Hur långt kan räntorna gå?

Hur långt kan räntorna gå?

Uppåt. Ja, men hur högt kan räntorna gå? Vi vet inte svaret men vi för ett resonemang som kanske kan klargöra en del.

Men först några ord om inlägg vi har fått från Håkan Sörman och Theo Karavidas.
Håkan uppmärksammar oss på att sedan 1976 har borgerliga regeringar åtföljts av lågkonjunktur. Intressant iakttagelse. Han tror dock inte att de borgerliga regeringarna bidragit till krisen. Däremot menar han att man kan spekulera i om annalkande kriser uppfattas i väljarkåren och leder till att man satsar på regimskifte.

Theo ber oss belysa fenomenet SPAC, som ju står för Special Purpose Acquisition Company. Vi skapar ett exempel. Anta att några kända finansaktörer tar in t ex 2 miljarder dollar från aktiefonder, pensionsfonder och andra investerare. Med dessa pengar bildar man ett SPAC-bolag som börsnoteras. Initialt är den enda tillgången 2 miljarder dollar och med dessa pengar kan man låna upp ytterligare säg 8 miljarder dollar. För dessa 10 miljarder dollar köper man ett onoterat start-up bolag som bedöms ha goda framtidsmöjligheter. Hux-flux är således detta start-up bolag börsnoterat utan att behöva gå igenom den granskning som en börsnotering innebär.

Finansiella kreativitet

De ursprungliga finansaktörerna har tagit in väl tilltagna provisioner, ägarna i start-up bolaget har cashat in och den nya investerande hoppas på god avkastning. Vi får se hur det går. Det finns avskräckande exempel. Fenomenet är ett exempel på den finansiella kreativitet som ofta förekommer på toppen av en högkonjunktur. 

Och nu till dagens tema. Det finns många olika räntor. Den mest närliggande är kanske boräntan. Vi studerar Handelsbankens listräntor (22-04-29). Listräntan på bolån med tre månaders bindningstid ligger på 2,39 % och på den nivån har tremånadsräntan legat i minst ett år.

Strax före finanskrisen 2008 låg motsvarande ränta på ca 6,6 %. Den som är en skicklig förhandlare kan nog idag pressa ner nivån till 1,6 % och 2008 kunde man kanske pressa ner till 6 %. Skillnaden blir då 4,4 %.

Studerar vi dagens långa boräntor konstaterar vi att listräntan för lån på fem år ligger på 3,08 % och den nivån har nästan fördubblats under det senaste året. De långa boräntorna har, till skillnad från de korta, således stigit ganska ordentligt. Den som band för ca ett år sedan har därmed hälften så hög räntekostnad jämfört med om hen bundit idag.

De långa boräntorna

De långa boräntorna

Den som varit med lite längre vet att både de korta och de långa boräntorna i början av 90-talet låg på drygt 15 % och de korta toppade på över 20 %. 

En annan ränta är den s.k. reporäntan eller styrräntan vilken är den ränta som tillämpas när bankerna placerar pengar i riksbanken eller lånar av varandra eller av riksbanken. Reporäntan sätts av riksbanken och har just höjts till 0,25 %. I slutet av 2008 var nivån uppe i 4,75 %. Under några år 2016-18 låg nivån på tom -0,5 %. Reporäntan men även marknadsräntorna styr boräntorna.

Mer som ett kuriosum kan vi nämna att reporäntan under tre dagar i september 1992 var uppe i 500 % beroende på att riksbanken och den dåvarande regeringen hade bestämt sig för att försöka upprätthålla den svenska kronans fasta växelkurs. Kronan föll och devalverades och reporäntan föll. Kungariket Sverige förlorade många miljarder och de valutaspekulanter som tvingade fram kronans fall vann lika mycket. Direkta kursförluster beräknas till 95 miljarder kr1). Något dylikt är nog idag helt uteslutet. 

