vi försöker förklara.

En av bankernas viktigaste uppgifter är att låna ut pengar till privatpersoner, företag och offentliga inrättningar t ex kommuner. Det är lätt att förstå att om jag sätter in 100 000 kr på ett bankkonto så kan banken låna ut dessa 100 000 kr till någon annan. Detta är inte att trycka nya pengar eftersom de redan existerar.

Studerar man en banks balansräkning ska man finna att utlåningen är mångfalt större än inlåningen. Banken har således rätt att trycka pengar. Förr i tiden trycktes det sedlar men nu för tiden är det ettor och nollor i en dator. Bankerna kan i teorin trycka hur mycket pengar som helst men det är inte hållbart. Därför reglerar riksdag, regering och centralbank hur mycket pengar bankerna får låna ut.

Centralbanken kan trycka pengar

Centralbanken – Sveriges Riksbank, ECB, FED och andra – kan trycka pengar på ett annat sätt. De köper finansiella instrument av andra aktörer på marknaden t ex banker, hypotekskassor och pensionsfonder. De vanligaste finansiella instrumenten i sammanhanget är statsobligationer, företagobligationer, bostadsobligationer och t o m aktier. Vi tar ett exempel. Anta att Riksbanken köper statobligationer av en pensionsfond och finansierar detta med nytryckta pengar. Pensionsfonden erhåller pengar i ersättning och kan för dessa köpa t ex bostadsobligationer, som i sin tur finansierar gemene mans bostadsköp och därmed är pengarna ute i omlopp.

Man kan mäta hur penningmängden utvecklas över tiden och man använder då ett mått som kallas M2 som inkluderar sedelmängden plus all inlåning i banker och andra finansiella institutioner. I USA, liksom i flera andra länder, ökade M2 i ganska beskedlig takt före pandemin med ca 5 % per år och uppgick i början av 2020 till ca 15 500 miljarder usd.

FED köpte statsobligationer

Pandemin slog till och för att stimulera ekonomin satte FED igång att trycka pengar i stora mängder. Under ca 1,5 år ökade M2 från ca 15 000 till 21 200 miljarder usd dvs en ökning med mer än 40 % på ett och ett halvt år. FED köpte bl a statsobligationer i stora mängder och möjliggjorde därmed för Biden att dela ut s k helikopterpengar till alla medborgare.

Motsvarande ökningar av penningmängden skedde världen över. I Tyskland fick man kalla kårar och återkallade minnet av hyperinflationen på 20-talet då man transporterade pengar i skottkärror.

Vad FED och andra centralbanker har sysslat med kallas Quantitative Easing, QE, dvs centralbanken har ökat kvantiteten pengar, man har trycket nya pengar. Även FED-chefen har nu insett att man gått för långt och startar en s k tapering dvs en neddragning av obligationsköpen till att helt upphöra i mars 2022. Därmed förbereder man en första räntehöjning kanske redan under våren 2022.

Att trycka pengar inte ofarligt

I Inflation, del 4 stiftade vi bekantskap med det klassiska penningteoremet som visar att när du i praktiken ökar penningmängden mer är du kan öka BNP så får du inflation. Med ovanstående siffror visar teoremet på en inflation på 20-30 %. Sedan är frågan om hur man beräknar inflationen. Normalt brukar man använda konsumentprisindex. Men i detta index ingår priserna på bostäder enbart i begränsad omfattning. Ej heller ingår priserna på de företag som varit  föremål för företagsförvärv, som liksom bostäder har stigit kraftigt i pris. Ej heller ingår de perversa kurshöjningarna av olika kryptovalutor.

Nu senast uppmättes inflationen i USA till 6,8 % som sannolikt underskattar den verkliga inflationen. Därtill kan man sannolikt räkna med tidsförskjutningar mellan penningmängdsökning och faktisk inflation. Vi får se var vi hamnar till slut. En sak är klar: Det som pågår är ett historiskt experiment av mycket stora mått som kan få mycket långtgående konsekvenser.  

Så det där med att trycka pengar är kanske inte så ofarligt och vanligt hushållsekonomiskt tänkande kanske inte så fel.  

21-12-19

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se 

Magnus Thulin

magnus@thulin.se

1 reaktion på ”Trycka pengar – hur då?”

  1. Skulle gärna vilja veta hur ni menar att riksdag, regering och centralbank kan reglera hur mycket pengar bankerna får låna ut och vilka verktyg de har att göras detta!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.