Länge leve kungen

Vi kommer sannolikt att bli uppmuntrade att slösa med el. Trots detta kommer de flesta tänkande individer att inta en annan hållning. Att spara är en dygd, tycker många.

Flera av våra läsare vill att vi ska förklara hur elmarknaden fungerar. Vi känner att den uppgiften nästan är  övermäktig men vi ska med ett antal inlägg framöver försöka skapa lite större klarhet.

Vi ingår i ett samarbete inom EU som optimerar hela unionens elsystem. Sammantaget är detta en bra lösning för genomsnittseuropéen vilket dock kan innebära att det förekommer både vinnare och förlorare i systemet. Det land som förlorar är det som har det mest undermåliga elsystemet dvs. man har t ex för lite produktion, använder dyra energislag eller har dålig överföringskapacitet. Därmed kommer priserna att skjuta i höjden. Det land som vinner är det som har det bäst avvägda systemet. 

Många kan tycka att vi i Sverige har ett undermåligt system. Visst har vi för lite produktion i södra Sverige, visst använder vi ibland dyr och miljöovänlig olja i Karlshamnsverket och visst har vi för dålig överföringskapacitet norrifrån. Därmed får vi betydligt högre priser än tidigare. Likväl så har vi sannolikt ett av de minst dåliga systemen. Vi bedömer att t ex Tyskland med sin kol och gas har ett ännu sämre system och därmed ännu högre priser.

Prissättningen utgör grundbulten i samarbetet inom EU. Genom ett auktionsförfarande sätter man på Nord Pool varje dag priserna för norra Europa. Kostnaden i den produktionsanläggning som har den högsta kostnaden bestämmer priset.

För många är detta svårt att förstå men tanken bakom är att prissättningen ska påverka förbrukningen och utbyggnaden av ny produktions- och överföringskapacitet. Ju högre pris desto lägre förbrukning och desto fler investeringar i produktion och överföring. På detta sätt optimerar man systemet inom hela EU och nödvändiga förändringar kommer till stånd. Problemet är att investeringar tar tid och under tiden blir det smärtsamt med höga priser.

Det är svårt att sätta sig in i prissättningens alla detaljer och det blir än mer komplicerat av att Sverige och övriga Europa är indelat i elområden. Varje elområde får sitt elpris som därtill blir påverkat av vad som händer i närliggande prisområde.

I södra Sverige blir vi påverkade av prissättningen i Tyskland som blir starkt påverkad av de höga gaspriserna. EU funderar nu på att ta bort gasen ur prissättningen och skulle så ske så påstår Magdalena Andersson att priserna i södra Sverige kommer att halveras.

Vår export av el är betydande och en del ifrågasätter detta. Skulle vi stänga av exporten så avstår vi från betydande exportintäkter och vi skulle bli tvingade att gå ur samarbetet inom EU och därmed skulle vi inte kunna importera el söderifrån under vinterns kallaste timmar.

Vi kan jämföra med Norrland som har mycket betydande produktion av el. Skulle norrlänningarna stänga av sin export till södra Sverige då skulle priserna sjunka till kanske endast något öre per kWh i Norrland och då kunde de konsumera el utan någon begränsning. Inte så smart.

Nej vi förespråkar inte någon elnationalism. Genom att samarbeta inom EU får vi långsiktigt det bästa resultatet. Stiger priserna någonstans i unionen så blir det investeringar i ny produktion och överföringskapacitet och förbrukarna blir mer återhållsamma.

Återigen vill vi starkt vända oss mot politikernas sätt att kompensera för de höga elkostnaderna. Subventionerna vintern som gick byggde på förbrukningen, ju större förbrukning ju större subvention. Sannolikt resulterade detta i att ett antal värmepumpar och solpaneler inte blev installerade. Vi känner dock privata fastighetsägare som beställde installationer i våras och som just nu får sina installationer genomförda, lagom till den befarade vargavintern.

Återigen planerar politikerna, nästan oberoende av färg, att subventionera den kommande vinterns elförbrukning. Därmed är det återigen besparingar i förbrukningen som inte blir genomförda. De smarta beställer dock värmepumpar och solpaneler för installation någon gång in på nästa år.

