Svaret på frågan beror på hur företaget bokför sina ekonomiska transaktioner och det sägs ju att bokföring är det möjligas konst. Det senare har en del direktörer förstått och får därmed utlopp för sin kreativitet. En investerare bör ha förståelse för hur bokföringen kan påverkas och även manipuleras.
Vi börjar från början vilket kan vara rätt nyttigt även för oss som tror oss förstå bokföringens fundamenta. Det är alltid nyttigt att förenkla och förtydliga för att därmed bättre förstå pudelns kärna. Men för att den väl förtrogne inte ska bli uttråkad bjuder vi även på några pikanta illustrationer hämtade ur verkligheten.
Man skulle kunna sammanfatta olika ekonomiska transaktioner i två olika begreppspar: intäkter och kostnader sam inbetalningar och utbetalningar. Begreppsparen återkommer kontinuerligt i företagets resultaträkning och balansräkning.
En intäkt uppstår när man har sålt en produkt eller tjänst, levererat och skickat en faktura. Summan av alla fakturor kallas omsättning. När kunden betalar erhåller man en inbetalning.
En kostnad uppstår när man har köpt en produkt eller tjänst och erhållit en faktura. När vi betalar leverantören uppstår en utbetalning. Andra kostnader kan vara löner, räntor och skatter. Nedan ska vi dock se att i vissa fall kan kostnaden fördelas över flera år i form av avskrivningar.
Resultaträkningen sammanfattar samtliga transaktioner under en period till exempel ett år.
Balansräkningen sammanfattar företagets tillgångar, skulder och eget kapital vid en tidpunkt till exempel vid ett årsskifte.
Resultaträkningen och balansräkningen hänger ihop. En transaktion som påverkar resultaträkningen påverkar ofta även balansräkningen. Låt oss exemplifiera. När en kundfaktura skickas adderas motsvarande intäkt till omsättningen i resultaträkningen samtidigt som samma belopp adderas till kundfordringarna i balansräkningen.
Vi koncentrerar oss nu på resultaträkningen och lämnar balansräkningen till en senare krönika. Nu blir det till synes svårare men låt dig inte avskräckas av nedanstående förkortningar. Vi förklarar och konstruerar en påhittad och starkt förenklad resultaträkning för ett år:
| Omsättning | 100 |
| Kostnader exklusive avskrivningar | -55 |
| EBITDA | 45 |
| Avskrivningar på materiella tillgångar | -7 |
| Avskrivningar på aktiverade kostnader | -3 |
| Rörelseresultat, EBITA | 35 |
| Nedskrivning av förvärvade immateriella tillgångar | -5 |
| Rörelseresultat, EBIT | 30 |
| Finansiella intäkter och kostnader | -6 |
| Skatter | -4 |
| Nettovinst | 20 |
Omsättningen är då summan av alla utställda fakturor under året. I regel bokförs dessa som kundfordringar som betalas av kunder efter till exempel 30 dagar. Normalt väcker denna position inte några mer omfattande frågor. Dock inte alltid.
Vi drar oss till oss minnes bokföringsmanipulationer utförda av det amerikanska energiföretaget Enron som avslöjades 2001. Bolaget hade i stora projekt bokfört framtida intäkter som intäkter redan innevarande år trots att motsvarande prestationer skulle utföras kommande år. Samtidigt lyckades man gömma undan skulder i bolag som inte ingick i Enronkoncernen. McKinsey var arkitekten bakom Enrons strategi och revisionsfirman Andersen granskade räkenskaperna.
Enron anklagades för bokföringsbrott och för bedrägeri. Det hela slutade med konkurs. En konkurs som på den tiden var den största i USA:s historia. Andersen, då en av de fem stora revisionsfirmorna i världen, tvingades stänga butiken och McKinsey fick ställa sig i skamvrån.
Just nu har vi en omfattade investeringsboom inom AI. Kunderna är ofta nyetablerade företag (vi kallar dem datacenters) som domineras eller ägs av aktörer som till exempel Microsoft och Meta. Datacentren kan finansieras med kapital från sina aktieägare men nu i allt större utsträckning med krediter från de så kallade skuggbankerna, som ju kan ta större risker än de traditionella bankerna.
I media ifrågasätter man om datacentren kommer att få de intäkter som man räknar med. Den mest omtalade leverantören till datacentren är Nvidia, som levererar chipsen, men även svenska Skanska och Munters återfinns bland leverantörerna. Fastigheter ska ju byggas och inneklimatet kontrolleras.
Således kan man på goda grunder ifrågasätta omsättningen i Nvidia, Skanska och Munters. Skulle något datacenter gå i konkurs kommer dessa företags omsättning att ta en smäll och bli betydligt lägre. Har leverantörerna varit förutseende så har de kreditförsäkrat sina intäkter och då är det försäkringsbolagen som får ta smällen.
