finansvärlden

Vilka kan man inte lita på i finansvärlden?

Det visade sig att ett ratingföretag kunde man inte lita på. Det har gått några år men är det annorlunda nu? Vi studerar vad som hände och sedan får var och en bedöma vilka man kan lita på. Först repeterar vi dock våra kunskaper om kreditrating.

Ett ratingföretag arbetar främst med att bedöma kreditvärdigheten för länder, kommuner och företag men även för enskilda obligationslån. På den globala finansmarknaden finns det tre stora aktörer; S&P (Standard & Poor´s), Moody´s och Fitch. Den som vill bli kreditvärderad anlitar, mot arvode, någon eller några av dessa aktörer. Redan här kan man börja dra öronen åt sig. Den som ska bli betygssatt betalar den som ska betygsätta.

Kreditbetyget eller kreditratingen

S&P kan tilldela kreditbetyget eller kreditratingen AAA, AA+, AA, AA-, A+, A, A-, BBB+, BBB eller BBB-. Skalan är fallande. AAA motsvarar mycket väl godkänt och BBB- godkänt men inte mer. Därefter fortsätter skalan med BB+ plus ett antal ytterligare steg i skalan som slutar med D (=default).

Får man betyget D så har man således ställt in betalningarna. De andra ratingföretagen har i stort liknande skalor men med lite olika beteckningar. För enkelhetens skull använder vi oss uteslutande av S&P:s skala.

Den första delen av skalan, AAA till BBB-, kallas investment grade och den andra delen av skalan, BB+ till D, brukar kallas speculative grade eller junk. Kreditbetyget påverkar starkt vilken ränta som den bedömde får på sina lån. Ju bättre betyg desto lägre ränta. Viktigt är också att vissa finansiella aktörer som t ex vissa pensionsfonder enbart får äga aktier eller obligationer i företag som tillhör investment grade dvs har betyget minst BBB-. Just betyget BBB- har extremt stor betydelse eftersom man då ligger på gränsen till junk och kan riskera att nedgraderas.

Likadant är det med BB+ eftersom man då anses var junk men tangerar investment grade. Ratingföretagen gör kontinuerligt uppdateringar av utdelade kreditbetyg. I dåliga tider sker ofta nedgraderingar från investment grade till junk. Man brukar tala om fallen angels. I goda tider sker ofta uppgraderingar och betygen kan ofta gå från junk till investment grade. Marknaden uppskattar inte en fallen angel; kursen sjunker och om vi talar om obligationer så stiger räntan.

Kreditbetyget AAA

Konungariket Sverige och Tyskland är exempel på länder med högsta kreditbetyget AAA vilket innebär stark kreditvärdighet och låg ränta på obligationslån. USA har betyget AA+ som således är näst högsta betyg.

Italien har å andra sidan BBB- och sannolikt gör tillhörigheten till euron att landet kan distansera sig från junk. Landet måste dock betala 3,5 % på sina tioåriga statsobligationer som kan jämföras med Tyskland som ligger på nivån strax under 1 %. Skillnaden mellan den italienska och den tyska räntan är ett exempel på den s k spreaden som i det här fallet är ca 2,5 %. I samband med eurokrisen i början av 00-talet låg spreaden tidvis på 5 %. Skulle Italien åter igen hamna i svårigheter skulle spreaden fara i höjden. I en dylik situation skulle Italien sannolikt bli försatt i statsbankrutt och den enda räddningen blir att den Europeiska Centralbanken, i ren självbevarelsedrift, träder in och räddar den fallna ängeln.

Låt oss nu istället reflektera över kreditrating av företag och belysa med hjälp av några exempel. Vi har tidigare skrivit om SBB, Samhällsbyggnadsbolaget, som under de senaste åren med lånade pengar byggt upp ett mycket stort fastighetsbestånd. Företagets totala upplåning uppgår till nästan 100 miljarder kr varav en stor del är obligationslån. Företaget har blivit starkt ifrågasatt på marknaden under året och har bl a blivit beskyllt för tveksam ekonomisk redovisning. Därtill har stigande räntor gjort att företagets ekonomi blir alltmer ansträngd. SBB:s kreditbetyg är BBB- och företaget kämpar hårt för att få behålla sitt betyg och säljer bl a av fastigheter på löpande band. Risken är stor att de nedgraderas till junk.

Betalade 1,4 miljarder dollar i böter

Ett hårresande exempel är krisande Evergrande, Kinas största fastighetsutvecklare. För ett år sedan tilldelade S&P kreditbetyget CCC som är snäpper över D. Företaget har i stor utsträckning finansierat sig i dollar på den internationella finansmarknaden och kursen på deras obligationer har gått ner med ca 92 % (WSJ 22-07-21).

Vi förstår således att ratingföretagen är extremt viktiga för länder och företag. Stora pengar står på spel och det gäller för de konsulter som tar fram kreditbetygen att vara helt omutbara. Historien visar tyvärr att det inte alltid varit så. Vi uppmärksammar en historia som är besvärande för S&P.

Under en tid före lehmankraschen 2008 hade S&P som konsult medverkat till att konstruera obligationer som när kraschen briserade var näst intill värdelösa. Man hade därtill tilldelat obligationerna höga kreditbetyg, i regel AAA. Enligt US Department of Justice hade “S&P issued inflated ratings that misrepresented the securities’ true credit risks.” (Källa: www.justice.gov). Hårda ord med andra ord. S&P medgav att man gjort fel och träffade en överenskommelse med myndigheterna som slutade med att företaget betalade 1,4 miljarder dollar i böter. 

S&P är inte något undantag. Det finns ett stort globalt revisionsföretag som har utmärkt sig på ett liknande sätt men det är en annan historia.

Vi har nu en makalös uppgång inom världsekonomin bakom oss och sannolikt står vi nu inför besvärliga tider. Risken är stor att det finns flera aktörer som vi inte kan lita på men som vi tidigare har betraktat som pålitliga. Förluster kommer sannolikt dyka upp där vi minst anar. Vi påminner om att Oskarshamn kommun 2008 förlorade mer än 300 miljoner kr på lehmanobligationer. En pikant detalj i nutid är att SBB:s kreditbetyg BBB- erhöll företaget just från S&P så sent som den 8 juli i år. Vi får se hur det går.

Observerat i veckan

Numera kan man få ränta om man sätter in pengar på ett bankkonto. Handelsbanken erbjuder just nu 1,36 % om man binder pengarna på sex månader och 2,08 % om man binder på ett år.

Inflationsrapporterna kommer på löpande band och centralbankerna höjer räntorna. Ingen ljusning synes än. Inflationen består. Kanske är det så att den här gången rår centralbankerna inte på inflationen fullt ut. Det behövs sannolikt andra åtgärder. Vi återkommer i denna fråga.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

22-07-30 No 31

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Magnus Thulin

magnus@thulin.se

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.