Vi följer vad som händer med våra favoriter och rookies. Idag uppmärksammar vi det senaste från AcadeMedia, BioArctic och Invisio. Rapporterna för det fjärde kvartalet och därmed helåret rullar in. Läs också om varför vi tror att räntesänkningarna dröjer och om en nyhet som helt kan rita om den globala energikartan.
AcadeMedia har ju fått stor uppmärksamhet under de senaste veckorna. Affären mellan Akelius och Mellby Gård är nu avblåst men har kortsiktigt skadat företaget. Vi var först väldigt positiva men drog öronen åt oss när vi förstod att Akelius blandade ihop sina oegennyttiga ambitioner med det affärsmässiga.
Redan före den aktuella affären var det angeläget för bolaget att på ett förtroendeingivande sätt ta udden av den kritik som riktades mot friskolor och som även drabbade AcadeMedia. I vår analys 2022 uppmärksammade vi att den allmänna uppfattningen var att friskolorna skapade betygsinflation och prioriterade lönsamhet före utbildningskvalitet. Denna uppfattning hos allmänheten består och om det även gäller AcadeMedia vet vi inte. Vår förhoppning är att bolaget visar att de är bäst i klassen och då är vi bereda att köpa in oss. Utbildning tror vi är en framtidsbransch och AcadeMedia skulle kunna bidra med stor förnyelse.
Nu kort några ord om året som gått. Omsättningen uppgick till drygt 16 miljarder vilket var en svag ökning jämfört med det senaste räkenskapsåret 2022/23. Justerat rörelseresultat nådde nästan 1 miljard kronor vilket var ungefär oförändrad nivå. Antalet elever inom för-, grund- och gymnasieskola uppgår till 100 000 plus deltagare i vuxenutbildning.
Företaget förvärvar kontinuerligt skolor utomlands och målsättningen är att utlandsdelen som nu utgör
25 % ska öka till 50 %. I takt med att den utländska delen ökar så minskar ju också exponeringen för den politiska risken som förknippas med den svenska debatten om friskolor. Företaget säger att de har höjt kvaliteten och vidtagit åtgärder som kanske även minskar betygsinflationen. Börsen förefaller dock inte vara övertygad.
Marknaden värderar företaget mycket lågt; drygt 5 miljarder eller knappt 10 gånger nettovinsten.
När företaget visar att man kan kombinera god kvalitet på utbildningen med utdelning till aktieägarna då kommer börsen att uppvärdera bolaget. Vi tror att uppsidan är minst 100 %. Eftersom Mellby Gård har visat att de kan tänka sig att sälja så skulle det inte förvåna oss om det kommer ett bud på bolaget. Man får väga denna kortsiktiga möjlighet mot den politiska risken.
BioArctic har utvecklat världens första godkända läkemedel mot tidig Alzheimers sjukdom. Lanseringen pågår i USA, Japan och inom kort även i Kina. Europeiska myndigheter håller på att utvärdera läkemedlet och kommer sannolikt med sitt godkännande under andra kvartalet i år.
Under 2023 uppgick omsättningen till 616 miljoner kronor, vilket i huvudsak avsåg milstolpsersättningar. Rörelseresultatet nådde 253 miljoner kronor. Bolagets värdering uppgår till skyhöga 20 miljarder kronor. Företaget har drygt 1 miljard i likvida tillgångar. Helt avgörande för företaget är vilken framgång man har med sitt nya läkemedel. Blir man framgångsrika kan vi kanske addera en nolla till värderingen. Optimisterna talar om ett nytt Astra.
Hittills har lanseringen i USA gått trögare än planerat vilket sannolikt beror på flaskhalsar avseende diagnostik och patienternas läkemedelsupptagning som sker intravenöst varannan vecka (WSJ 240214). Läkemedlets påverkan på sjukdomsförloppet anses därtill vara begränsat (DN 240218). Vi uppfattar därmed att risken för misslyckande har ökat vilket sannolikt speglas i att kursen har backat från 392 på topp under 2023 till fredagens kurs som stängde på 219.
Samtidigt tror vi att det föreligger ett antal triggers som kan driva kursen uppåt. Man har till exempel kommit långt i utvecklingen av subkutan vilket innebär att patienten ska kunna självmedicinera (jämför diabetespatienter som själva injicerar insulin). I ett annat projekt syftar man till att tidigt ge läkemedlet till personer utan sjukdomssymtom men som har de lömska proteiner i blodet som kan medföra Alzheimers. Framgångar i utvecklingsprojekten och ett besked om ett godkännande i Europa kan ge börskursen en rejäl skjuts uppåt. Sammantaget vill vi dock flagga för att risknivån i BioArctic är mycket hög och har sannolikt blivit ännu högre i samband med fördröjningen av utrullningen.
Invisio levererar kommunikationssystem för soldater i fält och som också fungerar som effektiva hörselskydd. Omsättningen ökade förra året med 60 % och vinsten per aktie från 0,99 till 3,91 kronor. Lysande siffror men ändå blev börsen lite besviken och handlade ner kursen några procent direkt efter rapporten sannolikt eftersom bolaget kom in med lite svagare orderingång och orderstock det fjärde kvartalet. Sedan dess har dock kursen återhämtat sig. Värderingen uppgår till nästan 10 miljarder kronor, vilket motsvarar skyhöga 56 gånger nettovinsten.