Subventioner av elförbrukningen strider mot etablerad nationalekonomisk vetenskap som lärs ut på universitet världen över. Vi känner oss som Don Quijote som strider mot övermäktiga väderkvarnar men vill ändå förespråka en annan väg än subventioner. 

Vi känner oss trygga i våra ställningstagande när vi läser följande på ledarsidan i the Economist från 22-09-11: ”… governments are reacting with a mad scramble of handouts….The economics textbooks are being ripped up…. If prices are capped, demand for energy will remain too high, delaying the crucial adjustment that needs to take place…”

Vi och även the Economist tycker att det är rätt att kompensera för de höga elpriserna men då ska subventionerna vara oberoende av förbrukningen. Vi föreslår istället att individerna får sänkt skatt på arbete och pension och företagen får reducerade sociala avgifter. Därmed behåller vi incitamenten till att spara på energi.

I det fall vårt förslag vinner gehör kommer vissa konsumenter att bli missgynnade. De som mot bättre vetande fortfarande har direktverkande el kommer att få det tufft. De har valt att inte konvertera sin uppvärmning till ett vattenburet system kopplat till fjärrvärme eller någon slags värmepump. Inte ens en billig och snabbt installerad värmepump av typen luft-luft har de investerat i. Har man underlåtit att göra nödvändiga anpassningar tycker vi att man får stå sitt kast.

Tyvärr iakttar vi i vardagen hur besparingarna uteblir. En senior medlem i vår familj ondgör sig över att Stadsfastigheter i Malmö låter sin ytterbelysning vara tänd även på dagen och att Svenska Kyrkan låter fasadbelysningen på S:t Petri kyrka i Malmö vara tänd hela natten. Du kan lätt hitta andra exempel på samma sak. Dock vill vi ta Malmö stad i försvar som har valt att nattetid släcka ner sin elslösande belysning i stadsbiblioteket.

Vi tror att de flesta tänkande människor förstår vad det handlar om och försöker på olika sätt dra ner på sin förbrukning. Andra t ex Stadsfastigheter i Malmö och Svenska Kyrkan sover sin törnrosasömn.  

Vi avslutar med ett exempel på en förutseende anpassning till den nya verkligheten.  För tre år sedan lät kungen montera 1000 kvm solceller på slottets tak till en kostnad av 2,7 milj kr. Anläggningen genererar nu 170 000 kWh per år. Med ett pris per kWh inkl el, överföring, energiskatt och moms, som i skrivandets stund uppgår till 4 kr, blir det en bra affär. Investeringen blir då återbetald på 4 år. Kungen fick blodat tand och lägger nu ut ytterligare 1 000 kvm solceller på taket. Panelerna på slottets platta tak är dessutom inte synliga från markplan. (DI 22-09-15). Länge leve kungen!

Noterat i veckan

Vinstvarningarna börjar nu som väntat att droppa in. Electrolux, Thule och MIPS har redan varnat för fallande vinster. Vi räknar med fler vinstvarningar. Inflationen världen över minskar köpkraften vilken minskar efterfrågan på de flesta varor och tjänster. Med fallande vinster kommer företagens P/E-tal att öka vilket gör att värderingarna på börsen blir alltmer utmanande och risken för kursfall ökar ytterligare.
Vi läser om ännu en spektakulär affär. Adobe köper konkurrenten Figma för 20 miljarder dollar vilket motsvarar 40 gånger Figmas försäljning. (WSJ 22-09-16). Figma prioriterar i vanlig ordning tillväxt före lönsamhet vilket sannolikt innebär att P/E-talet är astronomiskt. En intressant detalj i sammanhanget är att Figmas största ägare är venturecapitalbolaget Sequoia som även är den störste ägaren i Klarna. Man får hoppas att Sequoia får in så mycket pengar så att de kan fylla på Klarnas kassa som håller på att sina. Se förra söndagens krönika Har Klarna nått vägs ände?

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

22-09-18 No 38

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Magnus Thulin

Magnus@thulin.se

6 reaktioner på ”Länge leve kungen”

  1. Ja instämmer i resonemanget om subventioner. Dessutom; direktverkande el för uppvärmning har varit en ”felaktig” lösning i över 20 år så konsumenterna har haft god tid på sig att uppdatera tekniken i sina bostäder mot luft- och vattenburna lösningar som värmepump och fjärrvärme.

