Feds oberoende hotas

Fed är det finansiella systemets ankare. Den amerikanske presidenten försöker att sätta sig över Fed och styra banken efter sitt eget huvud. Chockvågor över världens finansmarknader kan bli resultatet om han försöker avsätta Fed-chefen.

Federal Reserve eller Fed, den amerikanska centralbanken, har ungefär samma uppgift som Europeiska Centralbanken, Sveriges Riksbank och andra centralbanker. Främst ska dessa banker verka för ett stabilt penningvärde och för ett stabilt finansiellt system. Fed har dock ytterligare en uppgift som gör deras arbete extra svårt. De ska nämligen också sträva efter maximal sysselsättning. Bäddat för målkonflikt således.

Gemensamt för de flesta centralbanker är också att de ska vara helt oberoende och frikopplade från beslutsfattandet inom det poliska systemet. Förtroendet för det amerikanska finansiella systemet och för dollarn bygger enligt de flesta bedömare på att Fed är och förblir helt oberoende.

Federal Reserve omfattar 12 regionala Federal Reserve-banker som i början av 1900-talet fungerade som regionala centralbanker i USA. Dessa var och är fortfarande ägda av de större privata bankerna. Efter depressionen på 30-talet samordnades de regionala bankerna under en gemensam styrelse, the Board of Governors.

Presidenten nominerar de sju styrelseledamöterna i the Board of Governors, varav en ska vara ordförande och en annan vice ordförande. Just nu är Jerome Powell ordförande och hans mandat som ordförande sträcker sig fram till maj 2026. Han kan om han så önskar sitta kvar som ordinarie ledamot fram till 2028.

The Federal Open Market Committee, FOMC, ansvarar för penningpolitiken som främst inkluderar sättandet av the federal funds rate eller det vi kallar styrräntan. Styrelsen för FOMC består av de sju styrelseledamöterna i the Board of Govenors plus cheferna för fem av de 12 regionala centralbankerna.

Den ränta som FOMC sätter används när bankerna kortsiktigt lånar av varandra för att jämna ut tillfälliga under- och överskott. Just nu ligger the fed funds rate på 4,25-4,5 procent.

Den 30 juli beslutade FOMC att räntan ska vara oförändrad. Dock reserverade sig två ledamöter, båda en gång nominerade av Trump, mot beslutet och ville sänka med 0,25 procent. Den 17 september kommer man åter att ta ställning till räntan om den ska sänkas, vara oförändrad eller rent av höjas.

Konflikten mellan presidenten och Fed är idag helt öppen. Presidenten kräver att räntan ska sänkas ner till 1 procent och Jerome Powell samt majoriteten i FOMC vill avvakta för att bland annat invänta hur Trumps tullar kommer att påverka inflationen.

Presidenten kräver Powells avgång. Högsta domstolen skyddar sannolikt Fed-chefen. I stället försöker presidenten med rena mobbningsfasoner att få bort Powell och kallar honom ömsom idiot, numbskull, knucklehead, stubborn mule och moron.

Man kan utgå ifrån att alla Feds guvenörer utsätts för massiva påtryckningar. En av styrelseledamöterna har redan kastat in handduken och avgår i förtid och öppnar därmed en möjlighet för presidenten.

Det kan uppstå ett mycket komplicerat läge inför nästa Fed-möte den 17 september. Nya jobbrapporter kan indikera att sysselsättningen inte ökar lika mycket som tidigare. Antalet sysselsatta kanske rent av faller och därmed förebådar en recession. Samtidigt kan det komma inflationsrapporter som säger att inflationen inte avtar utan snarare ökar.

I detta läge talar sysselsättningsutvecklingen för att Fed ska sänka räntan men inflationsutvecklingen talar för att man inte ska sänka. Vi gissar att Powell kommer att förespråka att räntan ska bli oförändrad och även lyckas övertyga en majoritet in sin styrelse för denna hållning.

Man ska betänka att det krävs majoritetsbeslut i FOMC när man tar ställning till räntan. Ett ganska sannolikt scenario är att inflationen kommer att fortsätta uppåt i höst. Mycket talar för det; tullarna, det stora federala budgetunderskottet, dollarförsvagningen, migrationspolitiken och demografin. Samtidigt är det inte osannolikt att recessionen sätter in. USA kommer då att få stagflation dvs stagnerande ekonomi och ökande inflation.

I torsdags nominerade presidenten sin ekonomiske rådgivare Stephen Miran som ersättare till den guvenör som har lämnat. Valet är minst sagt kontroversiellt. Miran har öppet kritiserat den nuvarande Fed-chefen och hävdar bland annat att tullarna inte alls kommer att bli inflationsdrivande.  

I valet mellan att sänka och inte sänka räntan den 17 september tror vi att Fed med majoritetsbeslut väljer att inte sänka alternativt att sänka med enbart 0,25 procent men långt ifrån med så mycket som presidenten begär. Det är alltså bäddat för konflikt mellan Federal Reserve och presidenten under hösten. Vi får hoppas att Powell står pall för trycket.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

25-08-10 Nr 32

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Magnus Thulin

Magnus@thulin.se