AI - Artificiell intelligens påverkan på arbetsmarknaden

AI – Artificiell intelligens påverkan på arbetsmarknaden

Vi står sannolikt inför mycket stora förändringar av hela vårt samhälle. Det går fortare än någonsin och det gäller att hänga med. Vi talar naturligtvis om AI. Ett fenomen du dagligen kan ta del av via media.

Europaparlamentet beskriver AI på följande sätt: ”AI möjliggör för tekniska system att uppfatta sin omgivning, hantera vad de uppfattar och lösa problem, med syfte att uppnå ett specifikt mål. Datorn mottar information, behandlar den och svarar. AI system är kapabla till att anpassa sitt beteende genom att analysera effekterna av tidigare åtgärder, och att arbeta självständigt.”

Tillämpningar av AI förekommer redan idag. Några exempel: översättning av skriven text, användaranpassad reklam på sociala media, moderna bilars förmåga att reagera på uppfattade faror, handläggning av bidragsansökningar på kommunernas socialkontor, registrering av behov av vägunderhåll med hjälp av AI-kameror inmonterade i Helsingborgs sopbilar etc.

Den senaste utvecklingen av processorkraften gör att utvecklingen kommer att accelerera. Mycket stora informationsmängder kan nu bli genomsökta mycket snabbare. Intag av information i form av text, röst, bild och rörlig bild blir mer tillförlitlig. Inte minst korrekt röstigenkänning kommer att göra stor skillnad. Och inte minst, datorn blir läraktig. Ett kul exempel: Ta en bild av innehållet i ditt kylskåp och tillbaka får du receptet på en maträtt du kan tillaga med kylskåpets innehåll.

Microsoft, Google, Amazon, Meta och Apple investerar hundratals miljarder dollar för att ligga i framkant. Utveckingen drivs i stor utsträckning av Open AI, ett AI-lab som ursprungligen var icke vinstdrivande men som nu i stor utsträckning arbetar på uppdrag av Microsoft. De flesta har väl hört talas om Chat GPT framtagen av Open AI. Du frågar om ett begrepp t ex styrränta och tillbaka får du en hel uppsats från Chat GPT. En ny version är på gång, GPT 5, som kommer att accelerera möjligheterna. Utvecklingen går så snabbt att flera vill göra halt så att vi hinner besinna oss. Historien visar oss dock att vi tjänar på att anpassa oss så snabbt som möjligt och inte streta emot.

Vi illustrerar den sannolika utvecklingen med några exempel.

De flesta företag och myndigheter har någon kundsupport. Banker, försäkringskassan, försäkringsbolag, skattemyndigheterna etc lär sysselsätta tiotusentals medarbetare inom sina kundsupportfunktioner. Många medarbetare kommer att bli ersatta med AI-funktioner och andra kommer att få understöd från AI.

I en rättegång kommer åklagaren att få förslag på åtalsbeskrivning från AI, försvarsadvokaten kommer att få förslag på plädering från AI och domaren kommer att få förslag på dom från AI. Domsluten kommer sannolikt att bli bättre än idag.

Läkarens arbete kommer att bli föremål för rationalisering men framförallt kommer kvaliteten på  insatserna att bli bättre. När du besöker en läkare kommer läkaren att få förslag på diagnos, receptförskrivning och behandling från sin AI-assistent.

Den mänskliga protokollförarens saga är nog snart all. Mötessekreteraren kommer att få ett förslag till mötesprotokoll från AI som har sorterat upp alla deltagares inlägg och formulerat mötets viktiga slutsatser.

Revisorer är en yrkesgrupp som särskilt kommer att bli påverkade. Vi hörde att revisorer från KPMG godkände räkenskaperna från Silicon Valley Bank några veckor strax före banken kom på obestånd. Något dylikt hade en AI-revisor nog inte godkänt.

Vår korrekturläsare föreslår att tullen förses med lämpliga AI-verktyg så att kontrollen av narkotika kan bli mer verkningsfull.