    Kärnkraften kan inte likt vind och sol lämnas till marknaden att lösa då den politiskt inte ansågs ha en framtid och dessutom kräver enorma investeringar. Kalkylerna när Ringhals och Oskarshamn avvecklade reaktorerna byggde på kalkyler för elpriset som för den tiden sågs rimliga. Lätt att vara efterklok och om politiken då var övertygad om kärnkraftens stabiliserade verkan för energiförsörjningen skulle man lagt en ekonomisk grund/garanti för den typen av investeringar. Marknaden tolkade ju naturligtvis signalerna i motsatt riktning.

    1. Nils-Åke Thulin

      Hej Bengt,
      Det känns bra att det finns åtminstone en till som inser det förkastliga med elsubventioner. Vad gäller kärnkraften så har vi på kort sikt att anpassa oss. Vad som inte nämns så ofta är att finnarna planerar att starta sin nya reaktor i höst och den beräknas ge 1600 MW.
      Nils-Åke

  2. Hej Nils-Åke,
    Jag förstår inte hur prissättningsmodellen skulle kunna driva till investering. Om priset sattes baserat på den som har lägst (eller kanske en genomsnittlig för alla producenter) produktionskostnad borde det driva till investering. I befintlig modell finns inget incitament att investera om kunden ändå betalar. Är det något jag missförstått? Även subventionerna ska naturligtvis driva mot investering och Småländsk hållbarhet (= sparsamhet) Bästa hälsning! Peter

    1. Nils-Åke Thulin

      Hej Peter, Ju högre pris, ju mer investeringar. När priset höjs så tjänar producenterna mer och de investerar i ökad produktion. Och sedan beror det på efterfrågan. Ju högre pris, ju lägre efterfrågan. Någonstans blir utbud lika med efterfrågan. Denna process pågår hela tiden och särskilt just nu. Skulle priset sättas till t ex genomsnittskostnaden då uteblir produktion och vi får blackouts. Bästa hälsningar Nils-Åke

  3. Jag å min sida förespråkar att vi ska vara elnationalister. Vi ska ensidigt bestämma över vårt energisystem. Att vi kan båda sälja och köpa är helt OK. Det rådande systemet med auktion där det dyraste energislaget för dagen är så urbota korkat enligt mitt sätt att se på det. God tillgång på billig el är en grundbult för att samhället ska utvecklas positivt Det är ju som att all fisk med mera som fångats i havet och säljs på fiskauktionen i Göteborg får det högsta inropspriset, så vem vill köpa sill till hummerpris?

  4. Nils-Åke Thulin

    Hej Mats,
    Jag förstår att det kan ta emot att köpa resonemanget om att priset ska sättas till marginalkostnaden men jag vet samtidigt att du i grunden har ett vetenskapligt förhållningssätt. Under de senaste 100 åren har ekonomiprofessorer världen över, varav flera nobelpristagare, varit överens om att optimum i en ekonomi uppstår när priset bestäms av marginalkostnaden. Detta förhållningssätt har bestämt upplägget av prisbildningen på den europeiska elmarknaden. Skulle priset vara lägre än marginalkostnaden i den dyraste anläggningen så skulle produktion utebli och det skulle uppstå en bristsituation och nödvändiga utbyggnader av produktionskapaciteten skulle utebli.

    Din jämförelse med fiskeauktionen i Göteborg tycker jag är mycket relevant och pedagogisk. Mycket närmare en fri marknad kan du nog inte komma och jag är helt övertygad om att det är den fiskare som har den högsta kostnaden som styr priset. Är den dyraste fiskaren för dyr så får han inte sin fisk såld och då blir det den näst dyraste fiskarens kostnad som får styra. Samma mekanism gäller på elmarknaden. Svårigheten på elmarknaden är dock att produktionen ofta inte räcker till och den produktion som finns blir såld, dock inte om det blåser mycket över hela kontinenten då kan det bli överskott och priset kan går ner till noll. Skulle priset bli alltför högt på sill så träder substitutionsmekanismen in och då får vi kanske gå över till hummer.

    Till slut vill vända oss emot elnationalism och jag tror att även du är en supporter av fri handel över gränserna utan inblandning von oben.
    Nils-Åke

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.