Vi tror starkt på Invisio vilket vi fick bekräftat när vi tog del av den optimism som VD visade vid rapportpresentationen. Han räknar med att de ökade försvarsbudgetarna i många länder får genomslag för Invisio först i slutet av innevarande år.
Man räknar med ett starkt mottagande på marknaden av nylanserade headsets. Lösningarna för kommunikation i extremt bullriga miljöer, som tillfördes bolaget genom ett framgångsrikt förvärv för några år sedan, möter en stark efterfrågan. Kunderna inom polis, säkerhet och brandförsvar representerar en stor potential. Större beställningar av företagets interkommunikationssystem, som man bedömer ha en mycket god marknad, kommer sannolikt också under året. Försvarsindustrin är het, inte minst på dagens överhettade börser, och ett bud på bolaget skulle inte överraska.
Vi är så positiva till företaget att trots vår avvaktande hållning till börsen så köpte vi en post i Invisio under förra veckan.
Noterat i veckan
Det är mycket surr i media om räntorna och de flesta av finansindustrins analytiker säger att vi snart kommer att se räntesänkningar. Vi är inte så säkra på det och analytikernas bedömningar är kanske snarare uttryck för önsketänkande.
Den amerikanska konjunkturen är urstark. Inom flera sektorer i USA och Tyskland har man arbetskraftsbrist och stora löntagargrupper ha fått stora löneförhöjningar. De demografiska förändringarna minskar dessutom arbetskraftsutbudet. AI-hypen börjar likna IT-boomen för mer än 20 år sedan och börserna rusar. Försvarsindustrin går som tåget och klimatinvesteringar är angelägna. Lägg därtill förnyade störningar av sjöfrakterna på grund av problemen i Röda havet och i Panamakanalen. För att inte tala om geopolitiska konflikter som kan eskalera och bli ännu värre. Och som lök på laxen kommer mycket uppseendeväckande rapporter från södra halvan av jordklotet.
Nya Zealands centralbank, RBNZ, åtnjuter stor respekt ibland världens centralbanker. Det var de som uppfann 2 %-målet och de var först med att starta räntehöjningarna när inflationen tog fart. Örikets största affärsbank, ANZ, lämnar nu en bedömning över hur RBNZ kommer att agera. Prognosen är att RBNZ kommer att höja sin styrränta med 0,25 % plus 0,25 % i februari och i april för att därefter att hamna på 6 %! Australiens centralbank, RBA, har alltid lyssnat på lillebror och säger nu att ”..a further increase in interest rates cannot be ruled out….”. (FT 240220).
Det finns andra som är inne på samma linje. Ekonomiprofessorn, fd rektorn för Harvard och Clintons finansminister, Larry Summers, som var en av de få som tidigt såg vart inflationen barkade iväg, uttalar att Fed kanske måste höja sin ränta en gång till (Bloombergs 240217). Han jämför med vådan av att avbryta en antibiotikakur i förtid.
Vi lyssnade till Erik Thedéen, chefen för Sveriges Riksbank, i veckan och han uttryckte vissa saker som vi gärna förmedlar. Han bedömde att kursen på den svenska kronan har större påverkan på inflationen än vad man tidigare har bedömt. Han påpekade också att visserligen har byggkonjunkturen i Sverige gått ner kraftigt men övriga ekonomin och arbetsmarknaden är stark. Sammantaget tolkar vi detta som argument mot nära förstående räntesänkningar.
Att vi skulle få högre räntor i Sverige förefaller ganska osannolikt men osvuret är bäst. I varje fall lär vi nog få vänta på sänkta räntor. Amerikanska Fed lär sänka först och sannolikt dröjer de till tidigast i höst. Sveriges Riksbank lär med tanke på den svenska kronan inte gå före.
Fortsatt höga räntor får oss att grunna på en annan sak. Kommer vi att få en global fastighetskris? Det ser mycket oroväckande ut i USA, Kina och även i Europa. De amerikanska löntagarna vägrar komma tillbaka till kontoren och kontorsvakanserna i USA ligger i genomsnitt på 20 %. I Kina är de stora bostadsutvecklarna på obestånd. I Europa är ett av de större fastighetsbolagen, Signa, också på obestånd och i Sverige kommer refinansieringen av fastighetskrediter stöta på stora problem. Ju längre räntesänkningarna dröjer desto större blir risken för att krisen kommer.
För att inte deppa alltför mycket vill vi komma med en god nyhet. Man har upptäckt att det finns vätgas i berggrunden som vi nu kan utvinna och den återbildas kontinuerligt genom en reaktion mellan järnrika mineraler och vatten. Vätgasen kan vi sedan använda i våra kemiska fabriker och till att driva våra fordon och värma våra bostäder. Allt utan att någon koldioxid bildas och elbatterierna kan då slänga sig i väggen. Det låter för bra för att vara sant men stora fyndigheter av vätgas har upptäckts i Albanien, Spanien, Frankrike, Mali, Australien och USA (FT 240218 och Presse 240218). Vi håller tummarna.
Och så vår vanliga brasklapp: Vi lämnar inte några som helst råd beträffande köp eller försäljning av värdepapper. Däremot talar vi om vad vi själva köper och säljer.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
Vi fick flera intressanta kommentarer på vår förra krönika. Tryck här för att läsa dem.
24-02-25 Nr 9
n-a@thulin.se