Prepperns vardag och finlands beredskap

Prepperns vardag

I veckan kunde man läsa att Finland som land är främst bland preppers. Finska myndigheter har en stor beredskap om krisen kommer. Tyvärr tror vi att vårt eget MSB är bättre på att utreda än att verkställa och därmed drar vi slutsatsen att vi som individer måste ta egna initiativ.

I veckan tog vi emot 5 m3 bokved (ursprung: osäkert, men kanske söder om Ystad) till vårt beredskapslager på Österlen. Veden kostade 600 kr per m3 plus 300 kr för transporten. Vedhandlaren var mycket stressad av alla beställningar och påpekade hur svårt det var att få tag på timmer och hur mycket fordonsbränslet hade stigit.  Vi beställde vår ved för en vecka sedan och dagspriset har nu stigit till 650 kr per m3 och transporten har han nyligen tvingats höja från 200 kr till 300 kr. Ögonen rullar på honom när vi frågar hur mycket veden kommer att kosta till hösten.

Vi tänker på det klassiska penningteoremet som säger att M x V = P x Q. Se Inflation, del 4. Inget är ju så praktiskt som en god teori.  M står för penningmängden, V för pengars omsättningshastighet, P för priserna på alla varor och tjänster och Q för kvantiteten på alla varor och tjänster som produceras. Vi har tidigare varnat för att inflationen kommer att stiga eftersom penningmängden M har ökat kraftigt. Vad som nu har tillkommit är att utbudet Q begränsas på grund av pandemi och krig. Lite populistiskt kan man säga att det är för mycket pengar som jagar får få varor. Resultatet blir ännu värre inflation vilket illustreras av vedmarknaden på Österlen.

Inflationsfaran

Som ytterligare lök på laxen konstaterar vi att producentpriserna har stigit med 19,3 % under det senaste året. Förr eller senare påverkas konsumentpriserna. FED har nu till slut börjat inse inflationsfaran och har nyligen höjt räntan med 0,25 % och förutser ytterligare sex höjningar under året. Därmed planeras räntan i USA att höjas med 1,75 % och kanske mer.

Här hemma fortsätter Sveriges Riksbank sin törnrosasömn. De tycks ej heller bli stressade av att landets löntagare får negativa reallöner i år och av vad det innebär för löneglidningen och nästa års löneförhandlingar. Inte är det väl så att riksbankschefen Stefan Ingves satsar på en ny mandatperiod och försöker vara så bekväm som möjligt för politikerna. Jämför med FED-chefen Jerome Powell. När han fick förnyat förtroende, men först då, lade han om strategin från att vara stimulerande till att bli åtstramande.

I veckan kompletterade vi också beredskapslagret med diesel. Vi inhandlade två st av bristvaran bränsledunkar på Biltema och fyllde dessa med 50 l diesel. För våra läsare i utlandet kan vi berätta att dagspriset var 26,27 kr per liter. Därmed ligger vi högst i Europa vad gäller diesel.

Yieldkurva

Det påstås från visst håll att bränslepriserna är riggade och att oljebolagen tar ut högre priser i Sverige än annorstädes. Vi är angelägna om att vara sakliga och håller på att utreda denna fråga. En sak vågar vi dock på sakliga grunder påstå nämligen att den s k reduktionsplikten eller inblandningen av biobränsle är på gränsen till självbedrägeri. Men det är ju som att svära i kyrkan.

Det finns även andra konstigheter på energimarknaden. Det påstås, med fog tror vi, att det förekommer inslag av manipulation av elpriserna. Det har förekommit och omständigheterna talar för att det förekommer.

Veckan som gått har också visat exempel på en negativ yieldkurva dvs att korta räntor är högre än långa. Inflationen och räntehöjningarna innebär sannolikt att yieldkurvorna kommer att bli ännu mer negativa. Historien visar att negativa yieldkurvor förebådar lågkonjunktur. Hemska tanke för investerarna som nu har levt i den bästa av världar i 13 år. Men upp stiger solen och ned faller allt regn.

Vi har många uppslag till kommande krönikor och vi återkommer om bränslepriser, elpriser och om yieldkurvan.

Förra krönikan Betan och solen väckte en hel del respons. Urban Hellner hävdar att det är alldeles för optimistiskt att tro att solpanelens effekt kan höjas utan signifikanta tekniksprång. Vi är ju inte några ingenjörer men som ekonomer lockas vi av tanken på att man kan höja effekten. Dagens paneler har en effekt på 0,15 – 0,20 kW per m3 samtidigt som solens strålar träffar panelen med 1 kW per m3. Den låga verkningsgraden borde stimulera ingenjörens kreativitet och lyckas hen så revolutioneras energimarknaden.

Vi uppmärksammade också att många solpanelanläggningar nog inte fungerar om man inte har tillförsel av extern el. Urban påpekar att detta kan enkelt lösas med en UPS (Uninterruptable Power Supply).

Urban drar också en lans för vattenbaserade solceller. När solen värmer vattnet ackumulerar han i sin ackumulatortank. Genom värmeväxling får han varmt tappvatten och varmt vatten i husets golvvärme. Till saken hör att Urban och hans hustru har sitt hus i Italien och lösningen kanske inte är helt optimal för vårt något kyligare och solfattigare klimat. Han lovar att rapportera resultatet. Vi tror att det ekonomiska utfallet blir lysande samtidigt som vi frågar oss varför italienarna i så stor utsträckning förlitar sig på sina gaspannor med gas från Ryssland.

Det händer att våra krönikor inte når våra läsare. Om det skulle hända ber vi dig kontrollera dina spammejl. Alternativt att du följer Marketz.se på Twitter, LinkedIn och/eller Facebook.

22-04-03 No 14

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Våra senaste krönikor

Hur höga kommer räntorna bli

Hur höga kommer räntorna bli?

Sannolikt återstår ett antal höjningar. Från dagens nivå på 2,5 % kan den svenska styrräntan gå ytterligare två procent och kanske hamna på 4,5 %. …

Läs mer →
Klimatet är vår ödesfråga

Klimatet är vår ödesfråga

Privatekonomi är vårt fokus och då gäller det att hålla reda på vilka förändringar som inträffar i vår omvärld. Klimatförändringen är sannolikt den företeelse som …

Läs mer →
Elräkningen har kommit

Elräkningen har kommit

Vi kan ana stora samhällsförändringar bara genom att studera vår elräkning. Arrogans och populism dominerar tyvärr världens energipolitik. Det är kanske dags att fundera i …

Läs mer →
Smålänningar i Indien

Smålänningar i Indien

Vi fortsätter att berätta Christer Nilssons historia. Helt orädd startar han upp ett nytt projekt som vi uppfattar vara mycket riskfyllt. Han ger sig in …

Läs mer →

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *