Vi liksom flera andra uppmärksammar de höga värderingarna på världens börser. Många tror att vi inom kort kommer att få se en korrektion. En börskrasch har vi förutsett länge men just nu tror vi att den dröjer ett tag till.
Att börserna är högt värderade står utom allt tvivel. Men det är skillnad på bolag och bolag. Främst är det amerikanska AI-bolag som driver upp den totala börsvärderingen. Rensat från dessa och från deras leverantörer så är många bolag ganska rimligt värderade.
Rent allmänt förespråkar vi i dagens läge en försiktig hållning. Själva har vi större delen av våra likvida medel på bankkonto alternativt placerade i korta obligationsfonder. De aktier vi äger bedömer vi kunna stå emot finansiell turbulens rätt så bra.
I det fall AI-bolagen faller med 90 procent alternativt går under, vilket i historiskt perspektiv inte är orealistiskt, så tror vi att nedgången i våra aktier blir mer begränsad. Vår förhoppning är att nedgången för vår del begränsar sig till kanske 30 procent.
Men i det korta perspektivet tror vi att uppgången fortsätter. Senior minns hösten 1999. Börsen var väldigt högt värderad, liksom nu. Senior sålde av hela sin portfölj och den svenska börsen steg 80 procent.
Timingen var trots allt inte så dum för på det nya året sprack bubblan och vi fick IT-kraschen då den svenska börsen föll med 70 procent. Värst gick det för Ericsson som sjönk med 95 procent men nedgången blev mer begränsad för flera mer traditionella bolag.
Vad är det då som håller börsen på gott humör? I grunden handlar det om den amerikanske presidenten som vi tror inte kommer att acceptera en korrektion. Surnar börsen till kommer han att sätta in nya stimulanser. Därmed kommer den på sikt ofrånkomliga korrektionen att bli ännu större.
Vilka uttryck kommer då dessa stimulanser att ta sig? Vi tänker främst på tillgången på billiga pengar och den alltmer spekulativa lånekarusellen.
Vad gäller tillgången på pengar så tänker vi på penningmängden i ekonomin. Ju större penningmängd desto större stimulans i ekonomin. Centralbankerna och de kommersiella bankerna är de aktörer som i huvudsak styr penningmängdens storlek.
Federal Reserve, ECB, Sveriges Riksbank och andra centralbanker kan öka penningmängden genom att ”trycka” nya pengar och köpa tillgångar som innehas av finansmarknadens aktörer. De tillgångar som historiskt har varit aktuella har främst varit statsobligationer, bostadsobligationer, företagsobligationer och även, som i Japans fall, aktier i vissa systemkritiska bolag. Centralbankerna köper dessa tillgångar av bland annat pensionsfonder, sparfonder, banker och alla möjliga investerare.
När centralbanken köper tillgångar på marknaden får de som säljer in likviditet som de kan använda för att köpa andra tillgångar och därmed är de ”nytryckta” pengarna ute i ekonomin. Resultatet blir att efterfrågan på varor och tjänster ökar. Man kallar förfaringssättet kvantitativa lättnader eller QE, quantitative easing.
På motsvarande sätt kan centralbankerna minska penningmängden genom att sälja tillgångar. Därmed drar man in pengar från marknaden och ”makulerar” desamma. Effekten blir att efterfrågan på varor och tjänster i ekonomin minskar. Man kallar förfaringssättet kvantitativa åtstramningar eller QT, quantitative tightening.
De kommersiella bankerna påverkar också penningmängden genom att öka eller minska sin utlåning.
När banken har beviljat ett lån sätter banken in pengarna på kredittagarens konto som i sin tur använder pengarna för att exempelvis köpa en bil eller ett hus. Efterfrågan i ekonomin ökar.
Banken kan låna ut de pengar som man har lånat in men oftast skapar man pengar genom en enkel knapptryckning. Varje nytt lån som har beviljats och som inte till 100 procent täcks av inlåning resulterar i en ökning av penningmängden.
