Skulderna ökar världen över och inte minst i USA. Att de amerikanska skulderna ökat är särskilt oroväckande eftersom den amerikanska dollarn är världens främsta reservvaluta och det finansiella systemet är på ett avgörande sätt beroende av dollarn. Flera höjer nu ett varningens finger.
Vi försöker tränga in i en kunskapsmassa som inte är lätt att ta till sig. Skulder kan vara av olika slag; federala, statliga, kommunala, privata eller innehas av företag. De kan till och med vara dolda. Definitionsproblemen är nästan oöverstigliga och mätproblemen betydande. Vi gör en första reflektion och lär återkomma på temat framöver.
Under de senaste tjugo åren har den inflationsjusterade amerikanska nationella skulden ökat från 11 000 miljarder dollar år 2003 till 33 000 miljarder dollar år 2023. Räknat som andel av BNP har skulden under samma tid ökat från 60 % till 123 % år 2023. (fiscaldata.treasury.gov).
Skulden har således ökat betydligt snabbare än BNP och ökningen förefaller inte att avta. Underskottet i amerikanska budgeten uppgår idag till ca 6 % och beräknas ligga på nivån 5-6 % per år under de närmaste tio åren. Prognosen är att statsskulden kommer att uppgå till 54 000 miljarder år 2034 eller ca 143 % av BNP. (cbo.gov).
För att bedöma den totala offentliga skulden bör man även ta med de olika amerikanska delstaternas och kommunernas upplåning. Vi har sett uppgifter på att denna upplåning 2023 uppgick till drygt 25 % av BNP. Då skulle vi hamna på en skuldkvot på nästan 150 % för 2023 eller uppåt 170 % år 2034.
Vi kan jämföra med till exempel Italien som ligger på 137 % idag (tradingeconomics.com). Notera att vi i Europa använder den så kallade Maastrichtdefinitionen av statsskuld som räknar in skulder även på regional och kommunal nivå.
För en vanlig dödlig är det svårt att greppa de stora talen och den innebörd de har för vår verklighet. Vi lyssnar därför på några som rimligtvis förstår bättre. Jerome Powell, chefen för Federal Reserve, avhåller sig, liksom de flesta centralbankschefer, från att kommentera politikernas budgetpolitik. För en tid sedan tog han dock bladet från munnen och uttryckte följande ”In the long run, the U.S. is on an
unsustainable fiscal path” (cbsnews.com 240204).
Ett annat varningens finger kommer från Philip Swagel som är chef för CBO, the Congressional Budget Office. Han varnar för en kris som man kan likna vid den kris som drabbade Storbritannien när Liz Truss, den dåvarande premiärministern, föreslog ofinansierade skattelättnader. Landet drabbades nästintill av en finanskris men räddades av Bank of England som snabbt satte in stödåtgärder. Skattelättnaderna drogs tillbaka och Liz Truss avgick efter 45 dagar som premiärminister och med henne hela regeringen. (FT 240326).
Man kan teckna olika scenarier. Ett kan vara att USA fortsätter på den inslagna vägen. Då kommer upplåningsbehovet att bli mycket stort och marknaden kommer att översvämmas av amerikanska statsobligationer. Räkna då med att köparna kommer att kräva höga räntor.
Ett annan väg kan vara att man lyckas med ett genomgripande omstruktureringsprogram som kommer att kräva mycket betydande nedskärningar av offentlig verksamhet som i sin kan driva fram en djupgående lågkonjunktur.
Ett tredje sätt har man praktiserat tidigare. Man låter inflationen göra jobbet och därmed sjunker de reala skulderna. Med dagens självständiga centralbank är dock denna väg sannolikt inte framkomlig.
Dollarn och de amerikanska statsobligationerna är beroende av omvärldens förtroende. Drygt 8 000 miljarder dollar (ticdata.treasury.gov) eller 24 % av den amerikanska nationella skulden ägs idag av utländska aktörer främst Japan (1 200 miljarder dollar) och Kina (800) men även av andra länder däribland Sverige som har en pott (ca 24) med amerikanska statsobligationer i sin valutareserv. I USA är bland annat pensionsfonder och penningmarknadsfonder viktiga innehavare.