Att förstå de ekonomiska effekterna av AI under de närmaste åren är inte lätt och man får  hemfalla åt spekulationer. Vi tror dock att allt arbete kommer att bli påverkat. Många arbeten kommer i grunden att bli annorlunda och andra kommer att försvinna. Eftersom AI inte har dåligt minne, inte blir trött, inte blir sjuk, inte är drogpåverkad, inte låter sig bli mutad och inte har förutfattade meningar kommer kvaliteten på arbetet att bli bättre.

AI kommer också att skapa nya typer av arbeten. Redan idag arbetar tusentals människor i främst lågkostnadsländer med datamärkning. Det är t ex viktigt att varningssystemet i en bil uppfattar en älg i dikesrenen och reagerar därefter. Datamärkaren har då lärt AI-systemet att en älg är en älg och inte en vägskylt. Många kvalificerade och kreativa IT-människor har även funnit sin sysselsättning inom AI och flera har startat nya företag som ofta har blivit uppköpta av de stora jättarna.

AI kommer sannolikt att öka produktiviteten i samhället. Ofta blir man dock förledd att överskatta produktivitetsförbättringarna. Låt oss studera historien och därefter spekulera om framtiden.

Vi tar del av produktivitetsutvecklingen inom svenskt näringsliv (www.ekonomifakta.se). Under  de senaste 15 åren 2007-2022 har produktiviteten ökat med 14 %. Under de tidigare 15 åren 1991-2006 ökade produktiviteten med 67 %. Liknande siffror, om inte lika stora skillnader mellan perioderna, gäller för USA (www.bls.gov). De historiska sifforna överraskar. Trots pc:n, Excel, internet, mobilen och molnet så har produktiviteten stagnerat.

Vår förhoppning är dock att produktiviteten med hjälp av AI kommer att kraftig öka under de närmaste åren.

I våra tidigare krönikor om inflationen har vi fört fram den demografiska utvecklingen som inflationsdrivande. Befolkningsökningen avtar i utvecklingsländerna och stagnerar eller minskar i den övriga delen av världen. Hela populationen blir äldre och andelen i arbetsför ålder mindre. Det faktum att arbetsmarknaden, trots den pågående avmattningen, fortfarande är het kan man tolka som en konsekvens av de demografiska förändringarna. I det fall AI skapar betydande produktivitetsförbättringar så kan de inflationsdrivande effekterna av demografin bli mindre.

AI är kanske just det vi behöver för att vi, trots de demografiska hindren, ska kunna gå vidare och ta oss an vår tids utmaningar.

Många uttrycker sin förskräckelse över utvecklingen. Människorna kommer att bli arbetslösa och bli drabbade av existentiella grubblerier. Till dessa vill vi säga att redan Spinning Jenny, som revolutionerade textilindustrin på 1700-talet, blev bemött med liknande invändningar. Därefter har de flesta större teknologiska förändringar mött liknande farhågor utan att de har blivit besannade.

Visst kommer AI att förändra arbetet i grunden och medföra stora strukturomvandlingar. Människorna kommer dock fortfarande vara överlägsna på att vara kreativa, uttrycka känslor, visa empati, vara omvårdande och göra det som AI inte är bra på.

Vill du veta mer om artificiell intelligens? Läs gärna AI-bloggen!

Noterat i veckan

SCB rapporterar att konsumtentprisindex, KPI, i mars hade ökat med 10,6 % under de senaste tolv månaderna och konsumentprisindex med fast ränta, KPIF, hade ökat med 8 %. Samtidigt är styrräntan 3 %. Vi börjar bli rädda för att beslutsfattarna har problem med sin verklighetsuppfattning. Med dagens inflation bör räntan ligga betydligt högre för att vi ska nå målet om en inflation på 2 %. Vi bedömer nu att det föreligger en stor risk för att inflationen kommer att bita sig fast på en högre nivå än 2 % alternativt att centralbankerna kommer till insikt och höjer räntorna en bra bit till. Det sägs att redan genomförda räntehöjningar ännu inte har givit full effekt på inflationen men om det vet vi inget.