På motsvarande sätt kan bankerna minska penningmängden genom att låta kunderna amortera av sina lån och samtidigt vara återhållsam med sin nyutlåning. Överstiger amorteringarna nyutlåningen så minskar penningmängden och efterfrågan i ekonomin minskar. Förutsatt att det inte sker en massa förändringar som verkar i en annan riktning eller som vi brukar skriva, allt annat lika.
Historien har visat att banker har varit alldeles för vårdslösa i sin utlåning och därför styr nu centralbankerna och myndigheterna världens långivningen med räntesättning och regleringar.
Nu tillbaka till frågan varför vi tror att börsen och festen fortsätter. Resonemanget bygger då på följande samband: Ju större penningmängd, ju större efterfrågan i ekonomin och ju högre börskurser. Låt oss blicka lite tillbaka och därefter studera läget idag.
Efter Lehmankraschen 2008 stimulerade centralbanker och regeringar ekonomin. Penningmängden ökade kraftigt och räntorna sänktes. Det var QE och ökad bankutlåning som gällde. Börskurserna skenade ända fram till pandemin.
Beslutsfattarna drabbades nästan av panik och eldade på ekonomin genom att ytterligare öka penningmängden och sänka räntorna så mycket som det bara gick. Börskurserna tog fart igen och just nu tycks de, trots veckans skakning, fortsätta uppåt. Vi belyser med lite siffror (www.fred.stlouisfed.com). För att greppa de nollor som följer kan vi jämföra med USA:s BNP som 2025 kommer att uppgå till drygt 30 000 miljarder USD.
Vid Lehmankraschen 2008 uppgick den amerikanska penningmängden, enligt definitionen M2, till ca 8 000 miljarder USD och fördubblades nästan fram till pandemin bröt ut 2020 och nådde då nästan 16 000 miljarder USD.
I samband med pandemin ökar penningmängden ytterligare och nådde nästan 22 000 miljarder USD våren 2022. Inflationen slog till. Räntorna började höjas och centralbankerna började ägna sig åt QT. Penningmängden minskade något till ca 21 000 miljarder USD.
Vad händer nu? Penningmängden vänder uppåt igen och hade i september i år passerat 22 000 miljarder USD. Och vi har skäl att tro att den kommer att fortsätta uppåt och då är vi tillbaka till den amerikanske presidenten.
Han deklarerar tydligt att han vill har ännu lägre räntor. Om Fed inte är lydiga och sänker räntorna ytterligare räknar han med att ta över styrningen av Federal Reserve när den nuvarande chefen avgår till våren 2026.
Vi läser också om att presidenten vill luckra upp regleringarna av bankerna så att de kan låna ut ännu mera pengar. Detta för att hålla trycket uppe i ekonomin och inte minst för att finansiera den växande statsskulden.
Slutsatsen blir att penningmängden sannolikt kommer att fortsätta öka och efterfrågan på varor och tjänster kommer att öka i USA och därmed i övriga världen. Och börskurserna kommer att fortsätta stiga. Möjligtvis kan en kraftig ökning av produktiviteten med hjälp av AI minska risken för överhettning.
Risken/möjligheten är dock stora att presidenten kommer att snubbla eller det inträffar en finansiell olycka. Alternativt: en överhettning i ekonomin och då kommer inflationen att slå till igen vilket resulterar i brant fall av börskurserna.
Som sagt, vi är försiktiga och vi håller oss med en mindre aktieportfölj som vi tror är stryktålig. Samtidigt är vi beredda på att sälja, helt eller delvis. Det enda säkra kortet för oss svenskar just nu är korta svenska statsobligationer. Men festen fortsätter nog ett tag till.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
25-11-15 Nr 46
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se
Jag lär mig mer och mer om nationers ekonomi ju mer ni förklarar vad som händer där ute.
Betan
Det är bra. Vår målsättning är att förenkla och förtydliga med förhoppning om att både den som är initierad och den som är mindre initierad ska ha utbyte av våra krönikor. Ofta är det i förenklingen man hittar sanningen eller som en gammal fanjunkare sa till mig när jag gjorde lumpen: i krig är det bara det enkla som fungerar. Vi tror inte på krig men sannolikheten för en finansiell härdsmälta ska inte negligeras.