För att investerare världen över ska kunna köpa en växande mängd amerikanska obligationer måste räntan vara attraktiv vilket innebär ett tryck uppåt på räntorna. Och de lär dra öronen åt sig om dollarn börjar ifrågasättas. Kreditvärderingsinstituten räknar just nu på USA:s kreditvärdighet och nu senast uttryckte Moody´s att man sänker USA:s kreditutsikter, som man fortfarande bedömer vara i topp, från stabila till negativa (cnbc.com).
Skulle USA få en ny president i höst då kan vad som helst hända. Förslagsvis slår han först en signal till Liz Truss för att ta del av hennes bittra erfarenheter. De finansiella marknaderna lär hålla andan.
Det finns väldigt mycket att skriva om världens skulduppbyggnad. I Sverige slår vi oss för bröstet och är stolta över vår låga statsskuld men vi bör vara försiktiga. Privata skulder kan snabbt förvandlas till statliga. Historien visar på avskräckande exempel. Det sägs att en anledning till den svaga kronkursen beror på våra mycket omfattande hushålls- och företagsskulder främst med inriktning på bostadsmarknaden och på marknaden för kommersiella fastigheter. De sannolikt fördröjda räntesänkningarna lär inte lätta på trycket.
Noterat i veckan
Antalet nya jobb USA ökade med 303 000 i mars vilket var 100 000 fler än förväntat. Den amerikanska konjunkturen är fortfarande urstark. Marknadsräntorna och börsen i New York steg och tecknen på räntesänkningar, även i Sverige, gled allt längre in i framtiden. Många biter nog på naglarna inför de inflationsrapporter som kommer i den kommande veckan.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
Vi fick flera intressanta kommentarer på vår förra krönika. Tryck här för att läsa dem.
24-04-06 Nr 14
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se
Hej pojkar,
Ja, enbart dollarn klarar en sådan underbalanserad budget som USA uppvisar om en den – vi får se. Alla andra valutor hade kollapsat för länge sedan. Det är ju valår i år och Biden kan bara vinna så länge han kan visa upp hög sysselsättning och full fart i industrin. Någon åtstramning från Vita huset före presidentvalet är inte att tänka på. Det är onekligen med viss oro man ser an kommande vinter.
Jag läste något intressant i veckan från en av er ”krönikerkollega”, Cervenka. Han konstaterade att priset på guld nu slår rekord efter rekord och just nu utklassar Stockholmsbörsen. Iakttagelsen är besynnerlig eftersom börsen gör detsamma, dvs slår rekord på rekord, vilket Cervenka också noterar. Precis som ni anger så verkar den amerikanska konjunkturen just nu urstark och som sagt börsen går som tåget även i USA. Sammantaget talar börsernas uppgång, enligt all historisk empiri, för att priset på guld borde gå ner i källaren men så är inte fallet utan precis tvärt emot. Guldet steg till himlen under finanskrisen 2008 men under lågräntedeseniumet som varit så har guld inte varit någon intressant placering men sedan hösten 2023 har guldet stigit med 25% med viss logik men samtidigt ologiskt med tanke på börsutvecklingen som gjort all time high under samma period. Utvecklingen är oförklarlig och oförenlig med empirin. Länder som ökat sin guldreserv markant de senaste åren ska vara Kina, Indien, Sydafrika, Brasilien och Ryssland.
Vad förebådar detta fenomen? Med tanke på alla oroligheter i världen (Ukraina, Mellanöstern och Taiwan) är det inledningen på en fullständig härdsmälta i världsekonomin?
Guldpriset är svårt att begripa sig på. Jag tolkar de högre nivåerna som så att allt fler är rädda för en riktig härdsmälta. Jag tror inte på någon domedag men en rejäl korrigering av konjunktur och börs är inte osannolik.
Nils-Åke