Dagligen så läser vi artiklar om hur fordonsindustrin har produktionsstopp på grund av brist på halvledare. Världens produktionskedjor är sårbara för brist av material. Det får mig att fundera över effekten av när en stor del av industrin står stilla, eller går på halvfart.
Vad är en halvledare?
Vi kan börja med att reda ut vad en halvledare är. Det är en en komponent som man ofta placerar på gröna kretskort. Syftet är att leda ström, fast inte lika effektivt som ledare och inte inte så ineffektivt som isolatorer. Dess positiva egenskap är att komponenten, som ofta kallas transistor, kan växla i hur mycket elektricitet den ska leda. Det är detta som gör komponenten så viktig för många tillverkningsföretag. Man kan läsa att detta påverkar fordonsindustrin men det gäller även andra bolag i tillverkningsindustrin.
Effekterna på världsekonomin
I nuläget har halvledarna en mindre effekt på samhällsekonomin världen över. Även om BNP blir lägre så är det inte systemhotande, just nu.
Om detta blir ett långdraget problem så kan det få stor effekt på ekonomin runt om i västvärlden. Om vi tar Sverige som exempel så betyder inte endast Scanians produktionsstopp problem för just Scania. Det kan ha som följd att staten måste skjuta till ytterligare pengar i framtiden till drabbade företag i form av omställningsstöd. Kombinationen minskad försäljning för företag och mer bidrag innebär dubbla problem för skattebetalarna och välfärdsstaten.
Just in time och halvledare
Världsekonomins motor är och kommer förbli tillverkningsindustrin vilket gör att leveranskedjan är otroligt viktiga. I Sverige kan vi se hur beroende den svenska infrastrukturen är av ett bolag, Cementa och dess produktion på Gotland. Utan cement från Slite så stannar på många sätt samhället, detsamma gäller halvledare.
Under våren så utbröt en brand på en fabrik utanför Tokyo. I fabriken huserade Renesas Electronics, som är en stor spelare inom produktion av halvledare. Detta utlöser liknande problem som med Cementa, fast på makro-nivå. Om man får en stor kapacitetsbrist när man använder sig av just-in-time modeller så blir det svårt att kompensera för förlusten. Om detta sker i kombination när stater fullständigt kastar ut pengar för att kick-starta industrin så får det stora konsekvenser.
När efterfrågan på halvledare är så pass stor och man använder just-in-time så kommer det skapa problem under lång tid framöver. Det tar alltså lång tid att återställa problemet, om efterfrågan är fortsatt stor. Även om politiker nu vill trolla i form av att trycka pengar så kan man inte trolla fram fabriker som producerar halvledare.
Så vad blir resultatet?
Så vad kan då detta resultera i? I värsta fall kommer stater behöva lasta ut ännu mer pengar i form av stöd och därmed öka sin statsskuld. I ett land som Sverige är detta inte ett problem på kort sikt med tanke på den låga statsskulden, men i många andra delar av världen innebär det stora problem, kostnaderna för fortsatt ökad statsskuld blir stor. Om detta kombineras med en finanskris, eller en bubbla så kan det få fullständigt förödande konsekvenser för världens, Europas och Sveriges ekonomi.
2021-09-07