Kan man lita på en skuggbank?

Vi hör hela tiden, inte minst i Sverige, att vi har lärt oss av tidigare finanskriser och att bankerna nu är så reglerade att de inte utgör någon fara för den finansiella stabiliteten. Skulle de skaka så är staten beredd att träda in som i USA med Silicon Valley Bank och i Schweiz med Credit Suisse. Dock är de s.k. skuggbankerna stora aktörer på marknaden och utgör kanske en större risk än de ordinarie bankerna.

Vad är en skuggbank? Här går vi igenom definitionen.

Vi kommer nu att röra oss med så stora tal att de är svåra att greppa. För pedagogikens skull jämför vi med olika länders och hela världens BNP.

2021 uppgick hela världens BNP till 97 tn usd. För att kapa nollorna använder vi oss av det engelska uttrycket tn= trillion. 1 tn motsvarar 1 000 miljarder. Världens BNP fördelar sig enligt följande:

USA	23
Kina	18
EU	17
Japan	5
Indien	3
Ryssland	2
Sverige	0,6
Övriga länder	28,4
Hela världen	97

Vad är en skuggbank och vad är skillnaden med vanliga banker?

Med dessa referenser i bakfickan återvänder vi till temat skuggbanker eller Non-Bank Financial Intermediaries (NBFIs) som de också kallas. Vad är då skillnaden mellan vanliga banker och skuggbanker. Enkelt uttryckt kan man definiera en vanlig bank som att den håller både inlåning från insättare och ger ut lån till olika låntagare. En skuggbank har inte några insättare och inlåning i vanlig bemärkelse.

Banker världen över är utsatta för ett strikt regelverk som beror på att de i grunden är instabila. Det föreligger en missmatch mellan inlåning och utlåning. Insättarna kan ta ut sina pengar med en knapptryckning medan pengarna till låntagarna kan vara bundna i flera år. Historien visar att om insättarna tappar förtroendet för sin bank så kan banken snabbt, med dagens teknik snabbare än någonsin, stå utan pengar. När pengarna är slut så kan banken inte fullgöra sina åtaganden.

Skuggbank och inlåning

En skuggbank har ju inte inlåning i vanlig bemärkelse och reglerande myndigheter har lämnat dem att agera mer eller mindre efter eget gottfinnande. Skuggbanken kan därmed ägna sig åt mer omfattande risktagande.

Dock tar skuggbanken in pengar till sina olika typer av fonder. I praktiken är skillnaden inte så stor kontra traditionell inlåning. Den avgörande skillnaden är snarare att skuggbanken slipper den rigorösa reglering som den vanliga banken är utsatt för. 

Skuggbanker kan vara högst olika finansiella aktörer. De vanligaste skuggbankerna är penningmarknadsfonder, försäkringsbolag, pensionsfonder, fastighetsfonder, hedgefonder, private equity fonder, aktiefonder och andra förmögenhetsförvaltare. Vad gäller definitionen av skuggbanker finns det olika skolor och vi har valt att hänföra även aktiefonder och fastighetsfonder till kategorin skuggbanker. 

Världens banker och skuggbanker höll 2020 tillgångar uppgående till 469 tn usd vilka fördelade sig enligt följande:

Banker	180
Skuggbanker	227
Centralbanker	42
Övriga	20
Totalt	469

Bankernas tillgångar består främst av lån och obligationer men skuggbankernas tillgångar består främst av obligationer, aktier, derivatinstrument och fastigheter.  Sedan finanskrisen 2008 har bankernas tillgångar ökat med ca 60 % medan skuggbankerna har ökat sina tillgångar med drygt dubbelt så mycket eller 122 %. 

Vi konstaterar således att skuggbankerna har expanderat rejält och utgör en finansiell sektor som är större än den traditionella banksektorn. I takt med att regleringen av de vanliga bankerna har ökat så har pengarna och riskerna flyttat över till skuggbankerna.

Skuggbankernas risker

Skuggbankerna är förenade med tre typer av risker (www.imf.org). Finansiella hävstänger i form av belåning och derivat förekommer ofta i skuggbanker. Exempelvis kan en fond som gör en blankning, som slår fel, förlora hela insatsen. Etter värre blir det sedan om insatsen är belånad. En annan risk är att mismatch också kan förekomma. Vi har tidigare rapporterat att en av världens största förmögenhetsförvaltare, Blackstone, i en av sina fastighetsfonder har fördröjt kunders begäran om andelsinlösen. En tredje risk i skuggbankerna är deras kopplingar mellan varandra och med ordinarie banker. Det är inte ovanligt att de lånar av varandra och från de ordinarie bankerna. 

Vi tar ett avskräckande exempel på en skuggbank från historien. Den högt belånade hedgefonden Long-Term Capital Portfolio, LTCP, var mycket framgångsrik i slutet av 90-talet bl a med hjälp av spekulativa derivat och hade bl a två Nobelpristagare som portalfigurer. Fonden drev sina spekulationer alltför långt och hade sannolikt skapat en internationell finanskris om inte FED hade orkestrerat en räddningsaktion. Kostnaden för att rädda LTCP uppgick till futtiga fyra miljarder usd. Idag talar vi om betydligt större pengar.

Dagens hedgefonder, som många har karaktären av högspekulativa aktivistfonder, och andra skuggbanker är ofta överladdade med allsköns derivatinstrument. Den totala globala derivatmarknaden svindlar. Totalt är tillgångar för drygt 600 trillioner usd exponerade för olika typer av derivat. Marknadsvärdena på samtliga derivat uppgår till nästan 20 trillioner usd dvs nästan ett års amerikansk BNP eller ungefär lika mycket som hela den amerikanska aktiebörsen. (Källa: Bank of International Settlements, www.bis.org). Vi tvivlar på om det finns någon mänsklig hjärna som har någon överblick över och förståelse för vilka risker som världsekonomin är utsatt för. Vi vanliga dödliga riskar våra besparingar, pensions-tillgodohavanden och andra tillgångar.

Riskerna är stora i det finansiella systemet och chockvågorna kan komma från oväntat håll och då gäller det att inte vara alltför exponerad. Vi läste en intervju med Paul Elliot Singer, 78 år, under påskhelgen. Som grundare av den mycket framgångsrika hedgefonden Elliot Management är han en av de verkliga rävarna på Wall Street och just nu förespråkar han korta statsobligationer och guld. Själva håller vi oss till korta statsobligationer och vanligt bankkonto och håller oss nästan helt och hållet borta från aktiemarknaden men gör oss beredda på att slå till vid första bästa tillfälle.

Det förekommer sannolikt många aktiviteter under ytan och i bankvärldens skuggor just nu. Inte är det säkert att de olika aktörerna i första hand tjänar sina kunder och vi ställer oss samma fråga som Hoola Bandoola Band ställde 1972: Vem i hela världen kan man lita på?

Om du inte redan gör det så kan du börja prenumerera på vårt nyhetsbrev här.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

Observera att om du lämnar en kommentar för första gången kan det dröja någon dag innan den blir publicerad.

Vill du läsa förra veckans kommentarer? Klicka här.

23-04-22 Nr 17

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Magnus Thulin

Magnus@thulin.se