Idag handlar det om priser på bostäder och om digitala kronor, traditionell pensionsförsäkring, penningmängden, den starka dollarn, några litteraturtips och inte minst risken för en finansiell malström.
Vi fick återkoppling på vår tidigare krönika Cash is King från Nils Henriksson, en trogen läsare och inspiratör och tillika VD för Trygg Liv Gamla.
Han skrev: ”Kort statsobligationsfond – blir inte det samma nettoavkastning som konto på SBAB? Fritidshus i Åre lär ska ha gått ned med 40% i år… Den som har mycket cash i madrassen ska nog se över sin hemförsäkring…Svenska börsen har sett från USA fallit med 55% i år. Talar nog för att det kan komma uppköp, bland annat från private equity. Den branschens torra krut är hiskeligt stort.”
Ja, kort obligationsfond kontra insättning på bankkonto i t ex SBAB kan nog kvitta. Ett alternativ som vi inte så uttryckligen supporterade var traditionell pensionsförsäkring. Detta alternativ vill vi verkligen dra en lans för. I en sådan försäkring får man en professionell placering till ett rimligt pris. Dock får man vara försiktig när man väljer pensionsförvaltare. Nils kan skryta med att just nu vara bäst i klassen.
Turligt nog har vi inte någon fjällstuga i Åre och där finns nog bara röd pist för priserna på stugor. På Österlen är det sannolikt också fallande priser. De allra bästa bostäderna står sig dock i pris. Junior och hans sambo sålde sin lägenhet på Ön med utsikt över Öresund på några dagar utan större prut.
Och så var det fenomenet med cash i madrassen. Hemförsäkringen har nog svårt för att täcka eventuella förluster. Bättre blir det dock när Sveriges Riksbank ger ut en digital krona för allmänheten. En dylik finns redan för de transaktioner som centralbank och banker genomför sinsemellan. Vi vanliga dödliga får dock vänta en tid men en digital riksbankskrona är sannolikt på gång. Då kan vi stoppa digitala kronor, som kan jämföras med kontanter, i den digitala madrassen. Eftersom lösningen sannolikt kommer att bygga på den s.k. blockkedjetekniken blir cyberhotet mindre.
Det är nyttigt att ändra perspektiv. Att den svenska börsen, uttryckt i dollar, har gått ner med 55 % är mycket intressant. Kanske kommer vi att få se uppköp av ett antal svenska bolag och då skulle man gärna vilja vara lite förutseende. Den spekulationen är dock svår och vi ligger still.
Christian Fredriksson, en annan trogen läsare och inspiratör, aktualiserar bl a penningmängdens roll i det finansiella drama som pågår. Vi repeterar först vad penningmängd egentligen är.
Det är inte något lätt begrepp men man skulle kort kunna säga att penningmängden är sedlar och mynt, pengar på bankkonton, fondandelar i penningmarknadsfonder, korta obligationer samt digitala pengar som Sveriges Riksbank förser affärsbankerna med. Det finns tre olika definitioner M1, M2 och M3. I vår ordlista kan du läsa om definitionerna av de olika begreppen.
I våra tidigare krönikor Inflation, del 4 från maj -21 och Penningmängden förvånar från januari -22 beskrev vi mer teoretiskt hur en alltför stor ökning av penningmängden ökar inflationen. Det visade sig att teorin höll, även denna gång, och en omfattande inflation drabbar nu oss.
Vilka faktorer påverkar då penningmängden? I huvudsak ökar eller minskar den genom att bankerna ökar eller minskar sin utlåning och statens regleringar och centralbankens räntesättning styr bankernas utlåning. Centralbanken ökar penningmängden genom att köpa obligationer med hjälp av nytryckta pengar eller minskar penningmängden genom att sälja obligationer och makulera pengar. Sveriges Riksbank och andra centralbanker påverkar också penningmängden genom att utfärda en och annan repa, korta lån, vilket innebär att man med digitala pengar smörjer penningmarknaden så att den fungerar smidigt.
Centralbankerna stramar nu åt ekonomierna, höjer räntorna och säljer statsobligationer vilket innebär att man makulerar pengar och minskar likviditeten. Penningmängden minskar alternativt så avtar ökningen. Målet är att inflationen ska bekämpas. Förhoppningsvis är de framgångsrika med uppgiften.
Vi tvivlar dock på att centralbankerna är lyckosamma. När det uppstår komplikationer blir man tvingad till reträtt. I Storbritannien saknar regeringen marknadens förtroende vilket innebär att Bank of England har fått köpa statsobligationer och därmed ökat penningmängden. Tvärtemot vad som var tanken.
Energikrisen har redan gjort att upplåningen i Tyskland ökar med 200 miljarder euro vilket motsvarar drygt 5 % av tysk BNP. Bundesbank och/eller ECB kommer säkert att köpa en del av dessa obligationer och därmed ökar penningmängden. Liknade upplägg kommer nog i flera andra länder. Därtill har ECB utlovat ett arrangemang som ska möjliggöra att man håller Italien under armarna med nytryckta pengar.
