Energikris – kan vi få det i vinter?

Energikris – kan vi få det i vinter?

En eventuell energikris kommer att få omfattande mänskliga och ekonomiska konsekvenser, därför ger vi oss på detta tema. Sverige och flera andra länder tar mycket stora risker med sin energiförsörjning. Nedstängningen av kärnkraftsreaktorer har reducerat elproduktionen vilket i sin tur därtill har skapat sämre ”tryck i ledningarna” som i sin tur skapat reducerad överföringskapacitet från norr till söder. Vi börjar med lite fundamenta.

Sveriges elproduktion 2020 (Källa: Energimyndigheten) uttryckt i TWh (terrawattimmar) och jämförelse i procent med 2019:

Vattenkraft   71 TWh  + 10 % jämfört med 2019

Kärnkraft   47       – 27 %  

Vindkraft   28     + 39 %

Värmekraft   13     – 18 %

Totalt 159     – 4  %

Nedstängning av kärnkraft – Bidrar det till en eventuell energikris?

Vi konstaterar att elproduktionen har minskat främst beroende på nedstängning av kärnkraft-reaktorerna Ringhals 1 och 2. Reaktorerna 3 och 4 kommer att drivas vidare. Nedgången av kärnkraften kompenseras främst med uppgången för vindkraft och även med vattenkraften. El från solkraft finns inte med i sammanställningen och anses väl idag vara negligerbar.

Samtidigt kan vi konstatera att elanvändingen uppgick till 134 TWh vilket innebar att vi samtidigt importerade 12 TWh och exporterade 37 TWh. Produktionen blev således 

134-12+37=159 TWh. 

Så långt ser ju allt bra ut men problemet är att elen ska vara tillgänglig på den plats där den behövs och när den behövs. Eftersom två kärnkraftsreaktorer har stängts i Barsebäck och två i Ringhals måste mer el överföras från kraftverken i de norrländska älvarna och från vindkraftverken. Vi blir således beroende av att vattenmagasinen i norr är välfyllda vid behov och vinden blåser när det behövs. Därtill måste vi ha överföringskapacitet från norr till söder. 

Mer lokalt producerad energi

Försörjningen med el tycks vara säkrad trots ovanstående svårigheter men till priset av mycket högre elpriser som bl a bestäms av gaspriserna och priserna på utsläppsrätter på kontinenten. Prisfrågan släpper vi i den här krönikan och återkommer eventuellt till den. Vi kan således för stunden konstatera att elförsörjningen säkras även om vi grinar illa när vi får elräkningen. 

Vi är dock rädda för att vi tangerar en energikris. Det har i olika sammanhang nu framkommit att den teoretiska överföringskapaciteten på ledningarna från norr till söder enbart är just teoretisk. I praktiken fungerar det så att du hela tiden måste tillföra el från kraftfulla generatorer längs med ledningarna från norr till söder för att skapa ”tryck i ledningarna”. Därmed förhindras systemet att bryta samman. Eftersom Barsebäck och Ringhals 1 och 2 har stängts ner har vi färre kraftfulla generatorer längs med ledningarna och därmed mindre ”tryck i ledningarna”. För att minska risken för sammanbrott måste man minska mängden överförd el från norr till söder.

De två kärnkraftreaktorerna i Barsebäck stängdes 1999 och 2005 och därmed tog man bort en produktionskapacitet på 1 200 MW som producerade ungefär 7 TWh på ett år. Ringhals 1 och 2 stängdes 2019 och 2020 och därmed tog man bort en produktionskapacitet på 1 800 MW som producerade ungefär 10 TWh på ett år. 

Kalla vintrar och dåligt med vind kan skapa energikris

Risken för en energikris förstärks av att nedläggningen av kärnkraftreaktorerna har medfört reducerat ”tryck i ledningarna” från norr till söder. Vi är osäkra på hur stor denna reduktion är men den är högst betydande. (Källa: Jan Blomgren: Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning). Blomgren talar om en reduktion av överföringskapaciteten från norr till Mellansverige med kapaciteten hos ett kärnkraftverk och från Mellansverige till södra Sverige med ytterligare minst ett kärnkraftverk. Den så omtalade Sydvästlänken skulle visserligen ersätta produktionen från Barsebäck men på grund av för dåligt ”tryck i ledningarna” reduceras överföringskapaciteten från 1 200 MW till 800 MW 

En energikris kan utlösas av att vi får en riktigt kall vinter med lite vind. Elpriserna kommer naturligtvis att rusa men vad värre är att vi kan få elbrist. I bästa fall uppstår det inte något problem i något gammalt ställverk från 60-talet som det gjorde i Stockholm i november i år. I värsta fall kan myndigheterna besluta om nedstängning av vissa storförbrukare t ex olika fabriker eller kanske tidvis rent av vissa landsändar. Östermalm klarar sig nog men den skånska landsbygden  ligger nog pyrt till. Det kommer att göra ont men det kan nog hanteras. 

En riktig energikris uppstår först i nästa steg. Vi har då inte några marginaler och Gud förbjude att det blir spänningsfall på någon ledning från Norrland och de kvarvarande reaktorerna i Ringshals inte kan leverera tillräckligt ”tryck i ledningarna”. Om det värsta skulle hända så tvingas myndigheterna att utan varsel i panik stänga ner elförbrukning. Då gäller det att sjukhusen har sina reservaggregat i trim och det kanske de har. Värre är det med landets äldreboenden. Drygt 600 äldreboenden (Källa: SR 21-11-04) saknar reservkraft. Det är ju mer än en månad sedan detta avslöjades så landets kommunalråd har väl ordnat med reservaggregat vid det här laget. Och vi andra får frysa.

Beslutsfattare måste agera omgående

Vi föreslår att berörda beslutsfattare redan nu börjar förbereda samhället på en energikris. Exempelvis föreslår vi att myndigheterna redan börjar förhandla med tänkbara ”nedstängnings-kandidater”, att befolkningen förbereds på ett katastrofscenario, att en omfattande elbesparingskampanj genomförs och att sjukhusdirektörer och kommunalråd säkrar att alla vårdbehövande människor som är beroende av eltillförsel för sin överlevnad tillförsäkras detta.

Vi är verkligen inte några vänner av kärnkraft. Vi tror att riskerna under drifttiden är alldeles för stora för människan att hantera och att under nästan evinnerlig tid säkra avfallet framstår som utopiskt.

Vi har ett påtagligt dilemma. Vi får se om vi på kort sikt klarar oss utan de nedstängda reaktorerna i Ringhals. I värsta fall inte. På längre sikt är det svårt att se hur vi ska klara elförsörjningen utan kvarvarande kärnkraft och nyetablerad sådan. Ska vi dessutom dubblera elförbrukningen så blir det ännu svårare. Vindkraft och solenergi i all ära men för att man ska säkra ”tryck i ledningarna” så måste man ha planerbar energi dvs vattenkraft och kärnkraft. 

Vår slutsats är att vi på kort sikt antagligen får leva med mycket volatila elpriser och vara beredda att betala mycket höga priser när det inte blåser och att vi får förbereda oss på överraskande strömavbrott.

Vi tror att vi är rätt på det men känner oss lite ute på hal is. Vi är därför tacksamma om läsare, som har en starkare bakgrund i elektroteknik än vi, kommer med inspel.

2021-12-12

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin

Magnus Thulin

magnus@thulin.se

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.