Låt oss gå vidare i resultaträkningen och reflektera över posten Kostnader som bland annat omfattar tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader i form av löner och inköpta insatsvaror och tjänster.
Vi drar oss till minnes hur det amerikanska telecomföretaget WorldCom 2002 avslöjats med att ha manipulerat sin bokföring. Löpande kostnader hade inte tagits upp i resultaträkningen utan hade i stället bokförts som en tillgång i balansräkningen. Vinsten blev därmed större än den skulle vara och aktieägarna och andra intressenter blev vilseledda.
Det hela slutade i konkurs, återigen då den största konkursen i USA:s historia, och VD:n dömdes till 25 år i fängelse. WorldCom rekonstruerades och köptes upp av Verizon.
Vi har nu kommit till EBITDA som betyder Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortization. Ett mått som många gillar eftersom det mer reflekterar kassaflödet i bolaget.
Nästa post är Avskrivningar på materiella tillgångar (Depreciation) vilka innebär att kostnaden för inköp av till exempel en fastighet eller maskin fördelas över flera år. Normalt är detta inte något problem men i AI-sammanhang kan man ifrågasätta bokföringen.
En vanlig materiell tillgång i ett datacenter är de chips som Nvidia levererar. Affärsvärlden hävdar att för fem år sedan var avskrivningstiden tre år men har nu ökat till sex år. Samtidigt tar nu Nvidia enbart ett år på sig för att utveckla ett nytt mer kraftfullt chip.
Man ska betänka att den starka efterfrågan på chips ökar konkurrensen inom AI-industrin. Kinesiska leverantör erbjuder chips till ett betydligt lägre pris vilket riskerar att reducera värdet på de chips som Nvidia har levererat. Slutsatsen blir kanske att avskrivningstiden ska vara ett år i stället för sex år. Därmed skull kostnaderna öka högst väsentligt.
Nästa post i resultaträkningen heter Avskrivningar på aktiverade kostnader. Denna post lämnar utrymme för mycket godtycklighet. Företag investerar i forskning och utveckling eller i till exempel ett nytt affärssystem. Investeringar som ger avkastning på längre sikt. Därmed kan företaget ta upp kostnaderna i sin balansräkning och skriva av den under lämpligt antal år.
Sofistikerade beräkningar som bygger på mer eller mindre tillförlitliga antaganden avgör hur lång avskrivningstiden blir. Företagsledningen har här stort utrymme att räkna fram den avskrivningstid som ska gälla, vilket i praktiken lämnar utrymme för subjektiva bedömningar.
Vi har nu kommit till rörelseresultatet EBITA eller Earnings Before Interest, Tax and Amortization.
Vi gör nu avdrag för Nedskrivning av förvärvade immateriella tillgångar (Amortization). Härmed avses främst nedskrivning av så kallad goodwill som uppstår vid förvärv av andra företag. Skillnaden mellan köpeskillingen och värdet av de förvärvade tillgångarna utgör goodwillen som då exempelvis kan spegla det förvärvade företagets konkurrenskraftiga produkter eller företagets starka position på marknaden.
Varje år ska man värdera sin goodwill och har värdet av något anledning minskat så ska man skriva ner värdet. Till grund för värderingen ligger återigen sofistikerade beräkningar som även här lämnar utrymme för subjektiva bedömningar.
För länge sedan har vi skrivit om Hexagon, som har förvärvat ett stort antal företag och bygger sina framgångar mycket på dessa förvärv. Att göra någon värdering av goodwillen i Hexagon låter sig dock svårligen göras eftersom de förvärvade företagen ofta har integrerats in i den befintliga organisationen.
Sista raderna i resultaträkningen avser Finansiella intäkter och kostnader samt Skatter. Dessa poster är mer entydiga och vi lämnar dem därhän.
Revisorernas roll är central när räkenskaperna ska granskas och godkännas. Det gäller att de har hög integritet och har förmåga att sätta sig in i verksamheten vilket historien visar att de inte alltid har haft. I sammanhanget ska man komma ihåg att revisorn erhåller sitt arvode från den man är satt att granska. I förhållande som vi starkt ifrågasätter. Men frågan är vad som är alternativet.
Vi konstaterar således att det finns stort utrymme för att rent bokföringsmässigt öka eller minska vinsten. En företagsledning kan beroende på omständigheterna ha ett intresse för att påverka i den ena eller andra riktningen. Betydande gråzoner tillåter detta inom ramarna för existerande regelverk. Sedan kan man tänja på gränserna eller överskrida dem. Det senare förekommer och tenderar nog att bli vanligare i tider av överhettning.
25-12-14 Nr 50
n-a@thulin.se