Quantative Tightening går under radarn

Centralbankerna börjar nog snart närma sig räntetoppen. De har dock andra metoder för att påverka efterfrågan i ekonomin och därmed inflationen. Vi tänker på Quantative Easing, QE, och Quantative Tightening, QT. Just nu är det QT som gäller men det kommer få rapporter om denna företeelse. Vi reder ut begreppen nedan.

QE genomför centralbanken genom att köpa värdepapper från till exempel banker, pensionsfonder och räntefonder. Centralbanken betalar säljarna med nytryckta pengar och ekonomin tillförs då likviditet. Mängden pengar i form av sedlar är idag negligerbar och har ersatts med digitala pengar. Idag trycker man lätt pengar med en knapptryckning.

Således kan centralbanken använda QE i stället för räntesänkningar som ett medel att öka efterfrågan och stimulera ekonomin och därmed öka inflationen. QE kommer särskilt till användning när man sänkt räntan till noll eller till negativ nivå och man inte vill sänka mera. Då blir QE en extra boost.

Quantative Tightening och centralbanken

QT genomför centralbanken genom att sälja värdepapper till exempelvis banker, pensionsfonder och räntefonder. Centralbanken får betalning från köparna och ekonomin fråntas då likviditet. De pengar som centralbanken får in går till makulering vilket idag också sker med en enkel knapptryckning.

Således kan centralbanken använda QT i stället för räntehöjningar som ett medel för att minska efterfrågan och strama åt ekonomin och därmed hålla tillbaka inflationen. QT kommer särskilt till användning när man på grund av tidsfördröjningar är osäker på att man har höjt räntan tillräckligt eller man på grund av påtryckningar blir mer återhållsam med sina höjningar. QT blir då en åtstramning som går under radarn.

De värdepapper som centralbankerna köper och säljer är i första hand statsobligationer men har i samband med pandemin i större utsträckning varit bostadsobligationer och även kommun- och företagsobligationer. I Japan har man gått så långt att man även köpt aktier.

Centralbankernas främsta instrument för att påverka efterfrågan och inflationen är dock att använda räntan. Genom att sänka styrräntan så påverkar man de kommersiella bankerna till att också sänka räntan på sin utlåning som därmed ökar vilket sin tur ökar penningmängden. Efterfrågan i ekonomin ökar och inflationen ökar. Det motsatta sker om centralbankerna höjer styrräntan vilken de har gjort sedan i början av 2022. Sannolikt har centralbankerna snart nått vägs ände med räntehöjningarna men kommer att fortsätta med QT.

Penningmängden

Vi har tidigare beskrivit hur penningmängden påverkar efterfrågan i ekonomin och därmed inflationen. Se Inflation, del 4 från maj 2021 och Penningmängden förvånar från januari 2022. Med hjälp av klassisk penningteori kunde vi då förutse att vi skulle få en kraftig inflation. För att ytterligare skapa förståelse för penningmängd, QE och QT gör vi några historiska tillbakablickar.

För länge sedan var pengar i form silver- och guldmynt det som vi betalade med när vi förvärvade eller sålde varor och tjänster. Med tiden blev det opraktiskt med fysiska mynt. Banker började då ge ut sedlar som våra förfäder kunde lösa in i silver eller guld om de så önskade. Dock blev det lite vilda västern. I USA existerade det på 1800-talet många olika typer av dollar utgivna av olika banker.

FEDeral Reserve, USA:s centralbank, såg världens ljus 1913 och fick två viktiga uppgifter. Den första var att ge ut en enhetlig valuta och den som så önskade kunde enligt guldmyntfoten lösa in de nya sedlarna mot guld. FED:s andra uppgift blev att fungera som ”lender of last resort” vilket innebar att de kommersiella bankerna kunde låna av FED och när de i stället hade för mycket pengar kunde de sätta in dessa på konto hos FED. Räntan fastställdes av FED och fick namnet ”fund rate” eller styrränta som vi kallar den.

FED hade skaffat sig kontroll över penningmarknaden. De kontrollerade nu penningmängden i form av mängden utestående dollarsedlar och de kontrollerade den kortsiktiga räntan som blev styrande för de kommersiella bankernas räntor. De kunde trycka eller makulera dollarsedlar och de kunde sänka eller höja räntan för att påverka efterfrågan i ekonomin och därmed styra inflationen.

Under 1900-talet försvann guldmyntfoten och dollarn blev en valuta som i stället byggde på förtroende som det i sin tur blev FED:s främsta uppgift att försvara. För FED gällde det nu att upprätthålla penningvärdet dvs. att hålla nere inflationen samt säkra den finansiella stabiliteten. En liknande utveckling som i USA kunde man med viss variation se även i andra länder.

I USA har FED efter Lehmankraschen 2008 och i samband med covid sänkt räntorna och tillämpat QE och tryckt nya pengar i mycket stora mängder. För dessa pengar har man köpt främst statsobligationer och bostadsobligationer. Man har därmed hjälpt staten att finansiera sin statsskuld och medborgarna med att finansiera sina dyra bostäder. Lägre räntor har ökat på penningmängden ytterligare och man har stimulerat till alltmer spekulativa affärer bland annat på fastighetsmarknaden.

