Är Riksbankscheferna jäviga 

Är Riksbankscheferna jäviga? 

När ska räntan sänkas? Svaret är mer osäkert än på länge. Riksbankschefens och hans fyra vice riksbankschefers oförvitlighet kommer också att vara viktigare än på länge. Risken är stor att de kan bli förledda att bli påverkade av sina privata intressen. 

I slutet av förra året trodde finansmarknaderna att Federal Reserve skulle sänka räntan sex eller sju gånger under 2024. Bedömningarna ändrades dock i takt med att inflationen inte gick ner med så mycket som man räknat med. Nu tror många att Fed bara sänker en gång i år och först senare i höst efter presidentvalet. Alternativt sänker de inte alls utan i stället kanske höjer.  

Jamie Dimon, som är chef för USA:s största bank, säger att det finns en risk för att Fed höjer. På optionsmarknaderna tror man att det föreligger en risk om 20 % att Fed höjer inom det närmaste året (FT 241023). Orsaken är naturligtvis den starka amerikanska konjunkturen som eldas på av stora offentliga budgetunderskott och enorm statlig upplåning.  

Därmed stiger de amerikanska obligations- och bolåneräntorna. En tvåårig statsobligation ligger nu på 5 %. Nya bolån, som ofta binds på 30 år, låg i fredags på 7,17 %, dock med inbyggd rätt till omförhandling om räntan sjunker. 

Europa är inte i samma läge. Konjunkturen är svagare och statsfinanserna är inte lika dåliga som de amerikanska. I Sverige börjar vi se tecken på lågkonjunktur samtidigt som våra statsfinanser är i god ordning. Redan nu finns det då starka argument för att räntan ska sänkas både inom euroområdet och i Sverige. 

Sannolikt kommer den europeiska centralbanken, ECB, att sänka före sommaren och då kanske Sverige följer efter. Nordea, Swedbank och SEB bedömer dock att Sverige kommer att gå före och sänka redan i maj. Det stora problemet för vår del är dock den svaga kronkursen som är inflationsdrivande.  

Har vi ambitionen att stärka kronan, vilket vi tycker vi borde ha, så låter vi ECB gå före och vi bör även avvakta Fed. I det fall vi följer Fed, vilket vi inte tror är så sannolikt, så kan en svensk räntesänkning även den dröja till hösten. Skulle inflationen bita sig fast även i Sverige är dock ett sådant scenario inte så osannolikt. 

Vid tidigare räntebeslut har det varit ganska entydigt hur man skulle agera. Nu står dock Sveriges Riksbank inför en besvärlig beslutssituation och risken är stor att det kan uppstå oenighet mellan de fem ledamöterna i direktionen. Och då är det viktigt att alla är oförvitliga och är högst professionella i sitt beslutsfattande. 

Erfarenheterna visar dock att högt uppsatta och välbetalda statstjänstemän kan låta sig påverkas av sina egna privata intressen. I USA har under de senaste åren tre medlemmar i Feds direktion blivit tvingade att avgå på grund av sina privata affärer (NYT 220110).  

Här hemma kommer vi ihåg en landshövding som klippte och klistrade ihop sina reseräkningar och just nu har vi en annan landshövding som förefaller favorisera gamla kompisar vid rekryteringen till höga och välbetalda befattningar.  

Sensmoralen är väl att inte någon är oförvitlig, särskilt när pengar är inblandade. Även tidigare riksbankschefer har varit ute på hal is. En tidigare riksbankschef och en tidigare vice riksbankschef ägde privat aktier i företag vars obligationer under pandemin stödköptes av Riksbanken (Afv 211026). 

Vi blir nu verkligen överraskade över att dagens riksbankschefer är högt belånade trots löner på 200-300 000 kronor i månaden (SvD 240417). Som jämförelse kan nämnas att Stefan Ingves, den förre riksbankschefen, inte hade några lån alls. Nedan följer en förteckning över nuvarande riksbankschefers bolån (miljoner kronor): 

Aino Bunge, vice riksbankschef8,7 miljoner kronor 
Per Jansson, vice riksbankschef6,7
Anna Breman, förste vice riksbankschef5,7
Erik Thedéen, riksbankschef3,6 

Samtliga lån delas med en annan person vilken då sannolikt är make/maka. Vice riksbankschef Martin Flodén redovisar inte några lån.  