Begrunda följande uttalande från chefen från Banque de France: ”If you have a monetary policy with an anti-inflationary stance and there are doubts about whether your fiscal policy will fuel inflation, then you really risk nurturing a vicious loop” (FT 22-10-18). I klartext: Om centralbankerna bromsar och regeringarna gasar så riskerar vi att hamna i en malström.
Slutsatsen blir sannolikt att inflationen dröjer sig kvar samtidigt som världsekonomin stagnerar. Till detta har vi att förhålla oss. Sannolikt kommer korrektioner neråt på de flesta tillgångar. När botten är nådd är det dock dags att köpa på sig realtillgångar (jord, skog, fastigheter, bostäder, aktier etc), förutsatt att man har cash. Därmed kan vi skydda oss mot den kvardröjande inflationen som i praktiken innebär att låntagarna långsamt berövar sparare och pensionärer deras pengar. Som det ser ut nu räknar vi med att ligga lågt till hösten 2023. Cash is still King.
För den som vill läsa på lite om penningens sätt att fungera så har vi några tips. En lättläst, pedagogisk och humoristisk bok som vi har haft stor glädje av är ”How an Economy Grows and Why It Crashes” av Peter D. Schiff. Vill man gå lite djupare och spåna in i framtiden kan vi rekommendera ”The Future of Money. How the Digital Revolution Is Transforming Currencies and Finance.” av Eswar S. Prasad. Vill man få ett historiskt perspektiv föreslår vi “Pengarna & Makten. Riksbankens historia” av Gunnar Wetterberg.
Noterat i veckan
Dollarn stiger mot nya höjder och i skrivandets stund får du betala drygt 11 kr för en us dollar. Många länder och företag utanför USA har byggt upp berg av skulder, oftast tagna i dollar. Dollarlån upptagna utanför USA uppgår till 13 000 miljarder us dollar (WSJ 22-10-17, A17) vilket motsvarar drygt 60 % av ett års BNP i USA. En initierad bedömare, som vi har varit i kontakt med, tror att dollarn kan gå över 12 kr, ja kanske över 13 kr. Under året har dollarskulderna utanför USA pga. dollarförstärkningen stigit med 20-30 %, omräknad till inhemsk valuta, samtidigt som räntorna har mer än fördubblats. Det blir svettigt för många och skapar dramatik på marknaderna. Märkligt att det ännu inte har kommit en riktig urladdning. Under tiden dopas svensk exportindustri, som ofta säljer i dollar, med kraftiga kursvinster. Risken är att det kommer surt efteråt och en låg kronkurs driver den inhemska inflationen och stimulerar inte produktivitetsutvecklingen i svensk industri.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
22-10-23 No 43
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se
Det är en grannlaga uppgift som nytillträdda minister Svantesson har framför sig. Dels har hon ett nuläge och en omvärld att förhålla sig till. Dels ska hon maka samman 5 partiers valmanifest och samtidigt staka ut en tydlig och entydig väg som hanterar inflation, penningmängd, energi arbetslöshet, konsumtion och kronans värde sjunker som en sten. Ministern måste nu övertyga sina regeringskolleger att lägga undan valmanifestet för att istället göra sådant som måste göras. ”Reptil-ekonomen” hugger sannolikt på inflationen och stramar åt ekonomin samtidigt som räntan höjs. Men vilka komponenter är det idag som skjuter på inflationen? Tillväxten förutspås 2023 bli nära 0 och konsumtionen minskar redan både privat och i kommuner. Ingves höjer räntan. Arbetslösheten är också redan hög, i varje fall i vissa grupper, och det råder en stor och obehaglig Miss/Match mellan denna och vakansefterfrågan. Kronfallet mot Euro och Dollar göder vår exportindustri vilket skapar inflation tillsammans med att den inte kan hitta tillräcklig nödvändig kompetens. Samtidigt ska vi avsevärt expandera vårt försvar och kriminalvård.
Som sagt en grannlaga uppgift att bära finsportföljen.
Vad bör hon då kasta sig över? Kan vi få en analys av det i nästa Marketz?
Hej Christian, Ja, uppgiften blir inte lätt. Vi aktar oss för att ha synpunkter på partipolitiken men tillåter oss ändå att ha synpunkter få det ekonomiska och finansiella läget. Vi får återkomma om några veckor. Dock några spontana reflektioner: Inflationen blir den stora nöten att knäcka. Här är det främst utbudsstimulanser som gäller: mer elproduktion, ta bort avdrag för skuldräntor (=större bostadsutbud), sätt folk i arbete, stimulera pensionärer att jobba längre, mer arbetsmarknads-utbildning etc. Lågkonjunkturen kommer vi inte undan och ett dylikt reningsbad behövs mellan varven. /N-Å