Vi återvänder till nutid och vi kan spekulera i hur räntorna kommer att utvecklas framöver. Vi går över och ser vad som händer i USA. Federal Reserve har just höjt sin styrränta till 0,25-0,5 %. FED-chefen har aviserat sex ytterligare räntehöjningar fram till årsskiftet. Tidigare har han utgått från att varje höjning kommer att vara 0,25 % och därmed skulle styrräntan kunna nå 2 % vid slutet av året. Dock rusar nu inflationen i USA och FED-chefen aviserar att den kommande höjningen nog kommer att ligga på 0,5 % en annan FED-topp har tom argumenterat för 0,75 % vid nästa höjning beroende på att inflationen riskerar att skena. Därmed kanske styrräntan i USA hamnar på 2,5 % i slutet av året. En annan FED-topp argumenterar för 3,5 %.

FED och räntor

Inte startat räntehöjningarna tidigare

The Economist, som vi tycker är en balanserad publikation som normalt inte tar till överord, skräder inte orden. De inleder en ledare2) med orden: ”The FED that failed. America´s central bank has made a big mistake. What comes next will set the path for the world economy”.

Misstaget skulle ha varit att man inte startat räntehöjningarna tidigare och vad man nu kommer att göra kommer att starkt påverka även oss i Sverige bl a i form av höjda räntor.

The Economist påtalar att inflationen enligt marssiffrorna det senaste året i USA låg på 8,5 % (den högsta nivån på fyrtio år), 7,5 % i euroområdet och 7 % i Storbritannien. Tar man bort energi och mat ur den amerikanska statistiken så hamnar inflationen på 6,5 % men samtidigt stiger lönerna med nästan 6 % i USA. Så långt Economist. I Sverige låg inflationen det senaste året på 6,1 % och i Spanien så högt som 9,8 %.

Vi drar slutsatsen att FED måste höja räntorna ännu högre än vad man hittills har kommunicerat. I Europa tycks överhettningen ännu inte gått lika långt och därmed kommer sannolikt räntehöjningarna något senare.

Med högre räntor i USA och inte riktigt lika höga räntor i Europa så tillstöter ett annat problem. Kapitalet söker sig till USA och därmed kommer dollarn att stiga. Väldigt stor del av världens kreditgivning sker i dollar och därmed kommer det att bli riktigt svettigt för världens kredittagare när de ska betala tillbaka sina dollarlån. I Europa kommer inflationen att späs på eftersom importerade varor blir dyrare. Betänk att dollarn för 20 år sedan var mer värd än euron och sannolikt kommer den situationen att uppstå igen.

Sveriges riksbank

Sveriges Riksbank och räntorna

Vi gissar därmed att Europa kommer att följa efter USA med räntehöjningar och en kvalificerad gissning är att i USA kommer styrräntan om ett år att ligga minst 3 % högre än idag och i Europa minst 2 % högre än idag. Sveriges Riksbank passade i veckan på att höja sin ränta från 0 till 0,25 % och räknar med ytterligare höjningar framöver.

Nu tillbaka till de svenska boräntorna. En gissning är att den förhandlade tremånadsräntan inom ett år kommer att öka från 1,6 % till 3,6 % och att femårsräntan kanske hamnar på minst 4 %.

Den 3-4 maj sammanträder FED:s räntekommitté och då får vi ta del av nästa steg i räntedramat. Blir höjningen 0,25, 0,5 eller 0,75 % ? Om det blir 0,75 % då blir nog dramatiken stor. Vi gissar att det blir 0,5 %.

Vi lever dock i en föränderlig värld. Vi har länge varnat för inflation och högre räntor. Senast varnade vi för stagflation och vi kanske redan är där. I veckan fick vi veta att BNP i USA det första kvartalet minskade med 0,4 % eller 1,4 % omräknat till årstakt. Minskningen är mycket uppseendeväckande och vi får se hur det fortsätter.  Risken finns således att vi ganska snart har både inflation och höjda räntor samtidigt som aktivitetsnivån sjunker i ekonomin. Stagflation är ett otäckt fenomen och vi lär återkomma i frågan.

22-05-01 No 18

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Magnus Thulin

magnus@thulin.se

  1. Hur mycket kostade kronförsvaret 1992? SOU 1999:150
  2. The Economist 22-04-23

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.