Före Lehmankraschen ägde FED obligationer för 1 000 miljarder dollar och som mest hade innehavet ökat till 9 000 miljarder dollar i början av 2022 (jfr en amerikansk BNP 2022= 25 000 miljarder dollar). Därmed hade man kraftigt ökat efterfrågan i ekonomin men man hade också skapat ett inflationstryck.

Utvecklingen vände och FED höjde räntorna med start förra året och gick även över till Quantative Tightening. Totalt har nu innehavet av obligationer minskat till ca 8 000 miljarder dollar. Inflationen har minskat men efterfrågan är fortfarande stark. FED förefaller nu snart ha nått räntetoppen. Målet vad gäller inflationen är dock 2 % och dit har man ännu inte nått. Man kan även räkna med att de utsätts för starka påtryckningar för att inte höja räntan mer. Då blir QT ett sätt att under radarn fortsätta åtstramningen av ekonomin. 

Efter Lehmankraschen hade Sveriges Riksbank liksom FED sänkt räntorna och börjat tillämpa QE genom att köpa statsobligationer och i samband med covid ökade man kraftigt sina köp av bostadsobligationer men även av fastighetsobligationer. Det senare innebar en rejäl gödning av bostadsmarknaden och av en febrig fastighetsmarknad. Som mest uppgick det totala obligationsinnehavet till 972 miljarder kronor i maj 2022 (jfr en svensk BNP 2022 = 6 000 miljarder kronor). Därmed hade man kraftigt ökat efterfrågan i ekonomin men också skapat ett inflationstryck.

Utvecklingen vände även i Sverige och Sveriges Riksbank höjde räntorna med start förra året och gick även över till Quantative Tightening. Totalt har innehavet av obligationer i slutet av oktober i år minskat till 738 miljarder kronor.  Inflationen har lättat men efterfrågan är även i Sverige fortfarande stark.

Sveriges Riksbank kommer nog att höja räntan med ytterligare 0,25 % i slutet av november och vi tror med ytterligare 0,25 % in på det nya året. Men sedan är det nog stopp. Risken är stor att beroende på vår svaga valuta så blir det svårt att komma ned till en inflation på 2 %. Då kommer Sveriges Riksbank att fortsätta med QT.

Quantative Tightening och påverkan på ekonomin

Frågan inställer sig nu hur mycket QE och QT påverkar efterfrågan i ekonomin och hur det kan översättas till motsvarande ränteförändringar? Vi har varit i kontakt med Sveriges Riksbank som hänvisar till att forskningen har kommit fram till att QE uppgående till 300 miljarder kronor motsvarar en räntesänkning med ungefär 1 %. Man har inte undersökt verkningarna av QT men det ligger nära tillhands att QT uppgående till samma belopp motsvarar en räntehöjning med ungefär 1 %.

Världens centralbanker har under året inlett QT i varierande grad. Sveriges Riksbank började i april och säljer just nu obligationer i en takt som uppgår till 6 miljarder kronor i månaden plus att man inte deltar i de obligationslån som löper ut och blir föremål för förnyelse.

Obligationsinnehavet har under ca 1,5 år som sagt minskar från 972 till 738 miljarder kronor vilket då skulle motsvara en räntehöjning med nästan 0,8 %. Med ett kvarvarande innehav på 738 miljarder kronor har Sveriges Riksbank mycket torrt krut kvar med vilket man kan strama åt ekonomin ytterligare utan att behöva höja räntan. Skulle man reducera obligationsinnehavet från 738 miljarder kronor till 0 så motsvarar det en räntehöjning med ytterligare 2,5 %.

Quantative Tightening har hittills gått under radarn men kommer sannolikt att kännas av ganska rejält framöver. Om inte en rejäl lågkonjunktur snart lurar runt hörnet och/eller en svart svan eller en hel flock av dylika går in för landning. Då kan det bli räntesänkningar och QE i stället.

Noterat i veckan

WeWork och SBB har ju tillhört våra återkommande hackkycklingar. Nu går WeWork i konkurs men vad händer med SBB? Vi noterar att SBB för andra gången har senarelagt sin rapport för det tredje kvartalet. Att senarelägga en rapport gör man enligt vår uppfattning enbart i nödfall beroende exempelvis på att man inte får ihop tillfredställande siffror och/eller att revisorerna trilskas.

SBB går kanske samma öde till mötes som WeWork. Vi gissar att Akelius lurar i vassen. Han sålde ju sina fastigheter till Heimstaden när priserna var i topp. Med en kassa på 100 miljarder kronor är han nog beredd till en snabb affär. Han skickade ju i väg en spejare redan när han med kort varsel släppte i väg sin mångårige CFO till SBB där denne blev VD.  

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

23-11-11 Nr 46