Lägre räntor dröjer…

Inhemska förhållanden talar för att lägre räntor dröjer. Uppmätt svensk inflation och vårt beroende av amerikanska Fed avgör utvecklingen.

I den förra krönikan argumenterade vi utifrån USA:s starka ekonomi för att räntorna inte kommer att sänkas i det första taget. De globala trenderna ger uttryck för samma sak. I Sverige påstår många, inte minst representanter för finansindustrin, att Sveriges Riksbank kommer att sänka under våren eller till sommaren. Man ska dock hålla i minnet att finansfolket för sin egen överlevnad har ett starkt intresse i lägre räntor.  

Vi har en lite annorlunda syn inte minst utifrån grundläggande fakta som du kan studera i nedanstående tabell. Vi visar utfallet januari i år och för december i fjol samt utfallet för december 2022 då inflationen toppade.

Samtliga siffror avser en procentuell förändring jämfört med ett år tidigare. KPI står för konsumentprisindex och ska representera ett svenskt hushåll med en genomsnittlig korg med varor och tjänster. KPIF står för KPI men med fast ränta och man har således exkluderat effekter av ändrade boräntor. Under det senaste året har ju boräntorna ökat rejält och exkluderar man räntehöjningarna så blir ju inflationen avsevärt lägre. Eftersom energipriserna är väldigt rörliga så skapar man också ett index, KPIF-XE, som även exkluderar förändringar av energipriserna.  Energipriserna har sjunkit under året och då blir KPIF-XE motsvarande mån högre än KPIF.

Sveriges Riksbank har som sin målsättning att inflationen ska uppgå till 2 %, varken mer eller mindre. De använder måttet KPIF men sneglar gärna på KPIF-XE eftersom vid oförändrade energipriser så sammanfaller de olika indexen.                            

Betänk att inflationen var 5,4 % mätt som konsumentprisindex, KPI, i januari 2024 jämfört med ett år tidigare. Toppen låg i december 2022 på 12,3 % och sjönk under hela 2023 för att i december 2023 landa på 4,4 %. I januari blev det dock ett bakslag och siffran steg till 5,4 %. Detta borde stämma till eftertanke. I varje fall var januarisiffran inte ett argument för sänkt ränta.

Samma utveckling kan vi studera beträffande KPIF. Nedgång från 10,2 % i december 2022 till 2,3 % i december 2023 för att i januari 2024 stiga till 3,3 %. Ej heller denna januarisiffra är något argument för sänkt ränta.

Skillnaden mellan KPIF och KPIF-XE, som uppgick till 1,1 % i januari 2024, beror på sjunkande energipriser under det senaste året som i huvudsak kan förklaras med sänkta elpriser och sänkta drivmedelspriser beroende på sänkta krav på biodrivmedelsinblandning. Denna effekt är dock på grund av den så kallade baseffekten sannolikt av övergående natur. Baseffekten beror på att dagens energipriser jämförs med de priser som gällde för ett år sedan. Om vi räknar med oförändrade energipriser under den närmaste tiden kommer jämförelsebasen successivt att flytta sig framåt och bli lägre. Därmed kommer KPIF och KPIF-XE att sammanfalla.

Allt annat lika så kommer då KPIF att stiga till den nivå som KPIF-XE ligger på och som i januari 2024 var 4,4 %. Därmed blir argumenten för räntesänkningar ännu färre. Målet är ju 2 %.

Beträffande informationen från SCB så har vi varit i kontakt med deras samordningsansvarige för KPI och vi räknar därför med att faktainnehållet i ovanstående är verifierat.

Riksbankschefen uttrycker en viss osäkerhet om läget: ”Jag utesluter inte att styrräntan kan sänkas under första halvåret i år.” (Fastighetsvärlden 240226). Ny statistik rullar in hela tiden och gemensamt är att inflationen minskar. Under förutsättning att det inte kommer några bakslag är det bara en tidsfråga innan den första räntesänkningen kommer.

Flera amerikanska bedömare tror att Fed sänker i juni och Riksbanken lär, med tanke på den svenska kronan, inte sänka före Fed och då kommer kanske en första sänkning i Sverige att meddelas den 27 juni i år. Vi utesluter dock inte att Riksbanken avvaktar tills efter sommaren.

Noterat i veckan

Vi rapporterade ju förra veckan att initierade bedömare trodde att Nya Zeelands välrenommerade centralbank skulle höja sin styrränta. Det gjorde de inte utan ligger kvar på sina 5,5 %. Dock uttalade banken att man ”…  needs to remain at a restrictive level for a sustained period of time…”.  

Vi förvånas över hur företag som till synes är på obestånd kan locka nytt friskt kapital. För oss går det inte att tolka på annat sätt än att regeringarnas och centralbankernas störtflod av pengar under pandemin ännu inte har absorberats av ekonomin. I veckan fick vi två exempel.

Elbilstillverkaren Polestar går med kraftiga förluster på en marknad som uppvisar sviktande efterfrågan och vikande priser. Tio banker, dock inte någon svensk, lånar nu ut nästan 1 miljard dollar på tre år till Polestar (DI 240228). Tre av våra läsare, två bankmän och en kapitalförvaltare, bedömer att låneräntan kommer att ligga på ca 10 %. Eftersom vi inte alls förstår skulle vi gärna vilja ta del av de kreditbedömningar som har blivit gjorda.

Betaltjänstföretaget Klarna som också går med kraftiga förluster planerar för en börsnotering(FT 240228). Ledningen räknar med att man kommer att vända till svarta siffror inom kort. Vi får se om de lyckas övertyga investerarna. Vår förhoppning är att Alecta, AMF, Folksam, Pensionsmyndigheten och andra historiskt sett mindre aktsamma pensionsförvaltare håller sig borta från denna lockelse.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

24-03-03 Nr 9

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Magnus Thulin

Magnus@thulin.se