Bunge som är högst belånad har lån som till större delen är bundna till räntenivån 1,28 %. Med dagens räntenivå kommer hon när lånen skrivs om få en bruttoränta sannolikt överstigande 400 000 kronor. Därmed har hon och även de tre andra cheferna starka privatekonomiska intressen av lägre räntor. 

I ett läge då det inte är så självklart om räntan ska sänkas eller förbli oförändrad är risken stor att de privatekonomiska intressena kan påverka. I juridisk mening är det kanske inte jäv men i dylika fall brukar man tala om delikatessjäv. Inte olagligt men inte så oförvitligt. Ett sätt att komma förbi den faktiska jävssituationen är att Riksbanken erbjuder sina chefer lån med fast ränta under sina respektive mandatperioder. 

Noterat i veckan 

Att Tesla har problem känner väl de flesta till och att kursen har sjunkit nästan 60 % från topp överraskar väl inte heller så mycket. Dock överraskade Meta i veckan. Bolaget, som äger bland annat Facebook och Instagram, uppvisade lysande siffror för det första kvartalet. Intäkterna ökade med 27 % och rörelsevinsten nästan fördubblades. Likväl sjönk kursen efter kvartalsrapporten med drygt 10 %. Kommentatorerna uttrycker sin skepsis mot företagets mycket tunga investeringar i AI. Reaktionen oroar. Mycket förknippas med AI idag. 

Vi dyker ner lite djupare i siffrorna och förstår då att mer än hälften av vinsten går till att investera i AI. Dessa kostnader aktiveras som en tillgång i balansräkningen, kostnadsbokförs således inte och påverkar därmed inte vinsten vilket bygger på att satsningarna är riktiga och ger framtida avkastning. Meta har säkert flera andra gelikar och illustrerar ett fenomen som riskerar försköna företagens resultat. Samtidigt kan vi tro att Meta kommer att vara en av de stora vinnarna på AI. 

Vill du lämna en kommentar? Klicka här. 

24-04-28 Nr 17 

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Magnus Thulin

Magnus@thulin.se

2 reaktioner på ”Är Riksbankscheferna jäviga? ”

  1. Nils-Gunnar Skoglund

    Hej på Er!
    Ja , det är så det är i samhället med det mesta.
    Den som har tillgångar kan också låna och sitter man på höga positioner i samhället som får man eller så tar man för sig så det passar än själv.
    Förlåt min negativa inställning.
    Det jag mesta jag tänker på är att det inte blir bättre att tänka lite mera globalt! och fördelnings mässigt.

  2. Mats Larsson

    Var tar räntan vägen de närmaste månaderna åren? Ja, det vi borde kunna enas om att det är ett väldigt osäkert geopolitiskt läge som vi lever i. Kommer de pågående större konflikterna att eskalera ytterligare eller kan diplomatin vinna? Jag tillåter mig att bortse från det mänskliga lidandet och frågar mig om vi får se ytterligare ett antal större stödpaket från USA och EU? Om så är fallet är risken större för både högre räntor och ökad inflation än att vi får se en minskning, det är min tes. I det fallet att bolåneräntorna stiger ytterligare kan det bli väldigt kämpigt för många låntagare. Att då Riksbankens ledargarnityr har stora bostadslån är verkligen ingen bra förebild. Min uppfattning att de bör amortera av sina bostadslån till 0 kronor, helst redan imorgon. Då får övriga bostadslånare klart för sig att den gamla devisen: Att den som står i skuld är inte fri. Man får då också klart för sig att ledning för Riksbankens inte har någon personliga vinning av att pressa räntan nedåt, inte uppåt heller för den delen. Alltså, alla får en signal om att hög belåning innebär stora risker i synnerhet om man inte tjänar 200000 kr/månad.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Missa inte söndagskrönikan

Nyhetsbrevet kommer en gång i veckan med länk till vår söndagskrönika. Marketz.se sprider inte dina kontaktuppgifter och de används endast i syfte att skicka vårt nyhetsbrev. Fyll i dina uppgifter nedan.