Vi har tidigare uppmärksammat USA:s åttonde största bank, Charles Schwab, för dess ekonomiska bekymmer. Det stora obligationsinnehavet minskar i värde och insättarna flyttar över sina pengar till andra banker och till penningmarknadsfonder. Nu har dessutom en av de stora ägarna sålt av sina aktier. (FT 23-04-14). Bokslutet kommer på måndag och vi får se om det blir startskottet till en ny bankrusning. Eftersom banken är mer än dubbelt så stor (sett till tillgångarna i balansräkningen) som Silicon Valley Bank kan den bli svår för FED och Biden att rädda.

Vi lyssnade på Ekonomiekot Extra: Räntorna pressar fastighetsbolagen – ”de kan inte bära bördan”. Vi tog del av varningarna för en kommande fastighetskris bl a från Finansinspektionens chefsekonom. Trovärdigheten hos honom är extra stor eftersom han sitter inne med information som sannolikt inte någon annan utanför FI har. Därtill är han ju en officiell myndighetsperson vilket ger extra tyngd åt hans uttalanden. Lyssna på avsnittet nedan.

Om du inte redan gör det så kan du börja prenumerera på vårt nyhetsbrev här.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

Observera att om du lämnar en kommentar för första gången kan det dröja någon dag innan den blir publicerad.

Vill du läsa förra veckans kommentarer? Klicka här.

23-04-15 Nr 16

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Magnus Thulin

Magnus@thulin.se

7 reaktioner på ”AI – Artificiell intelligens påverkan på arbetsmarknaden”

  1. Bengt Wellermark

    AI ger många nya positiva möjligheter men farhågorna bör rimligen vara än större. Kina är den nation som på senare tid är världsledande i sin satsning på AI. Förutom ekonomisk dominans så kan man framförallt lätt föreställa sig syftet är ökad kontroll av egna och även andra världsmedborgare. AI inom krigsföring väcker också starka farhågor.

    1. Nils-Åke Thulin

      Delar helt din uppfattning och därför är det viktigt att lär oss förstå teknologin för att därmed försöka kontrollera den. Nils-Åke

  2. Gällande våra expertsystem (AI), så kan det bli både det bästa och värsta som hänt mänskligheten. Mycket beror på vem som kontrollerar den och om det överhuvud-taget är möjligt att kontrollera den i framtiden. Snart har vi utvecklat självtänkande och kännande datorer genom att föra in enzymer i våra system. När AI blir bättre än människan på att utveckla AI och kan förbättra sig själv rekursivt utan vår in-blandning, så kan vi få maskiner med en intelligens som står högt över vår egen. Vi kan bara hoppas på att vi kan försäkra oss om att maskinerna har mål som ligger i linje med våra egna. Vi måste verka för att skapa expertsystem som är möjliga för människan att kontrollera.
    Vi får utveckla det bästa inom oss och bidra till att skapa en bättre och mänskligare värld. (IM´s vision)
    Mvh Kenneth Olofsson

    1. Nils-Åke Thulin

      Farhågorna är berättigade. Vi får verka för att Intromedias vision vinner och jag antar att du kommer att kämpa för denna hållning i resten av ditt liv. Du har ju redan vunnit många för din sak bl a mig. Nils-Åke

  3. Leif Mohlin

    AIs påverkan på vårt arbete och bl a skattesystem bör diskuteras. Eftersom hantverket är det som AI generellt är usel på så lär vi få en utveckling av våra produktion där människor gör saker med händerna på ett för människan unikt sätt tänker jag. Det borde innebära att det kommer vara oerhört produktivt att flytta skattebasen från lön som idag mot något annat. Detta andra är en den stora frågan givetvis. Men det land/ekonomisk enhet som löser de här frågorna kommer klara framtidens utmaningar bättre än andra. Intressant resonemang kring effektivitetshöjning.. men det är bara början får man väl lägga till.

  4. Susanne Berger

    TACK för medsänd länk till Radion.
    Det gjorde det enklare för mig att lyssna färdigt ett program jag bara hört början på.
    Kommunens utförsäljningar av sina fastigheter är inte direkt långsiktigt.
    Ansvar för politiker och för fastighetsägare verkar långt borta.

    Kvalitén försvinner på det mesta som t ex nybyggen.
    Susanne Berger

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *